Månadsarkiv: april 2019

Begränsande berättelser

Publicerad den av
4

”Min största utmaning med 60 timmars Tankespjärn är att prata om det one-on-one med människor, antingen ansikte mot ansikte eller över telefon.” 

Så sa jag.
Och skrev. Och tänkte.
Såväl till mig själv som till andra.

Och i onsdags så fick jag syn på vilken begränsande berättelse det där är, tack vare att en nyvunnen kontakt, en fantastisk kvinna, sa Nej, det är det inte alls! när jag sa Min största utmaning med 60 timmars Tankespjärn är att prata om det one-on-one med människor, antingen ansikte mot ansikte eller över telefon, efter att jag i 15 minuter snackat, snackat, snackat och snackat lite till om Tankespjärn såväl som 60 timmars tankespjärn, vad det är, vad det innebär, vad det gjort för skillnad i mitt liv osv…. 

Jag kunde inte göra annat än skratta åt det tankespjärn hon levererade till mig, för hon har ju helt rätt, den gode Caroline. Det är inte en utmaning att prata om 60 timmars tankespjärn, för jag är tankespjärn. Jag lever det. Det är jag!

Vad har du för begränsande berättelser som du slentrianmässigt slänger dig med?

Att sträcka ut en hand

Publicerad den av
10

Trillade in en kontaktförfrågan på LinkedIn. En kvinna med en profil som väckte en massa nyfikenhet, och ett par gemensamma kontakter, men inte någon jag tidigare stött på (mig veterligen). Så jag gjorde vad jag börjat göra, när jag tycker personen lockar, accepterade och skickade ett meddelande med ett tack och en fråga:

Tack för utsträckt hand som jag gladeligen tar emot.
Hur har du nosat rätt på mig, undrar jag nyfiket!

Det där ger oftast upphov till fina små samtal, så ock i detta fallet. Det som händer när vi följer vår nyfikenhet, är ju att sociala media verkligen kommer till sin rätt.

Citat på turkos botten med texten: Vad kan hända, om jag väljer att sträcka ut en hand, ställa en fråga, ge ett svar, inleda ett samtal? Allt!Det visar sig att jag hade gillat en kommentar som Annika Wålinder skrivit, hon klickade nyfiket sig in på min profil, och tänkte Ah, spännande, förändringsagent, det vill jag veta mer om och la en kontaktförfrågan. Varvid jag i min tur gjorde detsamma fast i omvänd ordning. Fick förfrågan, klickade på profilen och tänkte: Ja, varför inte?

Det är när denna dans inleds som nätverkstrådar börjar skapas. En tunn tråd inledningsvis, i takt med att samtalet böljar fram och tillbaka ett par gånger så stärks tråden successivt, vi skapar fler och fler gemensamma beröringsgrunder och kom-ihåg i hjärnan kring vem själen på andra sidan skärmen verkligen är, och sen… tja? Vem vet! Precis allt kan hända, som inte hade kunnat hända om inte endera part valt att sträcka ut en hand, ställa en fråga, ge ett svar, inleda ett samtal.

Älskar’t!

Lekfull tantra – din väg till att njuta av livet (bok 4 av 12)

Publicerad den av
7

Hösten 2017 så korrekturläste jag en tidig version av boken Lekfull tantra. Den var bra då. Den är bättre nu. Riktigt bra! Charlotte Cronquist kan skriva, hon är en ordkonstnär som arbetat som journalist, redaktör och författare i många år.

”Låt glimten i ögat vara där, lämna allvaret utanför din lekplats och möt det som sker med öppna ögon. När du varken vet vad som ska hända eller har förväntningar på vad som ska ske kan magi uppstå.”

Charlotte är dessutom min föregångare, med vilket jag menar att hon går före. Visar en möjlig väg. Charlotte är min vän och tillika medspelare i min Mastermind-grupp, och det är precis det hon gör. Hon förebildar vad som är möjligt när man lever så modigt, öppet, ärligt och upplevelserikt som Charlotte gör.

Kanske är det vår gemensamma bakgrund som huvudfotingar som gör att det känns så tryggt för mig att ha henne i ryggen? Vad jag än hittar på, så har jag henne där, som ett extra trumfkort att dra vid behov.

