Kategoriarkiv: Böcker

Det längsta kriget

Publicerad den av
7

I andra kapitlet (krönikan) i Rebecca Solnits bok Män förklarar saker för mig, går under rubriken Det längsta kriget, går hon ut hårt: Vi har mängder av våldtäkter och våld mot kvinnor i det här landet och på vår jord, men det ses nästan aldrig som en fråga om medborgerliga eller mänskliga rättigheter, eller som en kris, eller ens som ett mönster. Våldet har ingen ras, ingen klass, ingen religion eller nationalitet, men det har faktiskt ett kön.

Och innan du nu sätter kvällsmackan i halsen, så fortsätter hon med att tydligt dementera att det rör som om alla män. För, som hon skriver: även om så gott som alla förövare av sådana brott är män, innebär det inte att alla män är våldsamma. De flesta är det inte. […] Men det vi pratar om här är pandemin av mäns våld mot kvinnor, både partnervåld och våld utfört av främlingar. 

Så #inteallamän-kommentarer undanbedes tacksamt. Det är k l a r t att det inte handlar om alla män! (Och om du tvivlar på att Solnit verkligen tycker det, så skriver hon ett par sidor längre fram följande: Fler och fler män blir goda allierade – och det har alltid funnits några. Godhet och kärleksfullhet har aldrig haft något kön, och det har inte empati heller.)

Den där empatin förresten, kanske inte alls ska stå inom parenteser i denna min andra bokreflektion kring Män förklarar saker för mig. Kanske är det just förmågan (vanan att? viljan till?) empati som skulle kunna vara skillnaden som gör skillnad? Ett sätt att få upp ögonen för hur det är att gå i någon annans skor är att lyssna till vad de har att säga. Solnit fick ett brev som beskrev just en sådan händelse:
I somras skrev en man till mig och beskrev en collegekurs där studenterna blev tillfrågade om vad de gör för att skydda sig från våldtäkt. De unga kvinnorna beskrev alla de invecklade metoder de använde för att vara på sin vakt, hur de begränsade sina liv, vidtog försiktighetsåtgärder och i princip tänkte på våldtäkt hela tiden (medan de unga männen i gruppen, tillade han, gapade av förvåning). Avgrunden mellan deras världar hade plötsligt, för ett litet ögonblick, blivit synlig.

Avslutningsvis vill jag bara fråga om du vet vad den vanligaste dödsorsaken för gravida kvinnor i USA är? Svaret är fullkomligt absurt, horribelt och in-i-helvete-åt-pipsvängen-galet: Äkta makar.

Äkta makar…. Det är så jag vill börja gråta, lägga mig ner och dö och dra något gammalt över mig, i en och samma vända. Men icke sa Nicke. Jag bokreflekterar istället!

Inspirerad att fortsätta blogga på temat från #blogg100 2017 bjuds du här på min andra bokreflektion kring boken ”Män förklarar saker för mig” av Rebecca Solnit. Jag har för avsikt att blogga en bokreflektion för varje kapitel:
Män förklarar saker för mig
Det längsta kriget
Världar krockar i en lyxsvit
Till hotets lov
Gammelmor Spindel
Woolfs mörker
Kassandra bland kräken
#YesAllWomen
Pandoras ask och den frivilliga poliskåren

Män förklarar saker för mig

Publicerad den av
9

Män förklarar saker för mig är både titeln på en bok av Rebecca Solnit som jag just läst, som ett inlägg hon inledningsvis lät publicera på TomDispatch.com. Hon avslutar första kapitlet, dvs just den titelbärande krönikan, på följande vis:
De flesta kvinnor utkämpar ett två-frontskrig, ett krig som gäller det föregivna ämnet och ett som helt enkelt gäller rätten att yttra sig, att ha idéer, att vara någon som anses sitta inne med fakta och sanningar, att ha ett värde, att vara en människa. Det har blivit bättre, men det här kriget kommer inte att ta slut under min livstid. Jag utkämpar det fortfarande, naturligtvis för min egen skull, men också för alla de yngre kvinnor som har något att säga, i hopp om att de ska få säga det.

Det är en särdeles läsvärd bok, och jag är glad att jag äntligen läst den (utgiven initialt 2014). Tre saker framträder extra tydligt för mig när jag läser boken:

För det första så lyckas Rebecca förhålla sig till ”inte alla män”-frågan på ett tjusigt sätt. Med den största respekt och värme konstaterar hon att det, så klart, inte handlar om alla män. Samtidigt som hon är tydlig med att det finns något i den våldsbejakande kulturen som stora delar av världen ”bekänner sig till” som verkar drabba (drabba? Är det rätt ord? Kanske. Kanske inte. Men jag använder det i väntan på ett bättre ord…) män i högre utsträckning än kvinnor.

