Hej då 2019!

Året med intentionen Som jag är har i sanning varit ett underbart, utmanande och upplevelserikt liv. så mycket har hänt, så många möten har skett, så många insikter och lärdomar har kommit min väg.

Månatlig uppföljning av årets intention: Som jag är
Att varje månad följa upp på de ganska detaljerade ambitioner jag haft inom fyra områden (kroppsligt, mentalt och själsligt välbefinnande, skapande samt ekonomisk resurshushållning) har varit en intressant övning, som hjälpt mig hålla fokus, genom att jag minst (!) månatligen påmint mig om vad jag vill ge fokus åt.

Tidsresan
Inviten till T och Hs 100-årsfest i Stockholm gav mig ett dygn (eller två) av en upplevd tidsresa. Festens tema var 1920-talet, och med själssöstra S och A gavs jag en chans att verkligen resa i tiden. Som om jag under dessa dygn helt enkelt klev utanför mitt vanliga liv… magiskt!

Kallbad
Jag började kallbada i slutet av november 2018, men under 2019 har jag tagit det till nya höjder och avslutar året med 8 dagars kallbadande på raken. Och tack vare djupandning som klivit in i mitt liv ordentligt under året, så har jag slutat att ”snabbt doppa mig”, utan lyckas, med andning och fokus, ligga i det kalla vattnet upp till fem-tio minuter. Alldeles ljuvligt och definitivt något jag kommer fortsätta med!

Coach Dave
I december 2018 anlitade jag coach Dave för ett års coaching, till en hiskeligt stor summa, drygt 100% mer än jag nånsin tidigare satsat på mig själv. Vid den andra betalningen frågade min Jenny (som sköter företagets ekonomi) om Dave verkligen var värt det. Mitt svar var ganska belysande: Nä, Dave är inte värd det, men jag är! Det har varit en fantastisk resa och jag har lärt mig mycket, men kanske är den viktigaste insikten just den. Jag är värd att investeras i!

Poddande
Jag har släppt en omgång av min egen pod Doing gentle with an edge, och har dubbelt så många avsnitt inspelade som jag inte kommit mig för att släppa ännu. Men det kommer! Har tagit del i Caspians Ett samtal (för andra gången) och har dessutom, tack vare Caspian, agerat moderator i podden Fria Barn som släppts under hösten. Tillsammans med Caspian och Mr D är jag också i gång med att spela in avsnitt av en ny pod på engelska som kommer släppas i januari. Avslutar dessutom året med ett par dagars nyårsretreat tillsammans med sagda herrar – vilket fantastiskt sätt att avsluta ett år och decennium på!

60 timmars tankespjärn
Under många år har tankespjärn följt mig, som ord, som koncept, ja faktiskt har jag, när jag började reflektera över det, haft tankespjärn som livsfilosofi längre än jag haft ordet för att beskriva det. Under året föddes idéen att genomföra en 60 timmars tankespjärn under ett samtal med coach Dave. Så blev det och det kommer mera, på olika vis, under kommande år.

Pecha Kucha och TEDxSlottsparken
Som så ofta annars säger jag: Tack vare Caspian körde jag en Pecha Kucha i Lund i april med rubriken How I broke up with my inner dictator, och kontrasten mellan den upplevelsen och juni-månads moderator-gig på TEDxSlottsparken kunde inte varit större. Jag var oerhört nervös inför det förstnämnda, medan jag som moderator på TEDx kände mig väldigt lugn och trygg. Skillnaden? Mitt Pecha Kucha hade jag skrivit i förväg och skulle tajma tal med 20 bilder á la 20 sekunder vardera, medan jag som moderator kunde agera i stunden utifrån det som var, vilket passar mig bra mycket bättre!

Kenya
Nio dagar i Kenya efter midsommar visade sig vara en av de mest givande upplevelserna under året. Det har gett mig enormt mycket på många plan, såväl ökad förståelse för den träd-spar-form som jag har som del i mitt (och barnens) långsiktiga sparande sedan 2015, till ett utökat nätverk och en väldigt nära vänskap med finaste rumskamraten Lena. Jag avslutade bloggåret med att skriva en 25-dagars adventskalender på engelska bloggen, med foto och berättelser från resan, något som än mer fördjupar min tacksamhet för att jag åkte.

