Med kroppen i fokus – septemberreflektion

Jag har klättrat – bouldering – på Malmö Klättercenter, för första gången nånsin! Och har dessutom åkt mitt livs första Tier, ni vet, de där förhatliga elektriska scootrarna som dräller stan över. Har till och med plurrat ett par gånger (fast det är ännu inte kallt nog att kvala in som ”äkta vinterbad” enligt min personliga temperaturgräns) under september månad.

Bouldering var tufft. Och kul. Gav definitivt mersmak och en rejäl dos träningsverk dessutom. Tack Caspian för att du drog med mig på det. Blir fler gånger!

Att åka elektrisk scooter/Tier var också roligt, gav mersmak det med, men… håller mig allt till min cykel även fortsättningsvis. Så tack Caspian för att du gav mig min andra premiärupplevelse på en och samma dag!

Och plurret… jomen alltså. Det är ju ljuvligt. Helt fantastiskt ljuvligt. Och samtidigt är jag ännu inte tillräckligt energipåfylld för att ta mig ner till vattnet (en mil hemifrån) om jag inte har särskilda skäl eller extra mycket tid över. Men det kommer, det känner jag. Mina energidepåer fylls på, så sakteliga. Och det får ta den tid det tar, jag har ingen brådska.

Fortsätter prata med min kropp också, eller, ja, det var ju det att jag äntligen har börjat lyssna till den, snarast. Allt fler promenader ber den mig om, och jag är inte den som är den, utan det är klart jag möjliggör det!

12 svenska böcker att läsa under 2020

Tredje året på raken ger jag mig på att välja ut ett givet antal svenska som engelska böcker som fanns i huset vid nyår, att läsa och blogga om under 2020. Utöver denna 12+12-utmaning har jag föresatt mig att läsa (minst) 65 böcker totalt under 2020, och du kan följa min läsresa på min Goodreads-profil.

Likt förra årets utvalda böcker är även årets en salig blandning och jag ser fram emot att göra dess bekantskap! Tre av dem är hyllvärmare (Real love, En kortfattad historik över nästan allting och Upptäckterna som förändrade världen), Ålevangeliet var en julklapp från en av mina bästa uppdragsgivare, Onåd lånade jag av Caspian, Helvetesveckan letade Pernilla fram till mig, och resten har jag själv införskaffat förra eller möjligen förförra året. Både Bornemark- och Thorgren-boken ser jag synnerligen fram emot att läsa, då jag hört så mycket om den första (inte minst från själssöstra Sara) och såg en fantastisk uppsättning på Hipp av den andra.

Har du läst någon av böckerna ovan, och om så, vad tyckte du om den/dem?

Hej då 2019!

Året med intentionen Som jag är har i sanning varit ett underbart, utmanande och upplevelserikt liv. så mycket har hänt, så många möten har skett, så många insikter och lärdomar har kommit min väg.

Månatlig uppföljning av årets intention: Som jag är
Att varje månad följa upp på de ganska detaljerade ambitioner jag haft inom fyra områden (kroppsligt, mentalt och själsligt välbefinnande, skapande samt ekonomisk resurshushållning) har varit en intressant övning, som hjälpt mig hålla fokus, genom att jag minst (!) månatligen påmint mig om vad jag vill ge fokus åt.

Tidsresan
Inviten till T och Hs 100-årsfest i Stockholm gav mig ett dygn (eller två) av en upplevd tidsresa. Festens tema var 1920-talet, och med själssöstra S och A gavs jag en chans att verkligen resa i tiden. Som om jag under dessa dygn helt enkelt klev utanför mitt vanliga liv… magiskt!

Kallbad
Jag började kallbada i slutet av november 2018, men under 2019 har jag tagit det till nya höjder och avslutar året med 8 dagars kallbadande på raken. Och tack vare djupandning som klivit in i mitt liv ordentligt under året, så har jag slutat att ”snabbt doppa mig”, utan lyckas, med andning och fokus, ligga i det kalla vattnet upp till fem-tio minuter. Alldeles ljuvligt och definitivt något jag kommer fortsätta med!

