Kategoriarkiv: Lärandeprocess

Bokabonnemanget

Publicerad den av
11

För ett par veckor sedan fick jag ett mess från Caspian där han presenterade en idé för mig. Hans tanke var att låta personer abonnera på böcker som de kanske inte känner till, men som de förhoppningsvis skulle tycka om. Lite som att ha en kompis som tipsar mig om böcker, och sedan dessutom skickar dem till mig. Jag älskade idén, vi tog ett möte, spånade lite och har sedan dess fiffat och donat. Och nu är det dags, härmed lanserar vi Bokabonnemanget!

Vårt mål är att vi ska vara precis den där kompisen som skickar hem böcker till dig. Du börjar med att bestämma hur många böcker du vill ha per år: 3, 6 eller 12 stycken. Därefter inleder vi lära-känna-varandra-fasen där vi via Messenger kommer att göra vårt bästa för att lära känna dig och din boksmak. Vi köper sedan in böcker till dig, majoriteten begagnade, och skicka dem till dig. Sen är det upp till dig. Förslagsvis kryper du upp i ett skön soffhörn, eller varhelst du helst läser, slår upp första sidan, och försjunker i böckernas förtrollade värld.

Gillar du idén ber vi om glada tillrop, att du gillar FB-sidan, delar den (och/eller hemsidan) vidare, tipsar dina bokslukarvänner och allt annat du kan komma på för att ge oss pepp, stöd och kärlek, och om du vill bli vår första abonnent, så lovar jag att vi kommer göra vårt allra bästa för att luska fram riktigt intresseväckande och inspirerande, spännande och utmanande, avkopplande, lättsamma och djupa böcker som passar just dig!

Avundsglädje

Publicerad den av
5

Björn & Navid ska podda om avundssjuka och ställde, som de brukar, frågan i sina respektive Facebook-flöden vad vi andra tänker på när vi tänker på avundssjuka. Jag undvek ämnet genom att skriva en rad om begreppet avundsglad, som jag fått mig till buds av Wivan-Kristina, och som är ett begrepp jag funderar mycket mer på än avundssjuka.

Sen trillade jag över ett avsnitt av Hidden Brain om avundssjuka, närmare bestämt Feeding the Green-Eyed Monster: What Happens When Envy Turns Ugly som djupdyker ner i känslan av avundssjuka, hur den kan användas som en positiv kraft (benign envy lyfter podden, det vill säga avundsglädje!) men också hur den kan bli en starkt förstörande kraft (hostile eller till och med malicious envy).

Spännande. Har inte funderat så mycket på avundssjuka eller skadeglädje, däremot har jag tänkt mycket på vår drivkraft att jämföra oss med andra, något som avsnittet också lyfter. Särdeles intressant tycker jag det är ju hur jämförelser med de vi känner, eller de som i någon form vi känner är våra jämlikar, oftare leder till avundssjuka och rent utsagt skadeglädje. I den tankesfären vill inte jag befinna mig; kanske är det därför jag anammat avundsglädje så starkt, och medvetet väljer det allt oftare?

 

Kassaflöde? Äh, trist ju!

Publicerad den av
5

Inte låter det sexigt inte, men kassaflöde är faktiskt vad jag ägnade min onsdagskväll åt, eller rättare sagt brädspelet Cashflow. Spelet skapades av Robert Kiyosaki (ni vet, Rich Dad, Poor Dad?!) och finns alltså även i svensk tappning, som var den jag gav mig i kast med, i gott sällskap. Jag lärde mig massvis, om saker som ROI (Return On Investment), avkastning och inteckning, kursintervall (aktieterm), omvänd split och att kassaflöde är allt annat än trist. Framför allt tog jag dock med mig konceptet arbetslösa pengar. Har aldrig tänkt på det i den termen, men när jag hörde det så klickade det till inombords. 