Mastermind-pilot
Ännu en grej som föddes under ett coachsamtal med Dave, där han gav mig 15 minuter att ”hitta på något”, vilket resulterade i att jag skickade ut en invit att ta del i en mastermind-pilot till en handfull speciellt utvalda individer. Det blev fyra deltagare och jag som facilitator, som hängde tillsammans en timme under tretton tisdagskvällar med start i augusti, och vilken resa det var. En pilot som gav mersmak!

Kultur
Det har varit ett år med många fina kulturella upplevelser av allsköns slag. Jag och Heléne har upplevt såväl Patricia Piccininis A World of Love som Guds olydiga revben, sing-a-long till Rocketman på Spegeln samt Stina Wollters utställning i Borstahusen. Lägg därtill en fantastisk Mozart’s Requiem på Malmö Opera med Skånes Dansteater, ännu en sing-a-long med Dirty Dancing på duken och sist men inte minst påskens Stabat Mater, allhelgonas uruppförande av Missa Brevis samt körresan till Jämtland.

Goodreads reading challenge
Jag satte målet att läsa 75 böcker under året, och har idag läst slut min 76e, så målet är uppfyllt. Dessutom har jag haft 12 svenska och 12 engelska böcker som jag valde ut då året började, som jag bloggat om månatligen. Sedan jag kom på det inför 2018, då jag valde ut 26 + 26 vilket var lite väl mastigt) har jag insett att detta är ett ypperligt sätt att säkerställa att jag läser de där böckerna jag köper ”för att läsa” som sen hamnar i bokhyllan, olästa. Så inför 2020 kommer jag göra detsamma som i år, 12 + 12.

Flygfärdig
Min förstfödda drog till Australien på äventyr i januari och kom hem i slutet av november, nyligen fyllda tjugo. 10,5 månader på andra sidan jorden, och om jag tvivlade innan resan så är jag numera helt hundra på att hen är flygfärdig och redo att lämna boet. Och det gör mig väldigt glad och tacksam, för det är ju i stort vad föräldraskapet går ut på, att göra ungarna flygfärdiga!

Året som gått har bjudit på bra mycket mer än de fåtal saker jag lyfter fram här, men i stort har det varit en fantastiskt år med upp- som nedgång, med tårar av såväl glädje som sorg, med fantastiska stunder i självsamhet såväl som i gemenskap, och jag är tacksam för allt och alla – inklusive mig själv – som bidragit till att göra det till ett rikt år.

Slutligen vill jag önska dig och de dina ett riktigt gott nytt år, i glädje och kärlek, med värme och ljus – ta hand om dig!

Kapacitet.

Har du tänkt på att vi människor har kapacitet som vida överträffar det vi (åtminstone jag) oftast förmår få ur händerna? Människan är skapt med en förmåga att kraftsamla och verkligen ge järnet när det gäller, och ibland undrar jag om det inte ”gäller lite för sällan”. Det är lätt att gå i ingrodda vanor, slentrianmässigt ombesörja vardagsbestyr med jobb och hus och hem och familj och träning och och och…

Och?

Nån gång ska jag gå Seth Godins altMBA som varar en månad och som alla deltagare gör ”utöver det som de redan gör”. En intensiv månad, absolut, och inget som skulle funka – eller åtminstone inte vara så nyttigt – i längden, men en månad? En månad av att verkligen ta i för kung och fosterland. Det går. Vi kan det. Jag kan det. Så fast jag i dagens coachsamtal med Dave inledde med att besvara hans fråga hur läget är, med att jag är trött (för det är jag. Skulle tippa på att jag senaste veckan sovit ungefär 50% av vad jag borde/brukar/mår bra på av rutiga och randiga skäl. Och utöver det har jag jobbat häcken av mig, på olika plan!), så dröjde det inte länge innan jag var PÅ igen. Ett tu tre antog jag en utmaning från honom och efter vi lagt på la jag en timme på att fiffinura ihop en ny grej jag vill testa.