Coach Dave
I december 2018 anlitade jag coach Dave för ett års coaching, till en hiskeligt stor summa, drygt 100% mer än jag nånsin tidigare satsat på mig själv. Vid den andra betalningen frågade min Jenny (som sköter företagets ekonomi) om Dave verkligen var värt det. Mitt svar var ganska belysande: Nä, Dave är inte värd det, men jag är! Det har varit en fantastisk resa och jag har lärt mig mycket, men kanske är den viktigaste insikten just den. Jag är värd att investeras i!

Poddande
Jag har släppt en omgång av min egen pod Doing gentle with an edge, och har dubbelt så många avsnitt inspelade som jag inte kommit mig för att släppa ännu. Men det kommer! Har tagit del i Caspians Ett samtal (för andra gången) och har dessutom, tack vare Caspian, agerat moderator i podden Fria Barn som släppts under hösten. Tillsammans med Caspian och Mr D är jag också i gång med att spela in avsnitt av en ny pod på engelska som kommer släppas i januari. Avslutar dessutom året med ett par dagars nyårsretreat tillsammans med sagda herrar – vilket fantastiskt sätt att avsluta ett år och decennium på!

60 timmars tankespjärn
Under många år har tankespjärn följt mig, som ord, som koncept, ja faktiskt har jag, när jag började reflektera över det, haft tankespjärn som livsfilosofi längre än jag haft ordet för att beskriva det. Under året föddes idéen att genomföra en 60 timmars tankespjärn under ett samtal med coach Dave. Så blev det och det kommer mera, på olika vis, under kommande år.

Pecha Kucha och TEDxSlottsparken
Som så ofta annars säger jag: Tack vare Caspian körde jag en Pecha Kucha i Lund i april med rubriken How I broke up with my inner dictator, och kontrasten mellan den upplevelsen och juni-månads moderator-gig på TEDxSlottsparken kunde inte varit större. Jag var oerhört nervös inför det förstnämnda, medan jag som moderator på TEDx kände mig väldigt lugn och trygg. Skillnaden? Mitt Pecha Kucha hade jag skrivit i förväg och skulle tajma tal med 20 bilder á la 20 sekunder vardera, medan jag som moderator kunde agera i stunden utifrån det som var, vilket passar mig bra mycket bättre!

Kenya
Nio dagar i Kenya efter midsommar visade sig vara en av de mest givande upplevelserna under året. Det har gett mig enormt mycket på många plan, såväl ökad förståelse för den träd-spar-form som jag har som del i mitt (och barnens) långsiktiga sparande sedan 2015, till ett utökat nätverk och en väldigt nära vänskap med finaste rumskamraten Lena. Jag avslutade bloggåret med att skriva en 25-dagars adventskalender på engelska bloggen, med foto och berättelser från resan, något som än mer fördjupar min tacksamhet för att jag åkte.

Mastermind-pilot
Ännu en grej som föddes under ett coachsamtal med Dave, där han gav mig 15 minuter att ”hitta på något”, vilket resulterade i att jag skickade ut en invit att ta del i en mastermind-pilot till en handfull speciellt utvalda individer. Det blev fyra deltagare och jag som facilitator, som hängde tillsammans en timme under tretton tisdagskvällar med start i augusti, och vilken resa det var. En pilot som gav mersmak!

Kultur
Det har varit ett år med många fina kulturella upplevelser av allsköns slag. Jag och Heléne har upplevt såväl Patricia Piccininis A World of Love som Guds olydiga revben, sing-a-long till Rocketman på Spegeln samt Stina Wollters utställning i Borstahusen. Lägg därtill en fantastisk Mozart’s Requiem på Malmö Opera med Skånes Dansteater, ännu en sing-a-long med Dirty Dancing på duken och sist men inte minst påskens Stabat Mater, allhelgonas uruppförande av Missa Brevis samt körresan till Jämtland.

