Uppföljning av 2018 års intentioner – februari

Två månader in på 2018 är det dags för uppföljning för februari månad:

  • jag fortsätter att vara varsam med mig själv – det är en livsinställning jag alltid bär med mig. ⇒ Alltid. Utom när jag inte är det, och då upptäcker jag det snabbare än blixten. Det i sig är något jag är enormt tacksam för.
  • jag lever ett mer medvetet digitalt och analogt liv – väljer vilket som passar bäst utifrån given situation. ⇒ Alltså. Vette hundan hur väl det gått med detta denna månaden. ”Vill bara kolla…”-tendenserna har varit fler, eller så har jag bara gett efter för dem oftare.
  • digital 24-timmars-sabbat blir ett vanligt inslag i min vardag. Månatligen? Veckovis? Det ger sig, men minst två per månad. ⇒ Även under februari blev det endast en digital sabbat, en 22-timmars-sabbat. Tror jag ska planera in dem i mars månad, istället för att ”låta dem bara hända”. Så, inbokat 3-4 och 29-30 mars. Så får vi se om det gör susen!
  • sovrummet är en fredad analog zon, där huserar varken dator, padda eller telefon och behöver jag en väckarklocka får jag lösa det på annat vis än med telefonen.
    ⇒ Fortsatt framgång med fredad zon i sovrummet. Inga problem alls.
  • jag inte köper en endaste online-kurs som innebär att jag själv ska titta på diverse videoklipp och reflektera i min enskildhet. Det. Funkar. Inte. För. Mig. Jag har lärt mig det nu. ⇒ Även denna månaden har jag lockats, bara för att landa i ett klart och tydligt Nej tack!
  • jag, trots ovanstående, ska börja om på, och fullgöra ”A year to clear what is holding you back” som införskaffades under 2017. ⇒ Hm… inte hänt ett smack här.
  • jag – i gott sällskap – ska på ”analog” skrivarkurs med Bob Hansson på Mundekulla.
  • Pernilla Tillander och jag ska fortsätta arbeta tillsammans – växa, lära oss, och ha fantastiskt kul under tiden – i Skurups Kommun inom ESF-projektet Inkludera & MötasVäxa, lära oss och ha fantastiskt kul under tiden. Check på alla tre!
  • jag ska läsa 26 svenska samt 26 engelska böcker, en per vecka; böcker som jag redan har i min ägo. Varje söndag blir det en bloggreflektion om veckans bok.
    ⇒ Bok nummer 3 Allt går sönder och 4 Vad jag pratar om när jag pratar om löpning på svenska, samt bok nummer 3 Start with why och 4 Letters from a Stoic på engelska är lästa och bloggade.
  • jag utöver de 52 ”böcker jag redan äger som ska läsas” sätter årets #Goodreadsreadingchallenge för 2018 till ett hundra böcker. ⇒ Är nu uppe på 14 lästa böcker av 100 böcker för året, så jag fortsätter att hålla mig på banan vad gäller läsning.
  • jag låter min Upholder-tendens (Löfteshållare) få fritt spelrum, vilket märks t ex i ovanstående, som för mig inte är ett straff utan en utmaning, något som lockar, som kittlar, som pirrar inombords! ⇒ Loggarna lever och frodas, men mitt gitarrspelande är det sämre med. Bara tolv tillfällen hittills under 2018, utöver fyra gitarrlektioner. Så blir jag ingen gitarrvirtuos inte! Minst 10 minuters plinkeplonkande varje dag under mars månad får det bli.
  • jag satsar på att vara ChattyMeals-värdinna och/eller gå på andras ChattyMeals åtminstone månatligen. ⇒ Första ChattyMeals för året som värdinna gick av stapeln 18 februari på tema Övergångsåldern – ett fantastiskt samtal!
  • cykling och promenerande, likväl som den dagliga sjuan och Headspace-meditationerna, fortsätter vara mina dagliga medspelare i livet. ⇒ Alltid! Och extraintentionen att springa (minst) en runda varje vecka, håller jag i, sprang tom två gånger förra veckan.
  • min ekonomiska resurshushållning går till större klarhet – på alla plan. Här har jag ett arbete att göra i att klargöra, för mig själv, vad detta faktiskt betyder så jag vet vad det faktiskt är jag strävar efter. ⇒ Bakläxan kvarstår. Ännu en sak jag ska planera in, och sluta tro att jag kommer avsätta tid för det ”bara för att”.
  • min äldsta tar studenten. Gisses. Som tiden går. Det ska firas! ⇒ Legat lågt under februari, allt enligt Susannes eminenta studentplaneringschecklista!
  • jag – kanske viktigast av allt! – ska njuta av livet, utforska, upptäcka, expandera, och på alla vis låta mig själv ha så roligt det bara går att ha!
    ⇒ Har njutit av dröm-värdig middag på Sajvva, rekreationsdag med Pernilla och snöiga promenader, utforskat ämnen så vitt skilda som astrologi och övergångsålder i olika konstellationer, och ja, skrattat har jag gjort, det är jag väldigt bra på numera! Och varit gäst i premiäravsnittet av Ett Samtal-podden dessutom. Bara en sån sak!