Fast jag just nu jobbar häcken av mig. Fast jag just nu inte hinner med att läsa så mycket som jag vill. Fast jag inte förmår prioritera att göra sånt jag ”vet jag egentligen vill göra” eftersom mer akuta saker är högre prioriterade av mig. Fast jag definitivt inte ger mig utrymme att bara vara, på det vis som jag vet jag mår så himla bra av.

Och det är ok.
För det går. Jag kan.
Men inte för länge. En månad. Två. Tre till och med. Så länge det emellanåt finns ladda-batterierna-dagar insprängda i att det febrila görandet, så går det, trots att sirenens sång lockar och pockar… Och det går eftersom jag vet att jag har en enorm kapacitet och dessutom inte kommer köra på i detta tempot för evigt. Snart stundar sommarsemester under ett par veckors tid, och innan dess ska jag till Kenya, vilket kommer att vara ett rejält avbräck i allt som är invant och bekant.

Kapacitet, som sagt. Vi har den och då gör vi bäst i att verkligen nyttja den emellanåt!

Uppföljning april 2019: Som jag är.

Likt förra året har jag för avsikt att stämma av gångna månaden i förhållande till årets intentioner. Det ger mig en månatlig påminnelse av vad jag har för intentioner för året, och ger mig också utrymme för reflektion och eventuell justering.

April. Gistanes alltså. Och liksom mars-uppföljningen trillar jag en bra bit in på maj innan jag får ro att stämma av. Men nu så…

2019. Året då jag ska…
* ha kroppens välbefinnande i fokus bland annat genom att:

  • fortsätta göra min dagliga sjua med burpees: ✅
  • Headspace:a dagligen: ✅
  • springa minst 75 löprundor: Inte en endaste löprunda under april. Denna min intention kommer jag troligen att omformulera till en spring-när-jag-känner-för-det-intention.
  • kallbada så ofta jag bara kan – och komplettera dem med att duscha kallt: Hela 6 kallbad i april och plurrar allt längre dessutom. Rekortet satte jag fjärde april då jag var i 4 minuter i 6-7-gradigt havsvatten. Ljuvlig känsla efteråt!
  • dansa Lindy hop så ofta jag bara kan (anmäld till kurs under våren, och så social dans på det!): Kursen är slut och jag längtar till hösten och nästa kursstart. Till dess ska jag se till att social-dansa minst månadsvis.
  • fortsätta cykla och gå så mycket jag bara kan: promenerat 7,5 mil och cyklat knappt 40 mil.

* ha mitt mentala och själsliga välbefinnande i fokus bland annat genom att:

  • läsa minst 75 böcker, varav 12 svenska och 12 engelska redan är utvalda. Dessa 12 + 12 ska jag reflektera om på mina bloggar: Läst 21/75 böcker. Bloggat om Lekfull tantre – din väg till att njuta av livet (bok 4 av 12 på svenska) och på engelska blev det The note from heaven.
  • lära mig minst fem stycken låtar utantill (i både text som komp) på gitarr, vilket jag kommer åstadkomma genom att sikta på minst tio minuters gitarrspel varje dag: Inte prioriterat gitarrspelandet de sista veckorna i april, så jag har missat att spela gitarr sju dagar totalt under månaden.
  • jag ska låta Mark Nepos fantastiska bok The book of Awakening bli min dagliga följeslagare: ✅Och vissa av dagarna alltså… ojoj, vad Mark Nepo kan skriva!
  • hålla digital 24-timmars sabbat minst två gånger per månad: 13-14 samt 18-19 april höll jag digital sabbat, och njöt av det! Under maj månad sätter jag siktet på 4-5, 17-18 och 30-31.