Goodreads reading challenge
Jag satte målet att läsa 75 böcker under året, och har idag läst slut min 76e, så målet är uppfyllt. Dessutom har jag haft 12 svenska och 12 engelska böcker som jag valde ut då året började, som jag bloggat om månatligen. Sedan jag kom på det inför 2018, då jag valde ut 26 + 26 vilket var lite väl mastigt) har jag insett att detta är ett ypperligt sätt att säkerställa att jag läser de där böckerna jag köper ”för att läsa” som sen hamnar i bokhyllan, olästa. Så inför 2020 kommer jag göra detsamma som i år, 12 + 12.

Flygfärdig
Min förstfödda drog till Australien på äventyr i januari och kom hem i slutet av november, nyligen fyllda tjugo. 10,5 månader på andra sidan jorden, och om jag tvivlade innan resan så är jag numera helt hundra på att hen är flygfärdig och redo att lämna boet. Och det gör mig väldigt glad och tacksam, för det är ju i stort vad föräldraskapet går ut på, att göra ungarna flygfärdiga!

Året som gått har bjudit på bra mycket mer än de fåtal saker jag lyfter fram här, men i stort har det varit en fantastiskt år med upp- som nedgång, med tårar av såväl glädje som sorg, med fantastiska stunder i självsamhet såväl som i gemenskap, och jag är tacksam för allt och alla – inklusive mig själv – som bidragit till att göra det till ett rikt år.

Slutligen vill jag önska dig och de dina ett riktigt gott nytt år, i glädje och kärlek, med värme och ljus – ta hand om dig!

Skrivretreat… njae… det är väl att ta i ändå.

Bokade in mitt första av fyra skrivretreat 13-14 september eller faktiskt la jag det den12-13 men flyttade det en dag pga jobb.

Och sen skulle jag boka in en CoachTalk och detta var första dagen på sex veckor som det fanns tillfälle. Jamen, det går bra det med, lägger det på seneftermiddagen, det funkar.
Och sen behövde jag ta ett telefonmöte med en kund. Äsch, klämmer så klart in det, lägger jag det först på dagen så har jag hela dagen mellan mina två inbokade möten att ostörd sitta och skriva.
Och sen dök det upp ett behov att prata med en kund. Ring nån gång mellan 9 och 16, det funkar!
Och sen en önskan att ta ett snack med den gode Caspian. Om jag lägger det på fm då jag ändå behöver ta en Sigge (låne)Hund-promenad så gör jag två flugor på smällen.
Och sen skulle veckans fjärde uppföljningstelefonsamtal med min bästa sparringpartner bokas in. Hm, men det går att få plats med efter CoachTalken, säg lite efter fem typ.

Och sen… Ja. Sen var dagen nästintill fullsmockad.

Förvånande? Nä.
Mycket skrivande? Nä.
Överraskad? Nä.

Fick så en idé att jag skulle skapa en sida på engelska bloggen åt mina poddar… eftersom jag vill skriva ett blogginlägg per podavsnitt. Det passar ju in fint på en skrivardag! Ett tu tre hade jag så lagt några av dagens få obokade timmar på teknisk fiffning av sidan. För du vet hur det blir… Vilket foto passar till den sidan? Kanske lika bra fiffa nya foton till alla de andra sidorna på hemsidan när jag ändå är igång? Och hur funkar nu PhotoShop egentligen, för jag måste ha header-fotografier som är 1200×350 pixlar… jag får testa mig fram helt enkelt…

Mmmhm.

Mycket skrivande? Nä.
Överraskad? Nä.
Klar med pod-sidan? Nä.
Klar med alla fotona? Nä.