”Jag tränar på att möta människor utifrån mina behov och mina gränser. Jag lär mig att säga ja eller nej på de rätta ställena. Då ger jag mig själv platsen och rätten att bestämma om, när eller hur någon annan får röra vid mig. Det är viktigt att bli mött i min takt. Det är viktigt att jag tar eget ansvar och har modet att vara vänlig, bestämd och tydlig med vad som är tillåtet i ett möte med mig.
[…] Utgå inte ifrån att någon kan läsa av dig, utan uttryck dina gränser när det behövs, med ord eller gester eller med en kombination av dem.”

Eller som min kollega Pernilla Tillander säger: Tydlighet är snällhet. Det är precis det här jag har varit dålig på. Men inte längre.

Och det är precis en sån här sak som gör denna boken och Charlottes arbete som kärlekskrigare så viktigt: för det här handlar inte om sex. Enkom. Icke sa Nicke. Det här – att sätta gränser, att ta reda på mina egna behov, att ta ansvar för mig, det påverkar ju allt jag är, allt jag gör, alla jag möter. Om jag är tydlig så gör det skillnad oavsett om jag möter dig vid nakenbryggan, i sovrummet, i konferensrummet eller på en CoachWalk. Min tydlighet gör skillnad. I livet som helhet.

”Träna på att äga dina känslor.
[…]
Reflektera gärna över vilka slags känslor som du tycker eller har tyckt känns fel – i allmänhet och i sexuella situationer? Hur skulle du kunna möta dem på ett lekfullt sätt?”

Boken är full av frågor som dessa, som lockar mig till reflektion (och just denna frågeställning väcker enormt många tankar i mig!). Och lika full av övningar som lockar mig till att testa, leka, experimentera och utforska. I boken finns något för alla och en var, för singlar som för par, för ung som för gammal och inte minst för kropp såväl som för knopp.

Nu läser jag Lekfull tantra – din väg till att njuta av livet ännu en gång. Mellan mina två läsningar har jag varit deltagare på en helgkurs i Lekfull tantra, och oj vilket intryck den helgen gjorde i mig. Som öppnade den en helt ny värld för mig, en värld som jag förnekat mig själv i alltför många år. Salighetens värld.

”Ge dig tid, det finns en värld av njutning att upptäcka och i centrum av den världen finns du.”

Boken jag skriver om är del i den bokläsningsutmaning jag skapat för mig själv under 2019, att läsa och blogga om 12 svenska och 12 engelska böcker, en varannan vecka, böcker som jag redan har hemma.

Uppföljning mars 2019: Som jag är.

Publicerad den av
12

Likt förra året har jag för avsikt att stämma av gångna månaden i förhållande till årets intentioner. Det ger mig en månatlig påminnelse av vad jag har för intentioner för året, och ger mig också utrymme för reflektion och eventuell justering.

Mars. Vilken månad! Och den är redan slut dessutom, med råge.
Har hänt enormt mycket i mars – i mig, med mig.

2019. Året då jag ska…
* ha kroppens välbefinnande i fokus bland annat genom att:

  • fortsätta göra min dagliga sjua med burpees: ✅på den. Snart 1700 sjuor på raken…
  • Headspace:a dagligen: ✅
  • springa minst 75 löprundor: 1 löprunda även under mars månad. Tar en runda när och där jag känner för det.
  • kallbada så ofta jag bara kan – och komplettera dem med att duscha kallt: 1 kallbad som å andra sidan innebar två plurr.
  • dansa Lindy hop så ofta jag bara kan (anmäld till kurs under våren, och så social dans på det!): 7/10 kurstillfällen avklarade, inte missat en enda.
  • fortsätta cykla och gå så mycket jag bara kan: promenerat nästan 6 mil och cyklat knappt 31 mil.