För det andra så är hon en fena på att blanda både fakta och åsikter i sina texter, på ett sätt som gör det väldigt tydligt vad som är vad. Åtminstone för mig, vid första genomläsningen. För jag har redan konstaterat att detta är en bok värd att läsa både två och tre gånger.

För det tredje så älskar jag det faktum att hon lyckas med konststycket att hålla fler än en tanke i huvudet samtidigt. Hon ser komplexiteten i frågor som kvinnoförtryck och maktmissbruk, och räds inte att problematisera det hela, utan att kategoriskt fördöma vare sig den ena eller andra sidan på kuppen. Mer sånt tack.

Inspirerad att fortsätta blogga på temat från #blogg100 2017 bjuds du här på en första bokreflektion kring boken ”Män förklarar saker för mig” av Rebecca Solnit. Jag har för avsikt att blogga en bokreflektion för varje kapitel:
Män förklarar saker för mig
Det längsta kriget
Världar krockar i en lyxsvit
Till hotets lov
Gammelmor Spindel
Woolfs mörker
Kassandra bland kräken
#YesAllWomen
Pandoras ask och den frivilliga poliskåren

Uppföljning av 2018 års intentioner – mars

Publicerad den av
11

Första kvartalet 2018 avklarat och här kommer uppföljningen av mina intentioner efter mars månad:

  • jag fortsätter att vara varsam med mig själv – det är en livsinställning jag alltid bär med mig.
  • jag lever ett mer medvetet digitalt och analogt liv – väljer vilket som passar bäst utifrån given situation. ⇒ Jag glider… i det medvetet digitala. Där slirar det. Varför?
  • digital 24-timmars-sabbat blir ett vanligt inslag i min vardag. Månatligen? Veckovis? Det ger sig, men minst två per månad. ⇒ Bokade in 3-4 och 29-30 mars som digitala sabbat-tillfällen när jag skrev februari månads uppföljnings-inlägg, något som funkade väl. Det gjorde susen. Så jag bokar redan nu in 13-14 och 20-21 april så är det gjort.
  • sovrummet är en fredad analog zon, där huserar varken dator, padda eller telefon och behöver jag en väckarklocka får jag lösa det på annat vis än med telefonen.
    ⇒ Här slirar jag inte alls. Spännande!
  • jag inte köper en endaste online-kurs som innebär att jag själv ska titta på diverse videoklipp och reflektera i min enskildhet. Det. Funkar. Inte. För. Mig. Jag har lärt mig det nu. ⇒ Denna månaden har jag inte ens lockats av något onlinekurs-erbjudande, det räknar jag som ett framsteg det med!
  • jag, trots ovanstående, ska börja om på, och fullgöra ”A year to clear what is holding you back” som införskaffades under 2017. ⇒ Nope. Inte minsta krusning på vattenytan för denna. Kanske en intention jag helt sonika ska dra ett sträck över och släppa taget om? Händer inget till nästa månad så gör jag det.
  • jag – i gott sällskap – ska på ”analog” skrivarkurs med Bob Hansson på Mundekulla. ⇒ Har köpt tågbiljetter och i slutet av april så bär det av. Som jag längtar!
  • Pernilla Tillander och jag ska fortsätta arbeta tillsammans – växa, lära oss, och ha fantastiskt kul under tiden – i Skurups Kommun inom ESF-projektet Inkludera & Mötas. ⇒ Under mars månad har vi haft två internatdagar med en grupp, träffat pedagogiska ledningsgruppen för Skurups Förskola och dessutom både haft arbets- som en rekreationsdag tillsammans.
  • jag ska läsa 26 svenska samt 26 engelska böcker, en per vecka; böcker som jag redan har i min ägo. Varje söndag blir det en bloggreflektion om veckans bok.
    ⇒ Bok nummer 5 Själv – kraften i egentid och 6 Tusen tankar om träd på svenska, samt bok nummer 5 Wealth Warrior: The personal prosperity revolution och 6 Mating in captivity: Unlocking erotic intelligence på engelska är lästa och bloggade.
  • jag utöver de 52 ”böcker jag redan äger som ska läsas” sätter årets #Goodreadsreadingchallenge för 2018 till ett hundra böcker. ⇒ 23 av 100 böcker säger Goodreads, vilket känns helt planenligt. Det intressanta är också att jag verkligen inte upplever något motstånd alls till detta, utan snarast tvärt om, det eggar mig att läsa, och läsa och läsa lite till!
  • jag låter min Upholder-tendens (Löfteshållare) få fritt spelrum, vilket märks t ex i ovanstående, som för mig inte är ett straff utan en utmaning, något som lockar, som kittlar, som pirrar inombords! ⇒ Satte som mål att plinkeplonka på gitarr minst 10 minuter varje dag i mars månad – det bidde 8 gånger. Sen kan jag skylla på internat, utbildning i Skövde, förkylning och en massa yttre omständigheter, men krasst sett så släppte jag taget om gitarren efter en dryg vecka. Så är det. Men jag tänker plinkeplonka på i alla fall! Loggandet i sig fortgår, men jag inser att boken jag skrivit dem i, inte är en bok jag öppnar dagligen, så logg-systemet har förbättringspotential! Har också hoppat på en ny utmaning, att #läsaalfabetet2018 som kombinerar två av mina största nöjen (utmaningar och läsning).
  • jag satsar på att vara ChattyMeals-värdinna och/eller gå på andras ChattyMeals åtminstone månatligen. ⇒ Varken agerat värdinna eller gäst under mars månad.
  • cykling och promenerande, likväl som den dagliga sjuan och Headspace-meditationerna, fortsätter vara mina dagliga medspelare i livet. ⇒ Jajamensan, men avsikten att jogga minst en runda per vecka föll under två veckor i mars pga förkylning. Men jag blev tillräckligt bra för att få in en runda den siste mars, vilket gav tre löprundor under den gångna månaden.
  • min ekonomiska resurshushållning går till större klarhet – på alla plan. Här har jag ett arbete att göra i att klargöra, för mig själv, vad detta faktiskt betyder så jag vet vad det faktiskt är jag strävar efter. ⇒ Satte av tid och fick det gjort. Känns riktigt bra. Ett pågående arbete är det dock, så jag fortsätter arbetet under kommande månad också.
  • min äldsta tar studenten. Gisses. Som tiden går. Det ska firas! ⇒ Skapat Facebook-event eftersom vi fick svart på vitt att tid och plats vi utgått från är spikad.
  • jag – kanske viktigast av allt! – ska njuta av livet, utforska, upptäcka, expandera, och på alla vis låta mig själv ha så roligt det bara går att ha!
    ⇒ Ja, det gör jag. och samtidigt: låter jag mig själv ha så roligt som det bara går att ha? Alltså. Nä. Jag hade nog kunnat spänna den bågen något högre. Samtidigt som jag under mars månad njutit av att både vara ledare som deltagare på två vitt skilda former av utbildning, agerat ursäkt för en födelsedagsmiddagsöverraskning och införskaffat en urtjusig tulpanbukett till en annan födelsedagsöverraskning, spelat Cashflow, i en skön blandning av glädje och sorg konstaterat att jag nu är skild för andra gången, lanserat Bokabonnemanget, uruppfört 7even last words och bra mycket annat. I stort – en riktigt bra månad, även denna!

 

Tio tankar om tid (bok 7 av 26)

Publicerad den av
8

Tio tankar om tid av Bodil Jönsson, en bok jag hört talas om i åratal. Boken kom ut 1999 och jag har hört massvis av gott om den. Tycker om Bodils tankar som jag tagit del av i olika form, mestadels skriftligt, och ändock tog det mig nästan två decennier att läsa den. Eller, ja, det har ju inte tagit mig två decennier i faktisk lästid, men i ställtid från att jag först hörde talas om den till dess jag tog fram boken och bläddrade fram till första sidan och började läsa.

En god investering, i både ställ- som lästid, må jag säga, det är en klok bok det här. Om nu en bok kan vara klok. Kanske är det jag som är klok, eller snarare: blir klok? Läs här vad Bodil skriver på temat: Ingen kan gå runt bland mina inre bilder och fundera över min tids- och rytmkänsla. Var och en måste gå runt bland sina egna inre bilder. Får du ut något av den här boken beror det mer på det som står skrivet mellan raderna, det du själv fyller i, än på det jag skrivit.

Oavsett vilket är det en bok som innehåller gott om tankespjärn, något som i mig väcker enormt mycket nya funderingar! Och så lyfter hon ju fram vikten av fler tänkologer, något som kittlade lite särdeles, eftersom jag ju är certifierad tänkolog minsann.