Å andra sidan har jag pratat med två kunder, en coachklient, Caspian och Lena, gått två långa och en kort Sigge Hund-promenad (den sistnämnda iförd morgonrock, hann inte annat innan dagens första telefonmöte.), läst femtio sidor i Conn Igguldens nya bok Falken från Sparta, käkat god lunch på resterna från gårdagens reseskildring i sällskap med ett par avsnitt av Någon som du på SVT Play, lagat och ätit middag i sällskap av ljudboken Konsten att fejka arabiska, och skummat, sorterat och sållat drygt 300 av 1100 bilder som Lena (och jag) tog med hennes fån under Kenyaresan. Så en produktiv dag har det trots allt varit, om än inte med det jag hade föresatt mig när jag bokade in ett skrivretreat idag.

Nu är klockan över 10, jag börjar bli trött, hunden Sigge ligger utslagen på mattan men ska nog få en kort sväng till lilla lekan, och imorgon har jag lyckats boka in ett avstämningsmöte med käraste själssöstra mi, ännu en kulturell utflykt med Heléne, denna gången till Skarhults Slott, och efter det en dejt…

Tror någon det blir mycket skrivande gjort imorgon? Nä.
Överraskade? Nä.
Trodde inte det nä.

Uppföljning augusti 2019: Som jag är.

Likt förra året har jag för avsikt att stämma av gångna månaden i förhållande till årets intentioner. Det ger mig en månatlig påminnelse av vad jag har för intentioner för året, och ger mig också utrymme för reflektion och eventuell justering.

Augusti. För första året på många år har jag inte varit så mycket ledig under sommaren och augusti har därför varit en månad fylld med jobb.

2019. Året då jag ska…
* ha kroppens välbefinnande i fokus bland annat genom att:

  • fortsätta göra min dagliga sjua med burpees: ✅
  • Headspace:a Meditera dagligen: ✅fast jag tänker ändra begreppet till meditera. För jag har efter fem år beslutat mig för att inte förnya min Headspace-prenumeration. Meditera dagligen fortsätter jag dock med, var så säker! Headspace har varit alldeles underbart och jag tycker oerhört mycket om Andi Puddicombe… och samtidigt är det dags för något nytt.
  • springa minst 75 löprundor –> spring-när-jag-känner-för-det-intention: Inte en endaste gång.
  • kallbada så ofta jag bara kan – och komplettera dem med att duscha kallt: Längtar efter lite kallare vatten! Och tänker fortsätta ta mig ner till nakenbryggan vid alla tillfällen som bjuds så jag helt enkelt glider obemärkt över i kallbad i takt med att vattentemperaturen sjunker.
  • dansa Lindy hop så ofta jag bara kan: Minsann har jag lindy-hoppat ett par gånger under augusti, och tackar storligen min parhäst Dennis för starthjälpen! Och snart börjar fortsättningskursen dessutom. Längtar!
  • fortsätta cykla och gå så mycket jag bara kan: promenerat knappt 12 och cyklat knappt 35 mil. Många mil i kroppen! Älskar det och kroppen njuter – senaste dryga året har jag en slags inre sug efter ”minst en mil i kroppen” varje dag.

* ha mitt mentala och själsliga välbefinnande i fokus bland annat genom att:

  • läsa minst 75 böcker, varav 12 svenska och 12 engelska redan är utvalda. Dessa 12 + 12 ska jag reflektera om på mina bloggar: Läst 49/75 böcker. Bloggat om Factfulness (bok 8 av 12 på svenska) och The Underground Railroad (motsvarande på engelska).
  • lära mig minst fem stycken låtar utantill (i både text som komp) på gitarr, vilket jag kommer åstadkomma genom att sikta på minst tio minuters gitarrspel varje dag: Gitarrlektionerna har dragit igång och insikten att jag behöver bestämma mig för vilka fem låtar jag vill satsa på kryper sakteliga på mig. Så… för att göra det enkelt för mig bestämmer jag mig nu: Shallow, Utan mina andetag, Still haven’t found what I am looking for, Try och Annie’s song. Har markerat dem i min BuJo och skrivit låttitlarna i AttGöra-uppslagen för kommande veckor.
  • jag ska låta Mark Nepos fantastiska bok The book of Awakening bli min dagliga följeslagare: Inte kommit in i denna ännu. Ska se om det funkar att lägga upp den på mitt nattygsbord.
  • hålla digital 24-timmars sabbat minst två gånger per månad: Augustimånad bjöd på två stycken digitala sabbatstillfällen, den 2-3 och 9-10e. I september planerar jag för digital sabbat 7-8, 20-21och 27-28.