Så i eftermiddag har jag börjat ta itu med min ekonomiska översikt, något jag haft på att-göra-listan alltför länge, utan att ta mig i kragen. Nu har jag tagit ett första steg, vilket passar särdeles bra eftersom skilsmässa, bodelning och allt vad det för med sig, är på väg att finaliseras. Minsann om jag inte drar igång en för mig utmanade finansiell resa med andra ord, i syfte att få koll på både tillgång på som flöde av pengar. Och mina arbetslösa pengar ska få smaka andra bullar, var så säker för nu är det dags att de börjar arbeta!

#Läsaalfabetet2018

Publicerad den av
20

Maria Lindgren kommenterade på ett av mina inlägg om läsande, och skrev bland annat ”Ett annat mål i år är att beta av rec-exen, och att läsa alfabetet på flera olika sätt”. Det där väckte min nyfikenhet och jag fick, tack vare att jag frågade, veta att rec-exen innebar recensionsexemplar och att det kan gå till så här att ”läsa alfabetet”:
”Med alfabetet menar jag att jag vill läsa en bok på varje bokstav i alfabetet. Jag har flera listor. En på författares efternamn, en på förnamn, en på titel och en på gemensamt. Förhoppningsvis hinner jag fylla en lista helt (gissningsvis den gemensamma). Jag har en flik på bloggen som förklarar det lite bättre och man kan se vad jag har kryssat för.”

Hur lång tid tror du det tog innan jag knattrade för fullt i Excel för att skapa mina egna listor? Nä. Helt rätt. Inte många sekunder inte. Så här kommer mina #läsaalfabetet2018-listor, som jag kommer uppdatera (i detta inlägget) då jag läst en ny bok som fyller en tom rad. Jag länkar dessutom till boken i fråga, antingen till ett blogginlägg eller till min Goodreads.com-recention av den.

Lista nummer ett baseras på författarens förnamn:

Författarens förnamn
a Anna (Tell; Fyra dagar i Kabul)
b Bodil (Jönsson; Tio tankar om tid)
c Chinua (Achebe; Allt går sönder)
d Dossie (Easton & Janet W Hardy; The ethical slut: A practical guide to polyamory, open relationships, and other freedoms in sex and love)
e Esther (Perel; Mating in captivity: Unlocking Erotic Intelligence)
f Fredrik (Backman; Vi mot er)
g Geir (Gulliksen; Berättelse om ett äktenskap)
h Haruki (Murakami; Vad jag pratar om när jag pratar om löpning)
i Isabelle (Wilkerson; The Warmth of Other Suns: The epic story of America’s Great Migration)
j J. M. (Coetzee; Foe)
k Karin (Tenelius; Arbetsmarknadscoaching)
l Lina (Nertby Aurell & Mia Clase); Food Pharmacy: En berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat)
m Mihaly (Csikszentmihaly; Flow: The Psychology of optimal experience)
n Nancy (Friday; Forbidden flowers)
o
p PA (Ståhlberg; Tänk det otänkta)
q
r Richard (Gerver; Creating tomorrow’s schools today: Education – Our children – their futures)
s Seth (Godin; Icarus Deception)
t
u
v V. S. (Naipaul; Bland de rättrogna)
w Walter (Isaacson; Steve Jobs)
x
y Yuval (Noah Harari; Sapiens)
z
å Åsne (Seierstad; Två systrar)
ä
ö
21 av 29 bokstäver avklarade

Lista nummer två är baserad på författarens efternamn:

Författarens efternamn
a Achebe (Chinua; Allt går sönder)
b Brown (Bréne; Daring greatly)
c Csikszentmihaly (Mihaly; Flow: The Psychology of optimal experience)
d Dueñas (María; Bida sin tid)
e Easton (Dossie & Janet W Hardy; The ethical slut: A practical guide to polyamory, open relationships, and other freedoms in sex and love)
f Friday (Nancy; Forbidden flowers)
g Godin (Seth: Icarus Deception)
h Hill (Napoleon; Think and Grow Rich)
i Isaacsson (Walter; Steve Jobs)
j Jonkman (Linus; Själv kraften i egentid)
k Kaur (Rupi; milk and honey)
l Leijnse (Emma; Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan)
m Murakami (Haruki; Vad jag pratar om när jag pratar om löpning)
n Nertby Aurell (Lina & Mia Clase); Food Pharmacy: En berättelse om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat)
o Oz (Amos; En berättelse om kärlek och mörker)
p Persson (Gerhard; Processer, SIS HB 333)
q
r de Rohdes (Stanislas; En loppas memoarer)
s Sinek (Simon; Start with why: How great leaders inspire everyone to take action)
t Tenelius (Karin; Arbetsmarknadscoaching)
u Unge (Christian; Har jag en dålig dag kanske någon dör)
v
w Wilkerson (Isabelle; The Warmth of Other Suns: The epic story of America’s Great Migration)
x
y
z Zweigbergk (Helena von; Sånt man bara säger)
å
ä
ö Östberg (Annika; Se ljuset i det svarta)
23 av 29 bokstäver avklarade

Lista nummer tre är baserad på bokens titel:

Titel
a Arbetsmarknadscoaching (Karin Tenelius)
b Berättelse om ett äktenskap (Geir Gulliksen)
c Creating tomorrow’s schools today: Education – Our children – their futures (Richard Gerver)
d Daring greatly (Bréne Brown)
e En handfull vingar (Sue Monk Kidd) 
f Flow: The psychology of optimal experience (Mihaly Csikszentmihalyi)
g Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan (Emma Leijnse)
h Har jag en dålig dag kanske någon dör (Christian Unge)
i Icarus Deception (Seth Godin)
j
k Key person of influence (Daniel Priestley)
l Letters From a Stoic (Seneca)
m Mating in captivity: Unlocking Erotic Intelligence (Esther Perel)
n Nortons filosofiska memoarer (Håkan Nesser)
o One Square Inch of Silence: One Man’s Quest to Preserve Quiet (Gordon Hempton, John Grossmann)
p Processer, SIS HB 333 (Gerhard Persson)
q Q (Fredrik Ekelund)
r
s Start with why: How great leaders inspire everyone to take action (Simon Sinek)
t The ethical slut: A practical guide to polyamory, open relationships, and other freedoms in sex and love (Dossie Easton & Janet W Hardy)
u Utvald att leva (Jerzy Einhorn)
v Vad jag pratar om när jag pratar om löpning (Haruki Murakami)
w Wealth Warrior: The Personal Prosperity Revolution (Steve Chandler)
x X: Den sista platsen (John Ajvide Lindqvist)
y
z
å Århundradets kärlekskrig (Ebba Witt-Brattström)
ä Älska mig bara mig (Marie-Chantal Long)
ö
24 av 29 bokstäver avklarade

Lista nummer fyra, den slutliga, är baserad på de tre ovanstående listorna:

Gemensam lista: för-, efternamn eller titel
Lästa bokstäver: a, b, c, d, e, f, g, h, i, j, k, l, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, w, x, y, z, å, ä, ö
Ännu icke-lästa bokstäver: Inga!
29 av 29 bokstäver avklarade

De där sista mindre vanliga bokstäverna (q, x, y, z, å, ä, ö) kan ju möjligen visa sig något utmanande, men jag ska nog lyckas, åtminstone med Gemensam-listan!

Inlägg senast uppdaterat 31DEC2018. Gemensam-listan i hamn, och ett ganska bra resultat på de andra listorna också. Jag är nöjd, inte minst eftersom jag först sista månaden överhuvudtaget brydde mig om att aktivt leta bok efter alfabetets bokstäver!

Vill förklara mig!

Publicerad den av
5

Möte klockan nio i Skurup och det är halt ute. Planerar för att ta bussen för att undvika cykeln, gav mig ut en kortare sväng igår på den och det var lite läskigt (för ja, jag tycker det är otäckt att ramla, oavsett om jag är gående eller cyklandes). Bussen är två minuter sen redan vid min hållplats, som är en av de första på bussturen.

