Sommarscen

Malmö Stad ordnar en massa aktiviteter under begreppet Sommarscen. Ikväll ska jag och dottern sammanstråla med svärmor/farmor för att sjunga allsång i Pildammarna med Miriam Aida.

20130731-183124.jpg

Vi cyklade hit med ett pitstopp på Falafel Nr 1 så middagen är också avklarad.

20130731-183235.jpg

Ja, ska sanningen fram är även efterrätten slukad. 😉

20130731-183421.jpg

Som ni ser så skiner solen på oss – så nu ser vi fram emot en trevlig stund tillsammans. Nu ska bara farmor ansluta också så får vi börja sjunga upp snart. Att sjunga gillar jag även om inte allsång är min favoritform – men testa kan man ju! Har du testat?

Netflixstund

Fick sex månader gratis Netflix-abonnemang tack vare att jag hoppade på Blogg100 och slutförde det enligt plan – och det gör att jag i detta nu lägger mig under äppelträdet och tittar på ett avsnitt House of Cards.

20130730-141626.jpg

Samlar kraft efter storhandling till cykel och innan jag ger mig i kast med en mangelkorg full av papper som jag skördade på skrivbordet i pannrummet. Är väldigt bra på att skapa högar, så idag tänkte jag att ett par högar skulle få stryka på foten helt enkelt.

Men först – lite vila! Vad ägnar du eftermiddagen åt?

En vecka kvar!

Semestern går in på sin sista vecka och jag njuter för fullt! Sol, bad, promenader, strandbesök, läsning, Wordfeud:ande, cykelturer, utflykter, picknick med kvällsbad, bärplockning, och mycket mer, allt i en salig blandning.

20130729-134430.jpg

Livet helt enkelt! Jag mår bra av sommarlunken och har en tanke att försöka hålla fast vid känslan att det får ta sin tid, allt måste inte ske i sådan fart.

Mår du bra av sommarlunken?

Part 4, Seth at On Being

Seth Godin on On Being with Krista Tippit, part 4. I have gotten a whole lot more from this podcast, but these four blog posts are what made it into visible form.

They end their talk with talking about how we encourage or discourage children to contribute to society. Seth ponders:

Kids’ role as a contributor to society starts now when they are ten, not when they are twenty four, and that the trail they leave behind starts the minute someone snaps their picture.

If we can teach children that there isn’t this bright line between off duty and on duty, but that life is life, and you ought to live it like people are looking at you, cuz they are. Then we trust them, and we trust them to be bigger than they could be, because they chose to be bigger.

And it’s that teaching, I think, that’s so difficult to do as a parent, cuz what you really want to do is protect them and lock ‘em up until it’s time, but the bravest thing to do is have these free range kids, exploring the edges of their universe, but doing it in ways they are proud of, not hiding from.

Wow, I must say that to me defines the shift we need to take in society, to start to build a sustainable and constantly learning society. Let us encourage free range kids, kids who explore the edges of their universe!

Sia in i framtiden

What might happen if you expored the edges of your universe?

Fly förb-ad!

Läste Sydsvenskans reportage från onsdagens semifinal för svenska damfotbollslandslaget. Vilken match – pulsen rusade på hela familjen! Tyvärr satte inte svenskorna något av alla 15+ skott på mål, och då åker man ut. Men det var verkligen EMs bästa match och hela laget ska ha all heder av det!

20130725-113314.jpg

Maken berättade om en annan artikel han läste för några veckor sen, om att division två damer inte får linjedomare till förmån för division sex herrar. Trodde inte mina öron och var tvungen att leta upp artikeln i fråga. Och jodå, tyvärr stämde det. Blir fly förbannad för det är så tydligt att vi har lång väg kvar att vandra tills kön inte längre används som skäl till diskriminering.

I den kontexten blir det allt för tydligt varför Pia Sundhage ser sig som ambassadör för damfotbollen. Men ärligt talat – att vi inte kommit längre än så här?

Familjenöje

Är med familjen på Swedbank Stadium i 20130718-211138.jpgMalmö när MFF möter Hibernian FC från Edinburgh, i andra kvalomgången till Europe League.

Varmt och skönt, och helt enkelt en härlig kväll tillsammans med familjen. Dessutom bengalfritt. Minns inte när det senast inträffade men jag gillar det skarpt!

Ikväll är det dags för returmöte, i Edinburgh, och vi håller tummarna för avancemang!

Tycker om att vara tillsammans med min familj, och dessa stunder njuter vi alla av. Vilka stunder njuter du av?

Längtan

Att längta. Tycker du om att längta? Längtan är en beståndsdel av lycka, lärde jag mig på en workshop med Imagination Club Scandinavia.

Efter en vecka på Gotland kom följande foto på Viber, med tillhörande text Till mamma från B.

20130709-125320.jpg

Blev därför än gladare när familjen rullade av Gotlandsbåten, plockade upp mig vid färjeterminalen och B sträckte fram ett inslaget paket. Med, just det, bären i! Med grässtrån och allt. Dessutom med ett litet tillskott av svarta vinbär och ett fåtal hallon. Allt plockat i trädgården av B, till sin mamma. En kärleksgåva helt enkelt. Ett tecken på att B längtat efter mig, likväl som jag längtat efter familjen.

Längtan är en del av lycka. Jag gillar att längta. Gör du?

Ur barnamun

Får en fråga vid frukostbordet:

– Mamma, hade du gångertabellen när du var liten?

– Ja, det hade jag.

– Hade pappa det också?

– Ja, det hade han. Till och med oldemor [född 1918] hade gångertabellen tror jag.

– Oj, var de uppfunna då?

Ja, jag tror bestämt det.

20130722-142505.jpg

Men nu undrar vi, när ‘uppfanns’ gångertabellerna? Vet du?

Dålig förlorare

I kvällningen spelas det sockminton (badminton med hemmagjord boll av en socka och ett hårband) över klädstrecket på Gula Hönan.

20130710-201143.jpg

Det blir, än en gång, uppenbart att en i familjen är dålig förlorare. Allra mest tydligt är det i singel-sporter, i lagsportsammanhang märks det inte lika väl.

Funderar över vilken jobbig känsla det där är och undrar hur jag som förälder kan hjälpa/stötta.

Kommer inte eg på något. Mer än det vi gör. Spelar fair, inga läggmatcher här inte. Snackar om att inte vara så hård mot sig själv. Kramar om och låter känslan ebba ut av sig själv. Försöker föregå med gott exempel vid både vinster och förluster och skrattar bort båda med en klackspark, för det är så roligt att bara umgås. Och kanske än mer, försöker att bara leka och spela utan att tävla.

Kanske är det också så att det finns fler dåliga förlorare i familjen, som bara lärt sig dölja det bättre?

Men, det gör varken till eller från, tycker jag. Hur hanterar man dåliga förlorare? Har du något tips?