* ha mitt skapande i fokus bland annat genom att:

  • boka in minst fyra stycken två-dagars-skrivretreats under året: Bokade in fyra omgångar förra uppföljningen, flyttar den första en dag, så 13-14 september går första skrivretreaten av stapeln. Och med lite flyt får jag sällskap av själssöstra mi i oktober! Följande datum gäller: 13-14 september, 28-29 oktober, 11-12 november, 9-10 december.
  • fortsätta med dagliga Facebook Lives så länge det fortsätter locka mig:
  • blogga dagligen: Mer eller mindre på banan igen.
  • börja podda: Har klippt 7 avsnitt och har typ 15 kvar… så det vill till att boka in stund för det med. Bokar bums in det med i kalendern! 19, 26, 27 september.
  • släppa (minst) 4 e-böcker under 2019: Spinner tankar men inget som konkretiserats. Än. Fast kanske ökar chansen även för detta tack vare att jag nu datumsatt skrivretreat?

* ha ekonomisk resurshushållning i fokus bland annat genom att:

  • så, så och så lite till; varje vecka medvetet arbeta med mina olika inkomstkällor: ✅
  • stämma av mitt uppsatta faktureringsmål varje månad: ✅Nådde målet i januari och mars och i augusti! Whoop!! Nådde inte målet i februari, april, maj, juni och juli (de två sistnämnda inte så förvånande för mig).
  • föra kassabok över mina privata intäkter och utlägg: Kommer ikapp i samband med att jag gör detta inlägg, det ger mig kicken i häcken att få ordning i bokföringen. Men mentalt är jag På hela tiden, det är uppenbart för mig själv att jag är mer noggrann med såväl intäkter (privat handlar det mest om AirBnB, som betalt sommarens privata resor) och utgifter.

Och så slutligen – på alla plan – experimentera och leka, njuta och  testa, utforska och utmana mig, samtidigt som jag fortsätter vara i varsam samvaro med mig själv: Reflektioner och skriveri till tusen, innerliga samtal, oerhört mycket häng med Caspian varav premiäromgång av Sunday Service var en härligt svängig tillställning (Tack Brother from another mother and the family box för det!), en Arken-visit med Heléne, vandringsrunda Vejbystrand till Torekov med kära bror, Sigge hund på besök, lindy hop-dansande både vid Moriskan som nere på Ribban, en Stockholmsvisit med många fina möten och en fantastiskt utvecklande helg tillsammans med Better Globe-gänget, volontär på Backyard Sessions och spontant disco hemma hos Sara. En riktigt härlig månad!

 

Bränn alla mina brev

Jag läser Bränn alla mina brev, Alex Schulmans roman som bygger på triangeldramat och kärlekshistorien mellan Sven och Karin Stolpe och Olof Lagercrantz. På sidan 240 snubblar jag över följande passage: ”Ibland längtar jag efter landet som icke är. Jag längtar efter allt det som aldrig hände. Därför kan jag ibland tillåta mig själv att besöka den platsen, i tanken. Så är det med de här pappren.” 

Det är mormor Karin Stolpe som berättar för en ung Alex Schulman, hennes dotterson, om betydelsen av några brev som han snubblat över i mormors garderob på jakt efter gamla frimärken till sin frimärkssamling. Jag läser och påminns min egen saknad efter det som inte blev.

Skriva. Det kan han. Det är en välskriven bok, lättläst och samtidigt långt från lättsinnig. Tung men utan att kännas tung i läsningen. Det tar mig inte många timmar att läsa de 280 sidorna, och det är med vånda jag lägger ifrån mig boken mitt i natten för att säkra att jag får min skönhetssömn…

Får ett par timmars respit följande eftermiddag mellan förmiddagens kontorsarbete och att Caspian trillar in till Hasselbacken för att fortsätta parallelljobba med mig. Solen skiner. Det är ljumt och härligt. Så jag tar fram boken, som jag kommit halvvägs i, slår mig ner i trädgården och läser. När Caspian kommer två timmar senare har jag tre sidor kvar…

 

Mysteriet med de övergivna vindruvorna!

