Månadsarkiv: augusti 2013

WorkFlowy

Publicerad den av
Svara

Have you discovered WorkFlowy? I’ve used it for almost a year now and it suits me perfectly. Mostly because I am prone to lists. I like lists. 20130819-145040.jpgWhenever there is something to do, out comes pen and paper and I write down a list. That’s why I was so happy when WorkFlowy popped up in my field of vision. I’ve tried other digital list tools before, but this one is the one I like the most. You see – it’s a list tool. That’s it. It’s nothing more and nothing less, it just very easily let’s you write lists.

I had great use of it in May, for the birthday lunch I was organizing for my mother. Easy to use, typing guest lists and replies, what to serve, who was doing what etc.

I also it to write down what the kids wanted for last Christmas. I could then share this list with relatives. Very nifty!

As an added bonus – but basically default by now – it’s accessible in a web browser or as an application.

Are you a list person?

Jag envisas med varför skola!

Publicerad den av
4

Ja, det är nog faktiskt rätt ord. Jag envisas med att fortsätta ställa frågan ”Varför skola?” och jag gör den både i #skolvårens namn, och i eget namn. Jag twittrade lite imorse om mina tankar kring varför jag envisas med detta, men tänkte försöka något nytt också. Så jag ställde mig i dottern rum (renast bakgrund), pallrade upp fånen på några Kalle Anka Pocket, och tryckte på inspelning:

Har du inte 6 minuter över, så kommer huvudpoängen här:
För mig är #skolvåren som ett tåg, med många vagnar. Alla bör kunna kliva på detta tåg, oavsett var på perrongen de befinner sig. Vissa har tänkt ”Varför skola?” i åratal, andra har aldrig tänkt tanken, och sen finns alla däremellan som tänker för fullt. Allas röster behövs, allas tankar är välkomna, och att därför stänga dörrarna till alla vagnar utom den närmast loket, där de som känner sig klara med sitt Varför håller till, vore katastrof i mina ögon.

Det är så klart frivilligt att hoppa på detta tåget, oavsett vilken vagn just du känner för att kliva på, och det är också fritt fram att stå kvar på perrongen eller hoppa på ett annat tåg.

Alla väljer själva. Och just därför måste alla dörrar hållas öppna.

Varför – Vad – Hur.20130830-164734.jpg

Det är en cirkelgång som behövs, och just min passion ligger för tillfället i att få fler att utsättas för frågan ”Varför skola?”. Och på skolvåren.se har vi ännu inte arbetat en full vända med Varför. Men läs för all del grundligt – det finns exempel på både Vad och Hur där med!

Var befinner du dig, i relation till detta tåget?

Violence is never the answer

Publicerad den av
1

Stumbled upon a video from Upworthy of Patrick Stewart answering a question from the audience, and now here I am, with tears streaming down my face.

Heather Skye, the lady who asked the question, blogs about what Patricks powerful response made possible for her. After reading that, even more tears are shed.

20130829-110844.jpgViolence can come in many forms.
Violence can be perpetrated by any human being.
But violence is never the answer.

Together we can create a better world, a world that works. To get there, we must each take a look at ourselves and ensure we do what we can to do our part.

Ask yourself:
What do I bring to the world?

Mitt i prick!

Publicerad den av
1

På sommarlovet följde minstingen med momo på loppis. Många fynd gjordes, bland annat en ‘kardborrboll-darttavla’ för fem kronor.

Igårkväll var han inte helt nöjd med livet. Ville spika upp den där tavlan på rummet men hans elaka föräldrar kom med alternativa lösningar till spikande som inte gjorde honom lycklig.

Jag frågade:

Vill du att jag kommer och kastar med dig?

Efter lite grumsande kom det ett:

Ja, ok då.

Sagt och gjort. Fixade en jättebra upphängningspunkt och så kastade vi några testkast. Efter att ha rådbråkat min hjärna för att undvika att vi skulle tävla mot varandra i att samla mest poäng, så kom vi på att vi kunde bara lägga samman poängen och se var vi landade. En miniräknare kom framåt gömmorna i hans rum och den använde han.

Men det blev inte riktigt bra. Helt plötsligt stod det ett tal som slutade på sex, och eftersom det bara finns jämna tiotal på tavlan insåg han att han slagit in fel nummer i miniräknaren.

Så vi bestämde oss för att räkna i huvudet istället. Och då kom jag på det – vi skulle satsa på att tillsammans nå EXAKT ett tusen poäng!