En sak jag påminns av när jag läser Tio tankar om tid är vikten av de berättelser jag berättar för mig själv, något som för mig yttrar sig även i ordvalen jag gör. Bodil reflekterar kring valet av livslögn i förhållande till tid, på följande vis: Antingen man bekänner sig till livslögnen att man har ont om tid eller till den att man har gott om tid, leder ändrat tidsmedvetande till nya prioriteringar i vad man gör och hur man använder sin tid.

Efter det att jag hade gjort min engångsinsats för att stoppa tiden, bestämde jag mig för att byta livslögn. ‘Lika väl som jag kan inbilla mig att jag har ont om tid kan jag väl inbilla mig att jag har gott om tid?’ resonerade jag. Jag bestämde mig alltså för att ha gott om tid.

Själv har jag gjort en liknande resa, fast jag inte uttryckt det i termer som att jag ”bytt livslögn”. Men de facto är det ju vad jag gjort, fast jag begreppet livslögn låter ganska hårt i mina öron. För mig är det just medvetenheten om vilka ord jag väljer för att beskriva min vardag, min relation till tid och måsten (finns de?), till aktiviteter och vila, som är skillnaden som gjort skillnaden.

Den individuella utvecklingen hade totalt stannat av om vi inte hade en inneboende önskan att prova nya möjligheter.

Och vet du – det som är spännande med den tanken är ju att det finns massvis med livslögner som därmed är möjliga att ändra! Nu inser jag att jag gått från livslögnen ”Jag är inte ok” till livslögnen ”Jag är ok” också. Från ”Jag är den mest negativa person jag känner” till ”Hur roligt är jag villig att låta mig ha?” (och ja – det där är motsatta poler på spektrat negativt – positivt, även om jag har Pernilla att tacka för formuleringen för den positiva polen).

Sitter i soffan och skriver. Fnittrar till, inser hur mycket det finns att leka med! Hur många Sanningar om mig själv, om vem jag är, om hur jag är, som inte alls är Sanningar med stort S. Inte ens sanningar med litet s utan livslögner för att använda Bodils term; saker jag kan ifrågasätta, och förändra. Om jag vill. Om de inte gagnar mig. För visst har jag fler gagnande livslögner än de ovan nämnda. Det finns dock utrymme för fler – det gäller bara att få syn på dem, fråga mig Hur gagnar detta mig? och utifrån svaret befästa eller transformera dem. Gnuggar förhoppningsfylld händerna med en känsla av spänning, nyfikenhet och glädje: tänk så många nya möjligheter det finns att prova!

Boken jag skriver om är del i den bokläsningsutmaning jag skapat för mig själv under 2018, att läsa och blogga om 26 svenska och 26 engelska böcker, en per vecka, böcker som jag redan har hemma.

 

Hur läser du?

Publicerad den av
10

Frågan ställdes av Caspian, min bokabonnemangs-compadre, på Facebook efter att han berättat om sitt kretslopp bestående av tre distinkta perioder: läsa (och lyssna) – skriva – skapa. Superspännande läsning. Har aldrig analyserat mitt eget liv på det viset. Och tror inte jag har så distinkta perioder som Caspian verkar ha. Jag läser mest hela tiden, lyssnar likaså (poddar, gud vad jag älskar poddar!), bloggar ju mer eller mindre dagligen så där får jag skrivsuget tillgodosett och skapandet… ja, det sker nog också parallellt med det andra.

Hm. Blir närmast lite avundsglad på Caspian som har fått syn på tre så distinkta faser, det vore ju spännande att få testa det. Eller är det bara så att mina faser snurrar så mycket snabbare? Om Caspians varar i dagar/veckor/månader så kanske mina snurrar inom loppet av ett dygn?

Den enda perioden då jag är medveten om att jag verkligen inte alls haft något lässug, var då jag just träffat min (numera ex-)make. Första året vi var tillsammans läste jag inte en endaste bok. Och jag menar verkligen det. D e t var förunderligt må jag säga, och jag vet att jag redan då noterade det som ett grymt avvikande och icke-hellenskt beteende.

Efter ett år av vild (ny)förälskelse trappades mitt läsande upp igen så sakteliga, och de senaste åren har det verkligen kommit igång på riktigt. Islossning på något vis. Blir närmast som ett självspelande piano – ju mer jag läser, desto mer vill jag läsa. Ju fler böcker jag markerar som lästa, desto fler hittar jag som jag sätter epitetet vill-läsa på. (Goodreads.com äger, där har jag äntligen hittat ett riktigt bra sätt att hålla koll på vad jag läst och än viktigare, vad jag vill läsa!)