Kliver ut från kontoret. Framför mina fötter ligger en liten klase vindruvor och en handfull lösa vindruvor utspridda över trottoaren. ’Mysteriet med de övergivna vindruvorna!’, utbrister jag dramatiskt.

Caspian tittar på mig och frågar ’Varför är det ett mysterium?’ medan jag hukar mig och tar ett foto på vindruvsklasen.

Svarar ’För att jag säger det så klart!’, och reser mig upp igen. Tittar över gatan. Där står en man och röker bredvid sin bil. Han har följt våra förehavanden och skrattar nu glatt åt mina tokerier.

Så jag börjar skratta. Högljutt. Tittar på honom och vi möts i skratten, i glädjen, i lekfullheten.

Livet. Till för att levas, eller hur? Om det så handlar om att vara uppmärksam och fantasifull nog att skapa en mikroberättelse av en handfull övergivna vindruvor.

Tankar skapar känslor, del två

Tanken skapar känslan. Och känslan agerar barometer.

Det vill säga, tanken kommer först och känslan kommer som ett brev på posten därefter. Fast jag kan inte styra eller bestämma vilken tanke som ska komma. Men, och detta är ett stort men, jag kan välja att föda den eller ej, att ge den energi och fokus eller inte. Genom att göra detta – att gång på gång på gång förhålla mig medvetet till de tankar som kommer, välja vilka jag engagerar mig i eller ej – påverkar jag på sikt mitt tankesätt och därigenom min inställning till livet.

Genom medvetenheten om att tankar skapar känslor, vanan att få syn på mina känslor (för det är de som är den uppenbara signalen, det direkta resultatet av vad jag tänker, för tanken kan vara dold djupt, djupt inom mig), och att i den stunden fråga mig Hur gagnar detta? så kommer jag påverka mitt tankesätt. Min livsinställning, min attityd till livet, till mig själv, till det som händer runt omkring mig, skapas så här. Medvetet eller omedvetet.

Omedvetet blir det när jag tror att mina känslor kommer av omständigheterna runt mig, snarast än mina tankar kring omständigheterna. Då ifrågasätter jag troligen inte heller det jag känner utifrån förståelsen att jag kan välja att engagera mig i en känsla, eller ej. Därmed skapar jag inte heller aktivt min inställning till livet, utan den blir snarast ett direkt resultat av vad jag känner i stunden.

Ta mig till exempel. Jag har i stort gjort slut med känslorna oro och skam, eftersom att jag inte ser att de gagnar mig (eller andra). Betyder det att jag aldrig känner oro eller skam? Nej. Tankar som genererar känslor av oro och skam dyker upp nu och då. Dock är jag extra uppmärksam på dessa känslor eftersom jag har fattat ett övergripande beslut (lagt det i Beslutslådan, som Caspian skulle uttryckt det) att ’dessa känslor inte gagnar mig’. Det gör det enklare för mig att bedöma om de gagnar i stunden eller ej, för trots att jag har fattat ett övergripande beslut, så kan det kanske uppstå en situation där jag faktiskt gagnas av dem. Men oftast är svaret Nej, de gagnar inte.

Så vad gör jag då? Jo, där får jag tack vare acceptans och medvetenhet lättare att låta mig känna det jag känner, utan att vare sig drunkna i känslan, eller hålla mig fast i känslan. Jag ser den, accepterar den, och låter den sedan vara. Föder den inte, fokuserar inte på den, låter den vara eftersom jag vet, verkligen vet, att ingen känsla varar för evigt. Känslor kommer och går, eftersom tankar kommer och går. Låter jag känslan vara ifred, utan att lägga allt mitt krut på den, så kommer den, förr eller senare, att tona ut, och släppa fram en annan känsla som direkt följd av en ny tanke.