* ha mitt skapande i fokus bland annat genom att:

* ha ekonomisk resurshushållning i fokus bland annat genom att:

  • så, så och så lite till; varje vecka medvetet arbeta med mina olika inkomstkällor: Under april månad har det varit lite si och så på det här, men på sätt och vis steppade jag upp på riktigt under april månad, så jag ger mig en ✅-box trots allt.
  • stämma av mitt uppsatta faktureringsmål varje månad: ✅Nådde målet i januari och mars. Nådde inte målet i februari och april.
  • föra kassabok över mina privata intäkter och utlägg: Har en hög med kvitton på köksbordet att föra in från april månad, så jag ger mig inte grön bock på den. Men jag ska ta itu med det, det lovar jag! Behöver också hitta en bättre rutin så det inte blir en sådan backlog att fylla i kassaboken långt i efterskott.

Och så slutligen – på alla plan – experimentera och leka, njuta och  testa, utforska och utmana mig, samtidigt som jag fortsätter vara i varsam samvaro med mig själv: 60 timmars tankespjärn har varit i fokus under månaden på ett närmast fanatiskt sätt och samtidigt har det varit enormt givande. Bara att fokusera på en sak på det viset har varit ögonöppnande! Jag har dessutom kört Pecha Kucha tack vare Caspian som också körde (en fantastisk) PK, har fläkt ut mig i hela min existens, haft enormt mycket funderingar på vad/hur/när/varför jag delar det jag delar, har sprängt begränsande berättelser likväl som satt luppen på ännu en berättelse som jag trodde jag var klar med. Så var inte fallet. Jag har arbetat med Pernilla, fixat fler podavsnitt med Søren, gått oerhört givande walk n talk med Sanne likväl som cocktail-firat avslutningen av Lindy Hop-B-kursen tillsammans med Dennis. Påbörjat odlingssäsongen i trädgården i sällskap med bästa Dominic, blivit bonusfarmor ännu en gång, firas nästäldsta bonusbarnbarnets födelsedag, agerat karaktärsvittne och inte minst fått tankespjärn så det står härliga till från coach Dave. Och så har jag njutit… mmm!

Tankespjärn, mitt hjärtebarn!

Första kontakten
Den tredje februari 2013 stötte jag på ordet tankespjärn för första gången och omgående kände jag på mig att det skulle bli ett favoritord. Mycket riktigt. Så blev det! Jag har pratat, skrivit och levt tankespjärn sedan dess, och mitt liv är bättre som ett direkt resultat av detta.

Fast ärligt talat så har jag levt utifrån dess andemening sedan slutet av augusti 1999, då jag, på grund av omständigheter, tog tillfället i akt att göra två saker. För det första frågade jag mig Tycker du om den du är? För det andra vågade jag svara ärligt. Svaret löd Nej för hundan, jag är så kopiöst trött på mig själv! och på den vägen är det.

Sedan dess har jag utvecklats, expanderat, förändrats (eller kanske snarare blivit mer av den jag faktiskt är, under alla skal som jag själv liksom omgivning gladeligen uppmuntrat mig att dölja mig bakom) och har, som ett direkt resultat av denna upptäcktsfärd gått från att vara den mest negativa person jag någonsin träffat, till att vara en helt annan person. Öppnare, nyfiknare, gladare och defintivt mer energisk och sprudlande.

Vad betyder tankespjärn?
Det är ungefär som att gå till gymmet. Fast det är hjärnan som får ”lyfta tungt” istället för kroppens övriga muskler. Jag menar inte att lösa Sudoku, korsord eller en matte-kluring. Tankespjärn är något som vrider och vänder på världen som jag förstått den. Gör att jag granskar, ifrågasätter, befäster eller omvärderar mina tankar, värderingar och trossatser. Vidgar min förståelse för världen och mig själv, ökar min begreppssfär och gör att jag får syn på sådant som jag ännu inte förstår.

Kort sagt så spränger tankespjärn ramarna för mina inrutade tankebanor. Möjliggör för mig att se, tänka, känna vidare, utanför, bortom de begränsningar jag vallat in min upplevelse av verkligheten med.