Hur läser du?

Tusen tankar om träd (bok 6 av 26)

Publicerad den av
4

Svart valnöt, Juglans nigra, på Bulltofta rekreationsområde, Malmö.

Inledningen till boken Tusen tankar om träd av Vi-skogen lyder:
”Träd är en del av livet. De är gåvan till det nyfödda barnet. De är dansen runt granen. Utsikten från balkongen. Möblerna i våra hem. Björken du ristade in din kärleks namn i. eller ett minne över en kär släkting som inte finns bland oss längre.”

Vackra tallstammar med fötterna ljuvligt nedbäddade i den mjukaste av mossor, vid Grytthyttan.

Någon sa att träden bildar trädgårdens tak, och en trädgård utan träd… ja, det saknas något där. Det smärtar i mig när jag ser hur många köper (gamla) hus och tar ner alla träden det första de gör. Träd på vår villatomt vårdas ömt, inget har tagits ned men däremot har det tillkommit ett antal sedan vi flyttade in 2003, både sådana vi planterat (ett äppleträd, ett mullbärsträd, ett valnötsträd, en fläder, en tall och en japansk lönn – har jag glömt någon månne?) såväl som träd som självmant valt att slå sig ner.

Katten Pop älskar att klättra i träd!

Jag älskar verkligen träd. Bläddrade igenom mina bilder på jakt efter ett foto till detta blogginlägg… misslyckades fatalt som märks. Och då var det många vackra foton som fick stryka på foten. Jag tycker också väldigt mycket om det kinesiska talesättet Bästa tiden att sätta ett träd var för 20 år sedan. Den näst bästa tiden är idag. Därför blir jag glad när jag sitter här och funderar över hur många träd jag planterat, både i min egen trädgård och på andra platser. Har gett bort träd i Vi-skogen, via barnfonden.se och actionaid.se, men också planterat träd i Kenya via Better Globe, något som är en kombination – en investering som samtidigt gör gott. Både barn och bonusbarnbarn får träd av mig via Better Globe på högtidsdagar.

I Tusen tankar om träd, som är Vi-skogens jubileumsbok efter 30 år av trädplantering i Kenya att: ”För 50 år sedan täcktes 10 procent av Kenyas yta av skog. 2006 var siffran nere på 1,7 procent. Efterfrågan på odlingsbar mark, timmer och kol leder till att allt mer skog skövlas. Mark som tidigare var täckt av skog är numera uttorkad barmark. Träden behövs för näring i jorden och som skugga för djuren och människorna. Men även för matlagning och byggnadsmaterial. Utan träd överlever vi inte, folk kommer att dö. Jag säger alltid till alla jag träffar att ‘om du hugger ner ett träd, plantera fem nya‘.”

Hur, och var, du planterar träd, spelar kanske mindre roll?
Men att och ju fler du planterar, desto bättre är det. För oss alla!

Boken jag skriver om är del i den bokläsningsutmaning jag skapat för mig själv under 2018, att läsa och blogga om 26 svenska och 26 engelska böcker, en per vecka, böcker som jag redan har hemma.

Bokabonnemanget

Publicerad den av
11

För ett par veckor sedan fick jag ett mess från Caspian där han presenterade en idé för mig. Hans tanke var att låta personer abonnera på böcker som de kanske inte känner till, men som de förhoppningsvis skulle tycka om. Lite som att ha en kompis som tipsar mig om böcker, och sedan dessutom skickar dem till mig. Jag älskade idén, vi tog ett möte, spånade lite och har sedan dess fiffat och donat. Och nu är det dags, härmed lanserar vi Bokabonnemanget!

Vårt mål är att vi ska vara precis den där kompisen som skickar hem böcker till dig. Du börjar med att bestämma hur många böcker du vill ha per år: 3, 6 eller 12 stycken. Därefter inleder vi lära-känna-varandra-fasen där vi via Messenger kommer att göra vårt bästa för att lära känna dig och din boksmak. Vi köper sedan in böcker till dig, majoriteten begagnade, och skicka dem till dig. Sen är det upp till dig. Förslagsvis kryper du upp i ett skön soffhörn, eller varhelst du helst läser, slår upp första sidan, och försjunker i böckernas förtrollade värld.

Gillar du idén ber vi om glada tillrop, att du gillar FB-sidan, delar den (och/eller hemsidan) vidare, tipsar dina bokslukarvänner och allt annat du kan komma på för att ge oss pepp, stöd och kärlek, och om du vill bli vår första abonnent, så lovar jag att vi kommer göra vårt allra bästa för att luska fram riktigt intresseväckande och inspirerande, spännande och utmanande, avkopplande, lättsamma och djupa böcker som passar just dig!