20130828-061625.jpg

Vi satte igång, kastade varannat kast var, och räknade. 120. 340. 350. 780 osv. När vi nådde 880 började det bli spännande! Jag frågade hur mycket jag behövde kasta för att nå exakt 1000, och fick 120 till svar. Men inte blev det så. Det gick några kast till, sen var vi helt plötsligt på 1060. Och då skulle vi ju kasta 60 för att subtrahera oss ner till exakt 1000.

Vi höll på där fram och tillbaka tills jag rätt vad det var satte bollen på 40. Och eftersom vi stod på 960 så blev det ju ETT TUSEN!!

Vilken glädje! High five! Stoooora kramen! Genast ville han spela en gång till – men klockan var läggdags och jag lovade att vi kunde spela en omgång varje dag om han ville.

Det ville han. Men så kom han på att ikväll har han fotbollsträning. Så jag sa att då kan vi ta en vända direkt efter skolan istället.

Mycket nöjd och glad gjorde han sig i ordning för sängen. Mycket glad och nöjd mamma tänkte:

Där fick jag till det utan tävling, istället med gott samarbete! Dessutom med matematik som han älskar, men bestämt sig för att hata, denna terminen.

Det är inte så enkelt att komma runt tävlingsmomentet tycker jag – har du några bra tips?

Omdöme som värmer

Publicerad den av
Svara

Jag höll ju ett kortare föredrag på Rotary Slottstaden i Malmö i augusti 2013, och fick följande fina omdöme:

Hej Helena,
tack för din energigivande berättelse om Skolvåren!

Det gav förtroende med en härlig balans mellan kristallklar tydlighet och samtidig ödmjuk öppenhet. Tydlighet vad gäller att du ser behovet av att förändra skolan. Öppenhet för samverkan för att hitta innovativa lösningar. Och att det precis som i skolan – inte alltid mest utvecklande att ha ETT rätt facit.

Jag är övertygad om att du är med och bidrar till att det våras för skolan! Och får med dig fler… – det är ju redan fullbokat till er träff i Malmö i oktober! Så även om Skolvåren-samtal pågår kontinuerligt i det digitala – där det hela började;), så är det inspirerande med levande kommunikation.

Och för mig som är visuell i mitt lärande var din berättarkonst mitt i prick – metaforer och liknelser som du kommunicerade ut med fullt kroppsspråk!

Hilsen, Marika
Kajovision – för Framtidens kommunikation

Jag vill gärna få möjligheten att berätta om #skolvåren på fler ställen – om du har en idé om var det skulle passa så hör av dig!

Jag tackar Marika för detta – det värmer må du tro! Jag skapar en egen sida på hemsidan där jag kommer att samla röster om mig, för sådana här guldkorn vill jag minsann dela med mig av! 20130826-165613.jpg Allra gladast blir jag dock för att det Marika säger är i samklang med min egen upplevelse – annars hade det nog skavt misstänker jag.

Hur tar du emot omdömen?

The Rainbow Troops

Publicerad den av
Svara

My brother suggested I read The Rainbow Troops by Andrea Hirata. So I suggested the book for the library to purchase, and lo and behold, it worked this time around as well. I got a note saying the book was ready for me to pick up, and I did.

20130826-091806.jpgThe story is about a group of children going to a dirt poor free school on the island of Belitong in Indonesia. It’s a fascinating story, told with beautiful language.

As I am very interested and involved in the Swedish school debate, trying my best to add some depth to it, by asking the question ”Why school?”, the most interesting part comes at the very end. There [on page 285 in the hardback copy in the picture] the two paths schools seems to be taking in the world are clarified:

  1. Schools as a means to provide individuals with knowledge which leads to self-value, celebrating humanity with dignity, joy of learning and the light of civilization.
  2. Schools as a means to materialism, to making money, getting rich, gaining power and fame.

Those are two ways to answer the question of ”Why school?” – my question to you is: What’s your answer?

Telefonkiosken

Publicerad den av
Svara

Ute och promenerade stötte jag på en telefonkiosk. En fungerande och ganska ny telefonkiosk i gott skick.

20130824-063212.jpg
(Tänk, inte ens telefonen som jag skriver detta inlägg på tror att jag menar att skriva telefonkiosk. Istället rekommenderar den ordet telefonlurar.)

Minns du när telefonkiosken var vanlig? Idag är den ju i princip helt onödig, då mer eller mindre alla går omkring med egen telefon på fickan.

