Läser Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen med förundran. Känslor av fascination och nyfikenhet turas om inombords med känslor av igenkänning och sorgsenhet. Insikten dundrar in att alla äktenskap har sin egen berättelse; sina egna rutiner, rytmer, ritualer, sätt att vara och inte vara på. Har, till dags dato, deltagit i två sådana berättelser. Kanske blir det en tredje, vem vet. Just nu har jag fokus på att på bästa sätt avsluta berättelsen om mitt andra äktenskap, för att använda boktiteln.
En fin bok. Tycker om den. Tycker om insynen jag bjuds på, för det känns verkligen så, att jag bjuds i, som betraktare, till äktenskapet berättelsen handlar om. Jag tar varsamt emot , med ödmjukhet och värme.
Läser. Fylls av empati och medkänsla. Slår sakta ihop boken, nickande i medhåll med slutklämmen: ”Hon påminner sig själv om att det kommer att gå över, alltsammans. Det är bara känslor. Visserligen starka känslor, våldsamma och allt utplånande och förvirrande känslor för oss båda, så starka att en hel värld kan gå under på grund av dem. Och ändå kommer de förr eller senare att gå över, förlora sin giltighet och sakta släppa taget.”
Så är det. Som tur är. För tänk så jobbigt det vore att vara människa annars.
Boken jag skriver om är del i den bokläsningsutmaning jag skapat för mig själv under 2018, att läsa och blogga om 26 svenska och 26 engelska böcker, en per vecka, böcker som jag redan har hemma.
Boken verkar väldigt intressant att läsa och få inblick i hur andras äktenskap ser ut.
Pingback: Bokabonnemangspremiär – Saras goda.
Pingback: #Läsaalfabetet2018 | HERO – the coach
Pingback: Uppföljning av 2018 års intentioner – januari | HERO – the coach
Den här vill jag läsa – Vilken slutkläm!
Mmm.
Var lite i valet och kvalet om jag skulle skriva ”spoiler alert” men å andra sidan… det är liksom inte som att jag avslöjar nått mer än baksidestexten ändå berättar. 🙂
Rekommenderas!
Jag vill börja med att säga att jag tycker du skriver så himla vackert, att dina ord flödar i sin egen medryckande rytm. Det gör mig nyfiken på dig, på dina andra blogginlägg om böcker. Jag ska läsa dem. I nästan ett helt år har jag tänkt att jag ska läsa Berättelse om ett äktenskap, och detta för att jag någonstans har fått för mig att boken är tät och välskriven – tycker du den är det? I och med din bokreflektion har jag bestämt mig: jag ska läsa Berättelse om ett äktenskap. Tack för ditt personliga grepp på boken! Jag blev berörd.
Oh Sandra.
Tack. Vilken fin komplimang – det gör mig väldigt glad! Mitt språk (det skrivna) har utvecklats mycket sedan jag började skriva, tom något jag bloggat om i sig vid tillfälle. Just rytmen fascinerar mig faktiskt som allra mest! Roligt att du uppfattar den (på ditt vis) för det är ju en sådan sak som jag inte direkt kan veta. JAG hör den när jag skriver, men gläds åt att du hör den när du läser. Så tack!
Och ja. Det är en välskriven bok. Har sina egna stilistiska grepp, och förmedlar den i stunden aktuella känslan väldigt väl. Så ja, jag rekommenderar den. Läs och återkoppla gärna – nu blir ju jag lika nyfiken på dig som på om du kommer tycka om boken, liksom jag gjorde!
Med värme!
/H