#Läsaalfabetet2018

Publicerad den av
20

Maria Lindgren kommenterade på ett av mina inlägg om läsande, och skrev bland annat ”Ett annat mål i år är att beta av rec-exen, och att läsa alfabetet på flera olika sätt”. Det där väckte min nyfikenhet och jag fick, tack vare att jag frågade, veta att rec-exen innebar recensionsexemplar och att det kan gå till så här att ”läsa alfabetet”:
”Med alfabetet menar jag att jag vill läsa en bok på varje bokstav i alfabetet. Jag har flera listor. En på författares efternamn, en på förnamn, en på titel och en på gemensamt. Förhoppningsvis hinner jag fylla en lista helt (gissningsvis den gemensamma). Jag har en flik på bloggen som förklarar det lite bättre och man kan se vad jag har kryssat för.”

Hur lång tid tror du det tog innan jag knattrade för fullt i Excel för att skapa mina egna listor? Nä. Helt rätt. Inte många sekunder inte. Så här kommer mina #läsaalfabetet2018-listor, som jag kommer uppdatera (i detta inlägget) då jag läst en ny bok som fyller en tom rad. Jag länkar dessutom till boken i fråga, antingen till ett blogginlägg eller till min Goodreads.com-recention av den.

Lista nummer ett baseras på författarens förnamn:

Författarens förnamn
a Anna (Tell; Fyra dagar i Kabul)
b Bodil (Jönsson; Tio tankar om tid)
c Chinua (Achebe; Allt går sönder)
d Dossie (Easton & Janet W Hardy; The ethical slut: A practical guide to polyamory, open relationships, and other freedoms in sex and love)
e Esther (Perel; Mating in captivity: Unlocking Erotic Intelligence)
f Fredrik (Backman; Vi mot er)
g Geir (Gulliksen; Berättelse om ett äktenskap)
h Haruki (Murakami; Vad jag pratar om när jag pratar om löpning)
i Isabelle (Wilkerson; The Warmth of Other Suns: The epic story of America’s Great Migration)
j J. M. (Coetzee; Foe)
k Karin (Tenelius; Arbetsmarknadscoaching)
l Lina (Nertby Aurell & Mia Clase); Food Pharmacy: En berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat)
m Mihaly (Csikszentmihaly; Flow: The Psychology of optimal experience)
n Nancy (Friday; Forbidden flowers)
o
p PA (Ståhlberg; Tänk det otänkta)
q
r Richard (Gerver; Creating tomorrow’s schools today: Education – Our children – their futures)
s Seth (Godin; Icarus Deception)
t
u
v V. S. (Naipaul; Bland de rättrogna)
w Walter (Isaacson; Steve Jobs)
x
y Yuval (Noah Harari; Sapiens)
z
å Åsne (Seierstad; Två systrar)
ä
ö
21 av 29 bokstäver avklarade

Lista nummer två är baserad på författarens efternamn:

Författarens efternamn
a Achebe (Chinua; Allt går sönder)
b Brown (Bréne; Daring greatly)
c Csikszentmihaly (Mihaly; Flow: The Psychology of optimal experience)
d Dueñas (María; Bida sin tid)
e Easton (Dossie & Janet W Hardy; The ethical slut: A practical guide to polyamory, open relationships, and other freedoms in sex and love)
f Friday (Nancy; Forbidden flowers)
g Godin (Seth: Icarus Deception)
h Hill (Napoleon; Think and Grow Rich)
i Isaacsson (Walter; Steve Jobs)
j Jonkman (Linus; Själv kraften i egentid)
k Kaur (Rupi; milk and honey)
l Leijnse (Emma; Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan)
m Murakami (Haruki; Vad jag pratar om när jag pratar om löpning)
n Nertby Aurell (Lina & Mia Clase); Food Pharmacy: En berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat)
o Oz (Amos; En berättelse om kärlek och mörker)
p Persson (Gerhard; Processer, SIS HB 333)
q
r de Rohdes (Stanislas; En loppas memoarer)
s Sinek (Simon; Start with why: How great leaders inspire everyone to take action)
t Tenelius (Karin; Arbetsmarknadscoaching)
u Unge (Christian; Har jag en dålig dag kanske någon dör)
v
w Wilkerson (Isabelle; The Warmth of Other Suns: The epic story of America’s Great Migration)
x
y
z Zweigbergk (Helena von; Sånt man bara säger)
å
ä
ö Östberg (Annika; Se ljuset i det svarta)
23 av 29 bokstäver avklarade