Äh, det är lugnt, det är ju 10 minuter mellan bussens ankomst på Triangeln och tågets avgång. Det är lugnt, tänker jag. Och följer i Skånetrafikens Reseplanerare på fånen hur förseningen ökar. Och ökar. När vi vid Värnhem är sju-åtta minuter sen börjar jag inse att det är både sannolikt och troligt att jag kommer missa tåget. Nåväl, det går fler tåg. Men jag ger inte upp utan en fight inte!

Så när vi kommer till triangeln har jag placerat mig strategiskt precis innanför bussdörrarna, så när de sakta glider upp tränger jag mig ut genom glipan och rusar till Triangel-stationen, studsar nerför rulltrapporna och kommer ner på perrongen… som är tom. Tåget har hunnit gå, en minut sent visserligen enligt Reseplaneraren, men faktum kvarstår: Jag har missat tåget.

Börjar skriva ett SMS till de jag skulle möta klockan nio.
Bussen tio minuter sen, missade tåget… 

Stoppar mig själv, ser vad jag skrivit. Jag försöker förklara (bort) det faktum att jag är sen. Frågan är: spelar det någon roll för mottagaren av SMS:et? Det hen behöver veta är att jag är sen, och när jag kommer. Varför jag är sen spelar inte så stor roll egentligen (bussförseningar, försov mig, hunden har ätit upp min läxbok… nej, visst ja, den kanske inte var helt relevant som bortförklaring i just detta fallet!), utan bortförklaringen är mer till för mig – den hjälper mig att döva mitt dåliga samvete över att jag inte kommer att komma till mötet i tid.

Så jag suddar ut det jag skrivit. Börjar skriva på nytt.
Kommer först 9:08 till Skurups station – bussförseningar.
Kommer knatande så fort jag kan. 

Inte ens på andra försöket lyckas jag med konststycket att undvika att lägga till bortförklaringen. Läser. Ser den. Känner hur det kryper inombords vid tanken på att ta bort det lilla ordet bussförseningar som ju är räddaren i nöden för mig, det som ligger utanför mig själv, det jag kan skylla på, det jag kan låta ta ansvaret för att jag kommer bli femton minuter sen till mötet.

Så jag är snäll mot mig själv. Jag låter det står kvar. Trycker på Skicka och får omgående Då vet vi och en smiley tillbaka. Andas ut, tar en promenad runt stationen och med ett par minuter tillgodo står jag tillslut på perrongen igen, i väntan på nästa tåg österut.

 

Själv – kraften i egentid (bok 5 av 26)

Publicerad den av
9

Läser ut Själv – kraften i egentid av Linus Jonkman när jag har årets tredje digitala sabbat, passande nog, inte minst eftersom Linus faktiskt har just ”detox från stimuli” som en av utmaningarna i boken (s. 164).

Ett av de finaste ord jag vet, som just Linus gjort mig uppmärksam på, är självsamhet. I boken skriver han så här: Ensamhet är självsamhet som blivit bitter. Självsamhet är däremot kvalitetstid med dig själv. 

Sedan citerar Linus författaren Alice Koller för att rama in begreppet:
Att vara självsam är att vara ensam väl: att vara lyxigt försjunken i de saker du själv valt, medveten om fullständigheten i din egen närvaro snarare än avsaknaden av andra. Sann självsamhet är en bedrift.

Jag har läst flera av Linus böcker tidigare, en av dem innan jag första gången kom i kontakt med honom. Jag tycker om Linus sätt att skriva, och skrattar ofta högt åt hans underfundiga och humoristiska inslag. Och liksom Linus så använder även jag skrivandet som ett sätt att få syn på mig själv, mina tankar och känslor, och ofta nå klarhet, och skriver även själv under på följande: Jung ansåg att konst är en mycket viktig ventil för våra tankar. Att måla sina känslor och att beskriva sina tankar i text betraktade han som stärkande. Jag kan själv skriva under på den läkande kraften i att skriva ut grubbel. En del tankar kan inte lösas genom att diskuteras fram, utan de måste internaliseras och skrivas ner, i min erfarenhet. Det konstnärliga kan vara en källa till oerhört mycket glädje. 