 

Allt går sönder (bok 3 av 26)

”Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring. Hans berömmelse vilade på egna bedrifter. Redan som artonåring hade han bragt sin by stor ära genom att kasta Katten Amalinze, den berömde brottaren som i sju år hade ansetts oslagbar av allt folk mellan Umnofia och Mbaino. Katten kallades han för att han aldrig kom ner på rygg. Honom kastade Okonkwo i en sammandrabbning som var så hetsig och vild att de äldste var ense om att ingen hetsigare och vildare hade skådats alltsedan stammens urfader kämpade sju dygn i sträck mot de vilda djurens ande.”

Så börjar den, boken Allt går sönder (originaltitel: Things fall apart) av Chinua Achebe. Chinua Achebe var en nigeriansk poet; Allt går sönder hans första roman, utgiven 1958. Boken låter mig som läsare få en inblick i igbo-folkets seder och bruk, samtidigt som jag får följa hur igbo-samhället faller samman i samband med kolonialisering och kristna missionärers framfart under 1800-talet och hundra år framåt.

Efter att jag läst både Americanah och En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie öppnades mina ögon över min ignorans – hur jag i stort är helt illiterat gällande afrikansk litteratur, med vissa undantag. Tipsades om Things fall apart, och satte upp den på min vill-läsa-lista på Goodreads, samtidigt som jag inte gjorde något aktivt åt det. När så 2018 gjorde sitt intåg och med det, min bokläsarutmaning, så plockade jag fram en massa svenska böcker jag hade hemma. Bland dem fanns denna, i en hög böcker jag lånat av vännen och tillika både bokälskare och bokskapare, fotografen Anders Roos, tillsammans med lite andra spännande böcker från ”udda länder”, alla utgivna av bokförlaget Tranan. Först när jag började läsa Allt går sönder gjorde jag kopplingen: en svensk utgåva av Things fall apart, denna bok som jag från höger och vänster fått mig rekommenderad.

Så vad tycker jag då? Det är en bok som är lätt att läsa, som i mångt ger mig känslan av att sitta och lyssna till en berättelse, snarast än ”att jag läser stor litteratur”. Rytmen, stilen och hur de två berättelserna i boken vävs samman; allt känns ovant, och samtidigt lättillgängligt. Nyfikenhet väcks inom mig, inför denna annorlunda kulturella kontext, samtidigt som frustrationen och ilskan över kolonisatörernas ignoranta och förödande maktfullkomlighet blommar ut inombords.

Tänk, hur skulle världen sett ut om inte…
Dithän (om om inte fanns) går jag inte mer än för att i fantasin bygga nya, annorlunda världar. Och i den aspekten så ger Allt går sönder mig mycket byggstenar att fantisera kring!

Boken jag skriver om är del i den bokläsningsutmaning jag skapat för mig själv under 2018, att läsa och blogga om 26 svenska och 26 engelska böcker, en per vecka, böcker som jag redan har hemma.