Tankar skapar känslor

Känt/Hänt/Tänkt/Lärt är en av avslutningsmetoderna i Metodboken (sidan 97) som jag lagt på minnet inför 60 timmars tankespjärn. När vi frukosterat klart denna dag tre av tre var det dags. En kvarts reflektion under tystnad, innan vi delade med oss av våra respektive insikter i relation till vad vi känt, vad som hänt, vad vi tänkt och vad vi lärt.

Eftersom temat för denna pilotomgång av 60 timmars tankespjärn landade i tankar skapar känslor så kopplade jag samman vad jag känt med vad jag tänkt, och insåg ganska omgående att jag rört mig över stora delar av känslospektrat:

Vilket hus jag fått fatt i, det här blir bra det!Lugn.

Jag gör för lite, detta kan väl ändå ingen vara villig att betala för?!
Otillräcklig.

Jag ser och hör insikter och lärdomar, och så fantastiskt det är att vi alla både ger och får tankespjärn av varandra!
Nöjd.

Jomen ok då, en liten slant kan det ju vara värt. Men mer? Hm…
I tvivel.

Amen va f-n, nu måste jag ju ’komma på något’. Leverera nu Helena!
Pressad.

Det här behöver fler. Att få lov att bara vara, i gemenskap med möjlighet att dra sig tillbaka stundom. Detta är bara den första 60 timmars tankespjärn av många, jag bara vet det!
Tvärsäker.

Alltså, så enormt fina personer mina tre testpiloter är. Härliga och underbara människor på alla sätt och vis!
Upplyft och glad.

Jag vågade. Jag gjorde! Caspian, David och Marcus hängde på och gav mig dem som gåva!
Tacksamhet.

Från självklarhet, till tvivel och tvekan, till enorm glädje och upprymdhet, till en känsla av otillräcklighet som övergår i svallande tacksamhet. En salig blandning av känslor, som har sitt upphov i tankar som kommer till mig. Som tur är så vet jag att jag inte behöver ta dem för sanning. Och ett av mina främsta verktyg för att ge mig själv den distans jag behöver för att inte falla i fällan att tro på allt jag tänker, är frågan: Hur gagnar detta?

Och som du förstår av listan på känslor jag upplevt under pilotomgången, så har jag ställt mig själv den frågan ett antal gånger. För inte minst under tiden så gagnar det varken mig eller mina deltagare om jag skulle fastna i en känsla av otillräcklighet, tvivel eller att vara pressad att leverera till varje pris.

Genom att ställa frågan till mig själv får jag den distans jag behöver för att släppa taget om den aktuella tanken/känslan. Jag behöver inte banka på mig själv för att jag tänkt en tanke som ger upphov till en känsla av tvivel. Jag behöver definitivt inte stanna kvar i känslor som inte gagnar mig, som ett sätt att straffa mig själv för att jag känner det jag känner, eller som en rutinmässig vana att försätta mig i ett martyrskap.

När jag får syn på mig med hjälp av denna frågeställning, så släpper min inre låsning och jag är fri att återvända till, och agera utifrån, det som sker i stunden.

Uppföljning april 2019: Som jag är.

Likt förra året har jag för avsikt att stämma av gångna månaden i förhållande till årets intentioner. Det ger mig en månatlig påminnelse av vad jag har för intentioner för året, och ger mig också utrymme för reflektion och eventuell justering.