Ett stycke längre ner kommer meningen De konstnärligt bildade har resurser inombords för att hantera en yttre storm som hjälper mig sätta luppen på en bidragande faktor till varför jag blivit så mycket bättre på att hantera yttre stormar, med pågående, snart avslutad skilsmässa som mest aktuellt exempel. Under det halvannat år sedan vi först separerade har jag skrivit mig ur mitt grubblande mången gång.

Förmågan att reflektera har för mig varit en stor del i det faktum att jag verkligen njuter av livet, oavsett om det stormar runt (eller i) mig. Och Själv – kraften i egentid visar på ett lättförståeligt och väluppbyggt vis, med många gapskratt dessutom, hur viktigt just det är: Självsamhet hjälper dig att reflektera och fatta beslut, men den gör dig inte tvärsäker. Att vara tvärsäker är ibland ett signum för de riktigt korkade. Det faller på reflekterande människors lott att vara nyanserade och att se gråtonerna. Vishetens färg är grå. 

Mycket av det jag fastnar för i boken är saker jag bloggat om, både en och två gånger, kanske ännu fler till och med, men det är också en bok som ger mig mycket nya tankar, funderingar och tankespjärn, inte minst kapitlet om Personlighet. Det är en bok jag tycker om. En bok jag kan tänka mig att läsa om. En bok jag har rekommenderat min förstfödda att läsa, och som jag nu rekommenderar även dig att läsa.

Boken jag skriver om är del i den bokläsningsutmaning jag skapat för mig själv under 2018, att läsa och blogga om 26 svenska och 26 engelska böcker, en per vecka, böcker som jag redan har hemma.

Inplanerad digital sabbat

Publicerad den av
9

I februari månads reflektion över årets intentioner insåg jag att mina digitala sabbatsplaner faller om jag ”tänker att det bara blir av”. Så jag satte mig redan då och knappade in två tillfällen för digital sabbat i kalendern, under mars månad.

Den första infaller idag, så nu ska jag snart släppa taget om skärmar av alla sorter och slag. En långpromenad stundar och därefter ser jag fram emot en eftermiddag då jag ska lappa och laga lite här hemma (tänkte rocka loss med Sugro, en ny bekantskap jag ska testa) och en kväll framför kaminen, med en god bok i knät.

Jag har förresten kommit fram till vad en av de, för mig, bästa sakerna med digital sabbat är, nämligen att jag, när sabbaten är över, tycker det är extra roligt att skriva ett blogginlägg, kolla mail, Facebook, Basecamp, Instagram osv. Absence makes the heart grow fonder och allt det där tror jag inte på till fullo, men just här, just nu, för just mig, så är det verkligen så det funkar.

Uppföljning av 2018 års intentioner – februari

Publicerad den av
5

Två månader in på 2018 är det dags för uppföljning för februari månad:

  • jag fortsätter att vara varsam med mig själv – det är en livsinställning jag alltid bär med mig. ⇒ Alltid. Utom när jag inte är det, och då upptäcker jag det snabbare än blixten. Det i sig är något jag är enormt tacksam för.
  • jag lever ett mer medvetet digitalt och analogt liv – väljer vilket som passar bäst utifrån given situation. ⇒ Alltså. Vette hundan hur väl det gått med detta denna månaden. ”Vill bara kolla…”-tendenserna har varit fler, eller så har jag bara gett efter för dem oftare.
  • digital 24-timmars-sabbat blir ett vanligt inslag i min vardag. Månatligen? Veckovis? Det ger sig, men minst två per månad. ⇒ Även under februari blev det endast en digital sabbat, en 22-timmars-sabbat. Tror jag ska planera in dem i mars månad, istället för att ”låta dem bara hända”. Så, inbokat 3-4 och 29-30 mars. Så får vi se om det gör susen!
  • sovrummet är en fredad analog zon, där huserar varken dator, padda eller telefon och behöver jag en väckarklocka får jag lösa det på annat vis än med telefonen.
    ⇒ Fortsatt framgång med fredad zon i sovrummet. Inga problem alls.
  • jag inte köper en endaste online-kurs som innebär att jag själv ska titta på diverse videoklipp och reflektera i min enskildhet. Det. Funkar. Inte. För. Mig. Jag har lärt mig det nu. ⇒ Även denna månaden har jag lockats, bara för att landa i ett klart och tydligt Nej tack!
  • jag, trots ovanstående, ska börja om på, och fullgöra ”A year to clear what is holding you back” som införskaffades under 2017. ⇒ Hm… inte hänt ett smack här.
  • jag – i gott sällskap – ska på ”analog” skrivarkurs med Bob Hansson på Mundekulla.
  • Pernilla Tillander och jag ska fortsätta arbeta tillsammans – växa, lära oss, och ha fantastiskt kul under tiden – i Skurups Kommun inom ESF-projektet Inkludera & Mötas. ⇒ Växa, lära oss och ha fantastiskt kul under tiden. Check på alla tre!
  • jag ska läsa 26 svenska samt 26 engelska böcker, en per vecka; böcker som jag redan har i min ägo. Varje söndag blir det en bloggreflektion om veckans bok.
    ⇒ Bok nummer 3 Allt går sönder och 4 Vad jag pratar om när jag pratar om löpning på svenska, samt bok nummer 3 Start with why och 4 Letters from a Stoic på engelska är lästa och bloggade.
  • jag utöver de 52 ”böcker jag redan äger som ska läsas” sätter årets #Goodreadsreadingchallenge för 2018 till ett hundra böcker. ⇒ Är nu uppe på 14 lästa böcker av 100 böcker för året, så jag fortsätter att hålla mig på banan vad gäller läsning.
  • jag låter min Upholder-tendens (Löfteshållare) få fritt spelrum, vilket märks t ex i ovanstående, som för mig inte är ett straff utan en utmaning, något som lockar, som kittlar, som pirrar inombords! ⇒ Loggarna lever och frodas, men mitt gitarrspelande är det sämre med. Bara tolv tillfällen hittills under 2018, utöver fyra gitarrlektioner. Så blir jag ingen gitarrvirtuos inte! Minst 10 minuters plinkeplonkande varje dag under mars månad får det bli.
  • jag satsar på att vara ChattyMeals-värdinna och/eller gå på andras ChattyMeals åtminstone månatligen. ⇒ Första ChattyMeals för året som värdinna gick av stapeln 18 februari på tema Övergångsåldern – ett fantastiskt samtal!
  • cykling och promenerande, likväl som den dagliga sjuan och Headspace-meditationerna, fortsätter vara mina dagliga medspelare i livet. ⇒ Alltid! Och extraintentionen att springa (minst) en runda varje vecka, håller jag i, sprang tom två gånger förra veckan.
  • min ekonomiska resurshushållning går till större klarhet – på alla plan. Här har jag ett arbete att göra i att klargöra, för mig själv, vad detta faktiskt betyder så jag vet vad det faktiskt är jag strävar efter. ⇒ Bakläxan kvarstår. Ännu en sak jag ska planera in, och sluta tro att jag kommer avsätta tid för det ”bara för att”.
  • min äldsta tar studenten. Gisses. Som tiden går. Det ska firas! ⇒ Legat lågt under februari, allt enligt Susannes eminenta studentplaneringschecklista!
  • jag – kanske viktigast av allt! – ska njuta av livet, utforska, upptäcka, expandera, och på alla vis låta mig själv ha så roligt det bara går att ha!
    ⇒ Har njutit av dröm-värdig middag på Sajvva, rekreationsdag med Pernilla och snöiga promenader, utforskat ämnen så vitt skilda som astrologi och övergångsålder i olika konstellationer, och ja, skrattat har jag gjort, det är jag väldigt bra på numera! Och varit gäst i premiäravsnittet av Ett Samtal-podden dessutom. Bara en sån sak!

 

Snön ändrar mina planer

Publicerad den av
5

När vädret lever rövare så ändrar jag raskt mina planer – inte finns det någon anledning att ge mig ut på vägar när det inte är absolut nödvändigt inte. Istället så eldar jag i kaminen och arbetar hemifrån. Först passade jag på att dra på mig termobyxorna och täckjackan, innan jag skottade uppfarten och trottoaren, fyllde på inomhus-vedförrådet samt tog en skön lufsande promenad genom ett snöigt Bulltofta. Vackert till tusen!