Lista nummer tre är baserad på bokens titel:

Titel
a Arbetsmarknadscoaching (Karin Tenelius)
b Berättelse om ett äktenskap (Geir Gulliksen)
c Creating tomorrow’s schools today: Education – Our children – their futures (Richard Gerver)
d Daring greatly (Bréne Brown)
e En handfull vingar (Sue Monk Kidd) 
f Flow: The psychology of optimal experience (Mihaly Csikszentmihalyi)
g Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan (Emma Leijnse)
h Har jag en dålig dag kanske någon dör (Christian Unge)
i Icarus Deception (Seth Godin)
j
k Key person of influence (Daniel Priestley)
l Letters From a Stoic (Seneca)
m Mating in captivity: Unlocking Erotic Intelligence (Esther Perel)
n Nortons filosofiska memoarer (Håkan Nesser)
o One Square Inch of Silence: One Man’s Quest to Preserve Quiet (Gordon Hempton, John Grossmann)
p Processer, SIS HB 333 (Gerhard Persson)
q Q (Fredrik Ekelund)
r
s Start with why: How great leaders inspire everyone to take action (Simon Sinek)
t The ethical slut: A practical guide to polyamory, open relationships, and other freedoms in sex and love (Dossie Easton & Janet W Hardy)
u Utvald att leva (Jerzy Einhorn)
v Vad jag pratar om när jag pratar om löpning (Haruki Murakami)
w Wealth Warrior: The Personal Prosperity Revolution (Steve Chandler)
x X: Den sista platsen (John Ajvide Lindqvist)
y
z
å Århundradets kärlekskrig (Ebba Witt-Brattström)
ä Älska mig bara mig (Marie-Chantal Long)
ö
24 av 29 bokstäver avklarade

Lista nummer fyra, den slutliga, är baserad på de tre ovanstående listorna:

Gemensam lista: för-, efternamn eller titel
Lästa bokstäver: a, b, c, d, e, f, g, h, i, j, k, l, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, w, x, y, z, å, ä, ö
Ännu icke-lästa bokstäver: Inga!
29 av 29 bokstäver avklarade

De där sista mindre vanliga bokstäverna (q, x, y, z, å, ä, ö) kan ju möjligen visa sig något utmanande, men jag ska nog lyckas, åtminstone med Gemensam-listan!

Inlägg senast uppdaterat 31DEC2018. Gemensam-listan i hamn, och ett ganska bra resultat på de andra listorna också. Jag är nöjd, inte minst eftersom jag först sista månaden överhuvudtaget brydde mig om att aktivt leta bok efter alfabetets bokstäver!

Själv – kraften i egentid (bok 5 av 26)

Publicerad den av
9

Läser ut Själv – kraften i egentid av Linus Jonkman när jag har årets tredje digitala sabbat, passande nog, inte minst eftersom Linus faktiskt har just ”detox från stimuli” som en av utmaningarna i boken (s. 164).

Ett av de finaste ord jag vet, som just Linus gjort mig uppmärksam på, är självsamhet. I boken skriver han så här: Ensamhet är självsamhet som blivit bitter. Självsamhet är däremot kvalitetstid med dig själv. 

Sedan citerar Linus författaren Alice Koller för att rama in begreppet:
Att vara självsam är att vara ensam väl: att vara lyxigt försjunken i de saker du själv valt, medveten om fullständigheten i din egen närvaro snarare än avsaknaden av andra. Sann självsamhet är en bedrift.

Jag har läst flera av Linus böcker tidigare, en av dem innan jag första gången kom i kontakt med honom. Jag tycker om Linus sätt att skriva, och skrattar ofta högt åt hans underfundiga och humoristiska inslag. Och liksom Linus så använder även jag skrivandet som ett sätt att få syn på mig själv, mina tankar och känslor, och ofta nå klarhet, och skriver även själv under på följande: Jung ansåg att konst är en mycket viktig ventil för våra tankar. Att måla sina känslor och att beskriva sina tankar i text betraktade han som stärkande. Jag kan själv skriva under på den läkande kraften i att skriva ut grubbel. En del tankar kan inte lösas genom att diskuteras fram, utan de måste internaliseras och skrivas ner, i min erfarenhet. Det konstnärliga kan vara en källa till oerhört mycket glädje. 

