Så var då ännu en månad av 2020 till ända. Vilken månad. Vilket år! Jag hör mig själv säga, i olika sammanhang, hur 2020 har varit ett av de bästa åren i mitt liv, vilket jag förstår på reaktionerna kan låta provocerande. men inte enkom. Fick ett meddelande från en kvinna som sa det var så befriande för henne att läsa min spontana tanke om 2020, att hon ville veta mer.
Jag började månaden med besök hos proffsiga doktor Maria Laursen, expert på kvinnosjukdomar. Jag hade en tid för att under mikroskop kolla efter cellförändringar på livmodertappen, som ett led i det regelbundna erbjudande som går ut till alla kvinnor som uppnått en viss ålder. Det hade visat på misstänkta cellförändringar såväl som möjlig förekomst av HPV, så jag slussades in i systemet. Och jodå, lägsta graden av cellförändringar och möjlig förekomst av HPV blev slutsatsen, vilket jag, i samråd med doktor Laursen, inte tänker göra nånting åt, utan det får läka ut på eget bevåg.
Och. Vilket proffs hon är! Förtjust som jag är i proffs, oavsett vad profession det handlar om, så slår jag ett slag för henne här, ni hittar henne i Malmö på Slottsstadens Läkargrupp. När man ligger där i en gyn-stol kan jag meddela att man känner sig väldigt utsatt, och att då känna att man – det vill säga Jag, så klart! Men kanske också Du? – är i trygga och proffsiga händer, det gör hela grejen till mindre av en pärs.
Därefter hade jag tid hos optikern, vilket visade att min syn blivit något försämrad, så med min gode vän visdomsseglarens ord i bakhuvudet (Jag skulle vilja se dig i mer lekfulla glasögon, sa han i samband med att vi hade ett av våra regelbundna Zoom-samtal) tog jag hjälp av expediten (glasögonbutiksbiträdet? Optikerbiträde? Vad heter den yrkesrollen måhända?) och på femte försöket hittade vi rätt. Två veckor senare hämtade jag ut mina nya, lekfulla, glasögon och jag är så nöjd!
Utöver ett besök även hos tandhygienisten (grönt ljus) hade också ett klipp kvar på mitt tio-kort på kallis som slutade gälla i början av månaden, så jag tog mig en långkörare med kallbad, bastu, kallbad, bastu, kallbad, varm dusch… ljuvligt. Alldeles, alldeles underbar(t) för att parafrasera Askungen.
Med kroppen i fokus har jag fortsatt med mina olika rörelser som jag fått på recept av Wivan på Walkfeeling. Jag känner, och hör (!), en annorlunda typ av knakelibrak i nacken, vilket skickar mig signaler att nacke och omgivande fascia är på väg att hitta nya vanor, nya banor, nya positioner som är mer i linje med vad kroppen mår bra av. Så, har du inte gjort det innan, bara gör’t, kör en tjugo minuters inledande gratis rörelseanalys, och se vad det leder till för dig!
Trädgården fick sig en rejäl genomkörare… eller kanske det var jag som fick det, i samband med att jag preppade den för vintern. Möbler under skydd, lövinsamling, ljusslingor uppsatta, jamen, du vet, sånt där som är så himla skönt att ha fått gjort! Promenader, cykelturer, en dryckesfasta (inte vatten-fasta ty jag drack hemmagjorda gröna smoothies) den 22-23 och som alltid, böcker som gjort intryck, inte minst Eve Enslers In the body of the world, som jag sträckläste. Vilken bok. Vilket budskap! 
Ann Heberlein, Publicistklubben, Navid Modiri, #metoo, Gaia, Greta Thunberg och klimatkrisen, medvetenhet, en idé om en podcast, katten Pop och det faktum att jordärtskockor älskar äpplen, så med fördel planterar jag sådana i
Hämtade hem den häromdagen och igår så testade jag den, efter att ha justerat knivarna så de inte gick emot bottenplåten. Som en dans. Oj vilken annorlunda upplevelse än den gamla, som var så enormt tungrodd (handen på hjärtat, hade jag skött den bättre, smort och slipat den, kanske den inte hade varit så tuff att arbeta med). Den lilla gräsplätten är dock rejält vildvuxen eftersom jag inte klippt gräset på dryga månaden, så jag började på ”högsta klippdistansen” och gav gräset en avhyvling, så får jag korta distansen och köra en vända eller tre till, innan gräsplätten ser ut som om den är välklippt igen. Men det gör jag med glädje, för handjagaren var verkligen skön att klippa med!
HERO - the coach 