Är dessutom väldigt tacksam för ovan nämnda braskamin. Kom hem igårkväll vid åtta-tiden, efter en engångsinsats som föreläsare på en av Newtons diplomkurser, och såg att inomhustemperaturen i matsalen var dryga 15 grader, en minskning med nästan fem grader sedan morgonen. Drog igång en eld i kaminen och på ett par timmar lyckades jag få upp temperaturen till 18 grader, och imorse hade den endast sjunkit till 17. Och nu, efter 3-4 timmars eldande så är inomhustemperaturen uppe i 20 grader igen. Och det är ju den mest ljuvliga av värme, som kaminen sprider i huset – älskar det!Så länge jag har ett rejält vedlager på tomten så är kaminen en trygghet dessutom, som både sprider värme i huset men också gör det möjligt att koka vatten och laga mat på.

Varken mer eller annat än vi kräver av barnen

Publicerad den av
3

Under 2017 har jag och Pernilla Tillander följt Skurups Förskola i insatsen Ringar på vattnet (ESF-projektet Inkludera & Mötas), och ledorden under vårt arbete (öppenhet och att välja/sprida glädje; tydlighet och att ta ansvar; samarbete) kommer från personalen i verksamheten.

Det intressanta med värdeord och värdegrundsarbete är inte vilka ord som väljs ut – utan snarast: hur g ö r man dem? Det vill säga, i detta fallet:
Hur gör man öppenhet?
Hur väljer man och sprider glädje?
Vad innebär det att vara tydlig, och hur förmedlar jag det?
Hur agerar jag på ett sätt så att jag tar mitt fulla ansvar?
Hur samarbetar vi här? Hur gör jag? Bjuder jag in till det; tackar jag ja när jag erbjuds det?

I samband med vårens första session med den pedagogiska ledningsgruppen för Skurups Förskola, bestående av förskolechefer och enhetsutvecklare, sa Rosita Alexandersson, en av förskolecheferna: Vi kräver inte mer eller annat av vår personal än vi kräver av barnen.

Nä. Precis.
För så är det ju, eller borde vara, överallt. För barn gör som vi gör, och inte som vi säger, och därför är det just i vårt agerande som vår värdegrund visar sig. För, allt det där (öppenhet, glädje, tydlighet, ansvarstagande och samarbete, och alla andra fina, vackra, betydelsefulla ord som finns i värdegrunder och visioner runt om i landets alla förskolor) är ju sådant som förskolepersonal i stort arbetar väldigt aktivt med barnen med. Men lika viktigt – viktigare? – är hur de är med sina kollegor, med barnens föräldrar, ja, med alla egentligen?

Jag vill dock inte delegera ut ”förebildandet” till 100% till samhällsinstanser som förskola och skola. Så därför tänker jag plocka hem det till mig själv, som förälder. För samtidigt som jag mer än gärna vill att mina barn omges av fantastiska förebilder, så vill jag också vara en! För även om jag i mitt föräldraskap inte har värdeord uppklistrade på väggarna, så finns de ju där, i det jag säger, det jag gör, i det jag uppmuntrar och sätter fokus på.

Så hur är jag som förälder en god förebild för mina barn? Är jag nyfiken och frågvis? Går jag kurser, läser böcker, samtalar med människor som har andra erfarenheter och bakgrunder? Har jag bestämt mig för vad jag tror och tycker, eller är jag öppen för att ändra åsikt? Har vi ett ömsesidigt samarbete i hemmet, och hur samtalar vi alla kring det som ska bli gjort? Hjälps vi åt?

Ju mer jag tänker efter, desto fler frågeställningar väcks inom mig. Och vill jag agera förebild för mina barn, vilket jag vill, så gäller det ju att även jag lever som jag lär: Jag kräver inte mer eller annat av mig som förälder än jag kräver av barnen.