Ett stycke längre ner kommer meningen De konstnärligt bildade har resurser inombords för att hantera en yttre storm som hjälper mig sätta luppen på en bidragande faktor till varför jag blivit så mycket bättre på att hantera yttre stormar, med pågående, snart avslutad skilsmässa som mest aktuellt exempel. Under det halvannat år sedan vi först separerade har jag skrivit mig ur mitt grubblande mången gång.

Förmågan att reflektera har för mig varit en stor del i det faktum att jag verkligen njuter av livet, oavsett om det stormar runt (eller i) mig. Och Själv – kraften i egentid visar på ett lättförståeligt och väluppbyggt vis, med många gapskratt dessutom, hur viktigt just det är: Självsamhet hjälper dig att reflektera och fatta beslut, men den gör dig inte tvärsäker. Att vara tvärsäker är ibland ett signum för de riktigt korkade. Det faller på reflekterande människors lott att vara nyanserade och att se gråtonerna. Vishetens färg är grå. 

Mycket av det jag fastnar för i boken är saker jag bloggat om, både en och två gånger, kanske ännu fler till och med, men det är också en bok som ger mig mycket nya tankar, funderingar och tankespjärn, inte minst kapitlet om Personlighet. Det är en bok jag tycker om. En bok jag kan tänka mig att läsa om. En bok jag har rekommenderat min förstfödda att läsa, och som jag nu rekommenderar även dig att läsa.

Boken jag skriver om är del i den bokläsningsutmaning jag skapat för mig själv under 2018, att läsa och blogga om 26 svenska och 26 engelska böcker, en per vecka, böcker som jag redan har hemma.

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning (bok 4 av 26)

Publicerad den av
8

Under våren 2017 fick jag helt plötsligt ett sug att sticka ut och springa (lufsa…), varpå jag gjorde det. Anmälde mig till Kalkbrottsloppet och sprang (lufsade och gick, ärligt talat) det. Sen blev det inte mycket mer under hösten men första veckan på 2018 så kom lusten över mig igen och intentionen att sticka ut och springa (lufsar fortfarande, men går snabbare och snabbare åtminstone) en gång i veckan. Så det gör jag – hittills har jag hållit mig till intentionen. Så kanske det inte var så konstigt trots allt att jag lånade Haruki Murakamis bok ”Vad jag pratar om när jag pratar om löpning” av vännen Anders Roos i höstas när jag satt på golvet och gick igenom lådvis med böcker hemma hos honom.

Nu är det ju l å n g från samma typ av löpning vi ägnar oss åt, jag och den gode herr Murakami, som sysslar med långdistanslöpning, och under dryga tjugo år sprungit minst ett maratonlopp varje år. Galet. Skulle aldrig falla mig in (i nuläget. Vem vet… Jag menar, skulle aldrig fallit mig in att anmäla mig till Kalkbrottsloppet för bara ett år sedan!).

Det har varit intressant läsning, inte minst att få komma ”på insidan” av en annan människas skäl och motivation till att vara ute och springa. Sen kom ett stycke en god bit in i boken som jag föll huvudstupa för. Haruki skriver om tankar och hur de dyker upp på himlen som moln, olika former, olika storlekar… äsch, jag låter texten få tala för sig själv:

Medan jag springer, springer jag bara. I princip löper jag i ett vakuum. Om man vänder på det, skulle man kanske kunna säga att jag springer för att uppnå ett. I ett sådant vakuum händer det förstås att en och annan tanke letar sig fram. För ett totalt vakuum är naturligtvis inte tänkbart i den mänskliga själen. Människans psyke är inte starkt nog att kunna härbärgera ett sådant och heller inte så oföränderligt till sin karaktär. Men de tankar som letar sig in i mitt medvetande medan jag springer är helt och hållet sådana som hör ihop med vakuumet. Inte innehållsmässigt, det är snarare tankar som existerar med vakuumet som axel. 
De liknar molnen på himlen – alla dessa moln med olika storlek och form. De dyker upp och försvinner, men himlen fortsätter att vara som förut. Mollen är inget annat än gäster på genomresa. De passerar förbi och försvinner, bara himlen blir kvar. Himlen är något som samtidigt både existerar och inte gör det. Det är något som har en fysisk form och samtidigt inte har det. Vi kan bara inse det faktum att detta diffusa kärl finns och acceptera det.Boken jag skriver om är del i den bokläsningsutmaning jag skapat för mig själv under 2018, att läsa och blogga om 26 svenska och 26 engelska böcker, en per vecka, böcker som jag redan har hemma.