Mitt hjärtebarn föds
I ett samtal med min engelsktalande coach Dave, så berättade jag vad tankespjärn är, vad det innebär och har inneburit för mig. Jag sa att om du googlar tankespjärn så dyker jag upp (och en massa goda vänner till mig!). Sen frågade jag vad tankespjärn skulle kunna heta på engelska, bara för att få ett rappt svar tillbaka: Spelar ingen roll, använd tankespjärn!

Och där trillade poletten ner! Klart jag ska använda detta mitt favoritord, oavsett vilket språk jag talar på. Jag menar, inte ens på svenska är tankespjärn ett egentligt ord, utan en ordsammansättning (svenska språkets superkraft!).

Dave spann vidare och sa Men du, du ska ju hålla en tre-dagars tankespjärnsretreat! och på den vägen är det. Datum är satt, hotell bokat, invit formulerad och jag har börjat prata med folk om det. Utmaningen för mig ligger just i det, som du kanske förstått av blogginlägg om hjärtfladder och hjärnspöken, om att ringa och att slå på stora trumman

Så mycket enklare det är att dölja mig bakom en skärm, bakom det skrivna ordet, eller för den delen en Facebook live eller två. Men det är inte där jag vill vara i detta. Jag vill vara i det personliga mötet mellan två (eller tre för den delen) individer. Det är där och så jag väcker intresset för 60 timmars tankespjärn.

Och nu då?
Ja, du… Nu kavlar jag upp ärmarna och går till jobbet! Jag vill dela med mig av vad tankespjärn som livsfilosofi kan åstadkomma: Hur jag som varit en enormt svart/vit person kan lära om och bli en individ som ser nyanserna – och jag lovar, livet är så ofantligt mycket roligare och mer intressant att leva nu, med en härlig mix av jävlaranamma, dådkraft och ödmjukhet. För det är vad tankespjärn inneburit för mig, i stort.

Så jag kommer räcka ut en hand, både här och där. Ringer jag just dig, så vet du vad jag vill prata mer om. Och tycker du att det här låter intressant så tar jag mer än gärna emot en utsträckt hand från dig. Kanske du är intresserad för egen del? Kanske känner du någon du tror kunde vara intresserad, som du vill koppla mig med? All hjälp och allt stöd du kan och vill bidra med tas tacksamt emot!

Läs beskrivningen av 60 timmars tankespjärn och hör av dig (lägg en kommentar, skicka ett mail till helena.roth at respondi.se eller slå mig en signal på 0707660303) så besvarar jag gladeligen allsköns frågor och funderingar detta mitt hjärtebarn kan ha väckt i dig!

Bestäm dig, sa Dave.

Coachsamtal med min coach idag, och jag fick precis vad jag behövde. En knuff i häcken för att fatta ett beslut. Ett beslut kring något jag just nu skapar, som ger mig något att arbeta vidare med. Vad, hur länge, hur många. Var och när återstår att besluta om, men nu när jag bestämt mig för hur länge och hur många så är var och när ganska enkla att besluta om.

Idéen kläcktes för ett par veckor sedan och landade så himla bra i mig. Känns helt rätt! En fokuspunkt som naturlig slut- såväl som startpunkt på den resa jag gjort och gör, en övergång från en fas till en annan, och jag har hållit mig i mitt varför i ett par veckors tid, för att landa i det. Men Hur:et har fladdrat in och ut ur synfältet mitt, och det blev tydligt idag att jag lätt skulle kunna fastna här. I val och kval. Ska det vara si, eller så? Ska det vara x eller y antal deltagare? En dag, två dagar, tre dagar, samlat eller utspritt? Och hundra andra funderingar…

Där hade jag kunnat uppehålla mig lång tid. Men icke.
Bestäm dig, sa Dave.

Så jag bestämde mig.
Vad vi ska hitta på.
Hur många vi ska vara och hur många dagar vi ska vara tillsammans.
Klart!

Så skönt.
Nu vet jag.
Och kan börja jobba för det.

Ett pilotprojekt blir det, och pirrar gör det. Rejält, och på det allra bästa av sätt!