April. Gistanes alltså. Och liksom mars-uppföljningen trillar jag en bra bit in på maj innan jag får ro att stämma av. Men nu så…

2019. Året då jag ska…
* ha kroppens välbefinnande i fokus bland annat genom att:

  • fortsätta göra min dagliga sjua med burpees: ✅
  • Headspace:a dagligen: ✅
  • springa minst 75 löprundor: Inte en endaste löprunda under april. Denna min intention kommer jag troligen att omformulera till en spring-när-jag-känner-för-det-intention.
  • kallbada så ofta jag bara kan – och komplettera dem med att duscha kallt: Hela 6 kallbad i april och plurrar allt längre dessutom. Rekortet satte jag fjärde april då jag var i 4 minuter i 6-7-gradigt havsvatten. Ljuvlig känsla efteråt!
  • dansa Lindy hop så ofta jag bara kan (anmäld till kurs under våren, och så social dans på det!): Kursen är slut och jag längtar till hösten och nästa kursstart. Till dess ska jag se till att social-dansa minst månadsvis.
  • fortsätta cykla och gå så mycket jag bara kan: promenerat 7,5 mil och cyklat knappt 40 mil.

* ha mitt mentala och själsliga välbefinnande i fokus bland annat genom att:

  • läsa minst 75 böcker, varav 12 svenska och 12 engelska redan är utvalda. Dessa 12 + 12 ska jag reflektera om på mina bloggar: Läst 21/75 böcker. Bloggat om Lekfull tantre – din väg till att njuta av livet (bok 4 av 12 på svenska) och på engelska blev det The note from heaven.
  • lära mig minst fem stycken låtar utantill (i både text som komp) på gitarr, vilket jag kommer åstadkomma genom att sikta på minst tio minuters gitarrspel varje dag: Inte prioriterat gitarrspelandet de sista veckorna i april, så jag har missat att spela gitarr sju dagar totalt under månaden.
  • jag ska låta Mark Nepos fantastiska bok The book of Awakening bli min dagliga följeslagare: ✅Och vissa av dagarna alltså… ojoj, vad Mark Nepo kan skriva!
  • hålla digital 24-timmars sabbat minst två gånger per månad: 13-14 samt 18-19 april höll jag digital sabbat, och njöt av det! Under maj månad sätter jag siktet på 4-5, 17-18 och 30-31.

* ha mitt skapande i fokus bland annat genom att:

* ha ekonomisk resurshushållning i fokus bland annat genom att:

  • så, så och så lite till; varje vecka medvetet arbeta med mina olika inkomstkällor: Under april månad har det varit lite si och så på det här, men på sätt och vis steppade jag upp på riktigt under april månad, så jag ger mig en ✅-box trots allt.
  • stämma av mitt uppsatta faktureringsmål varje månad: ✅Nådde målet i januari och mars. Nådde inte målet i februari och april.
  • föra kassabok över mina privata intäkter och utlägg: Har en hög med kvitton på köksbordet att föra in från april månad, så jag ger mig inte grön bock på den. Men jag ska ta itu med det, det lovar jag! Behöver också hitta en bättre rutin så det inte blir en sådan backlog att fylla i kassaboken långt i efterskott.

Och så slutligen – på alla plan – experimentera och leka, njuta och  testa, utforska och utmana mig, samtidigt som jag fortsätter vara i varsam samvaro med mig själv: 60 timmars tankespjärn har varit i fokus under månaden på ett närmast fanatiskt sätt och samtidigt har det varit enormt givande. Bara att fokusera på en sak på det viset har varit ögonöppnande! Jag har dessutom kört Pecha Kucha tack vare Caspian som också körde (en fantastisk) PK, har fläkt ut mig i hela min existens, haft enormt mycket funderingar på vad/hur/när/varför jag delar det jag delar, har sprängt begränsande berättelser likväl som satt luppen på ännu en berättelse som jag trodde jag var klar med. Så var inte fallet. Jag har arbetat med Pernilla, fixat fler podavsnitt med Søren, gått oerhört givande walk n talk med Sanne likväl som cocktail-firat avslutningen av Lindy Hop-B-kursen tillsammans med Dennis. Påbörjat odlingssäsongen i trädgården i sällskap med bästa Dominic, blivit bonusfarmor ännu en gång, firas nästäldsta bonusbarnbarnets födelsedag, agerat karaktärsvittne och inte minst fått tankespjärn så det står härliga till från coach Dave. Och så har jag njutit… mmm!