Uppslagsverk i bokform är ytterligare ett sånt där exempel. Har en full uppsättning av Nationalencyklopedin som vi nästan aldrig använder. Vi söker mycket fakta och kunskap, men gör det på nätet. Har försökt skänka bort det utan att lyckas. Vill du ha det så hojta!

Finns det andra saker/företeelser som är som telefonkiosken och uppslagsverket fast mindre påtagliga? Det som är passé, men som vi kanske inte fått upp ögonen för riktigt än? Onödigt för vi har alla tillgång till och använder andra alternativ, men kanske av gammal vana ändå inte släpper taget?

Att ifrågasätta utifrån ett öppet sinne – det vill säga, utan att jag på förhand bestämt mig för vad jag tycker – är en handling som jag tror kan gagna många. Själv har jag frågat Varför så länge nu att det börjar bli en vana. Är nyfiken och intresserad av vilka tankar som väcks. Att fråga Varför går av sig själv numera. Och det är inte jobbigt eller oönskat, utan jag tackar för det. Det hjälper mig att verkligen se mig själv och min omgivning.

Har du någon ‘telefonkiosk’ i ditt liv, som du egentligen inte har behov för längre?

Skolsnack lyfter Varför

Publicerad den av
Svara

Cyklade hem med Skolsnack avsnitt 32 i lurarna. Det är ett av AfterSpeech-avsnitten från Almedalen, och just detta avsnittet spelades in på Sverigedemokraternas dag.

20130823-110526.jpgLyssnar med nyfikenhet på kloka människor. Fredrik Svensson lyfter fram bristen på skolpolitik hos SD utifrån att de saknar ett perspektiv på varför vi ska ha skolan och till vad.Just det där tycker ju jag saknas från de flesta, det finns där underförstått, men jag skulle vilja se mer uttalade tankar i frågan!

Mimmi Garpebring som är ordförande i Sveriges Elevråd SVEA slår huvudet på spiken när hon säger följande:

20130823-110539.jpgSamma tanke uttalade Lou Rossling i Skolsnack-avsnittet från Learning is the shit, där hon säger något i stil med att när vi kommer in på de riktigt betydelsefulla sakerna så blir vi ofta anklagade för att vara flummiga. Snarast är det väl så att det börjar brännas, och därför dyker härskartekniker som förlöjligande upp vid sådana tillfällen. Det kan vara ett effektivt sätt att tysta någon genom att avfärda vederbörande med ett förringande svepande ord.

Jag gläds åt alla tecken jag kan snappa upp, att skoldebatten börjar förändras. Våga gå på djupet. Ifrågasätt. Antingen stärks du i dina tankar, eller så förkastar du dem till förmån för något annat. Och ibland kan det till och med vara så att du inser att du aldrig ens tänkt, utan bara gjort.

Jag föreslår att du prenumererar på Skolsnack. Jag har fått mycket tankespjärn från podcast-serien. Inte minst Ante Runnquist öppnar mitt sinne för nya tankar & insikter. Det tackar jag för, och avslutar med att fråga dig varför vi ska ha skola, och till vad?

Samhället kräver det…

Publicerad den av
2

Frågade ”Varför skola?” fast i formuleringen:

Varför skickar du dina barn till skolan?

Det tankeväckande svaret löd:

För att samhället kräver det.

Hm. Den du. Det svaret väcker många tankar i mig.

Jag vet att vederbörande är en högst kompetent individ som bidrar till samhället och lokalsamfundet på ofantligt många sätt och vis. Men det skrämmer ändå på något vis. För hur många individer tänker likadant? Skickar barnen till skolan, för det är det man gör. Hur många andra företeelser är det likadant med tro?

Rådbråkar hjärnan för att hitta andra exempel på saker vi som individer kanske gör, utan att tänka efter. Förskola och fritids kanske faller inom samma kategori som skolan? Antar att många kvinnor går på cellprovskontroll för det kommer en kallelse, utan att egentligen ge det en tanke? Lumpen kanske var likadant för karlar, när det var allmän värnplikt? Något man bara förväntades göra, för att samhället krävde det?

Jag menar inte att alla måste ifrågasätta allt hela tiden – inte minst eftersom vi alla har olika intressen och passioner, olika grejer som lockar fram elden i oss. Men det ger mig onekligen en extra kick att fortsätta ställa frågan ”Varför skola?” till fler och fler individer. Svaren bär ett budskap till mig, till dig, ja, till oss alla. Utifrån svaren kan vi fundera över vilket samhälle vi vill skapa, och därefter fundera över vad som krävs för att nå dit.

20130822-170409.jpgVilka tankar väcker svaret ”för att samhället kräver det” i dig?