* ha mitt mentala och själsliga välbefinnande i fokus bland annat genom att:

  • läsa minst 75 böcker, varav 12 svenska och 12 engelska redan är utvalda. Dessa 12 + 12 ska jag reflektera om på mina bloggar: Läst 17/75 böcker. Bloggat om I det sista regnet (bok 3 av 12 på svenska) och engelska motsvarigheten är A fine balance.
  • lära mig minst fem stycken låtar utantill (i både text som komp) på gitarr, vilket jag kommer åstadkomma genom att sikta på minst tio minuters gitarrspel varje dag: Missat gitarrplinket tre dagar i mars, och har slutat ställa klockan på tio minuter. Ibland blir det bara en låt, ibland två, ibland tre. Så fullt ut tio minuter per dag blir det inte alltid, men det blir, oftare än inget! Och snart sitter Utan dina andetag utantill, och Shallow som är senaste låt-läxan är på god väg den med, bara för att jag tycker så mycket om den!
  • jag ska låta Mark Nepos fantastiska bok The book of Awakening bli min dagliga följeslagare: ✅
  • hålla digital 24-timmars sabbat minst två gånger per månad: 9-10 samt 23-24e mars höll jag digital sabbat. I april siktar jag på digital sabbat 12-13 och 19-20.

* ha mitt skapande i fokus bland annat genom att:

  • boka in minst fyra stycken två-dagars-skrivretreats under året: ännu bara på snackstadiet, men det finns lite roliga idéer. Kanske en eller ett par digitala skrivretreats vore något? Tankarna från januari kvarstår.
  • fortsätta med dagliga Facebook Lives så länge det fortsätter locka mig: ✅
  • blogga dagligen: ✅
  • börja podda: Alltså… inledande avsnittet klart, upplagt på Soundcloud, och ytterligare tio avsnitt fiffade… men iTunes ratade mig. På kryptiska grunder med en hjälptext som inte gjorde mig klokare. Så jag skrev om. Ratad igen. Skrev om igen. Ratad igen… så då lusläste jag den där hjälptexten ännu en gång och skrev om igen, på lite annat vis. ”Submitted for review” i över en vecka, över månadsskiftet… men idag (4 april) så är den ”Active”! Whoop. Oj liksom – men det får jag skriva mer om i nästa månadssummering ju! *cliffhanger*
  • släppa (minst) 4 e-böcker under 2019: Spinner tankar men inget som konkretiserats. Än.

* ha ekonomisk resurshushållning i fokus bland annat genom att:

  • så, så och så lite till; varje vecka medvetet arbeta med mina olika inkomstkällor: ✅
  • stämma av mitt uppsatta faktureringsmål varje månad: ✅I januari och mars nådde jag målen, inte i februari.
  • föra kassabok över mina privata intäkter och utlägg: ✅Inte utan att en genomlysning om så bara månadsvis verkligen gör skillnad i medvetenhet kring vad jag har, såväl in som ut! Rekommenderas verkligen.

Och så slutligen – på alla plan – experimentera och leka, njuta och  testa, utforska och utmana mig, samtidigt som jag fortsätter vara i varsam samvaro med mig själv: bror och svägerska på blixtvisit i Sverige så jag och husets yngste drog till Vejbystrand ett knappt dygn (där jag är så där typiskt mamma-skämmig att jag ställer mig på Stortorget i Ängelholm och d a n s a r tills bror, svägerska, mor och moster anländer med buss – husets yngste måttligt road. Ängelholms invånare drog på smilbanden vill jag lova!), bror som ger introduktion i grundläggande släktforskning med hjälp av appen Ancestry, fiffar det sista av podden och spelar in ett introduktionsavsnitt till densamme, åker på vernissage och ett slottsdygn med mina allrafinaste fruar, kläcker och börjar arbeta på idéen om mitt hjärtebarn i ett coachsamtal med Dave, har en hel helg ägnad åt Stabat Mater med konsert både i Danmark och i Malmö likväl som ett efterföljande sopphäng hemma hos mig för släkt och vänner som kommer på konserten i Husiekyrkan, lyckas få till ett kallbad trots att det blåster storm (minst!), coachar, promenerar, njuter solsken och cykelturer och i stort: lever livet!

Tankespjärn, mitt hjärtebarn!

Publicerad den av
17

Första kontakten
Den tredje februari 2013 stötte jag på ordet tankespjärn för första gången och omgående kände jag på mig att det skulle bli ett favoritord. Mycket riktigt. Så blev det! Jag har pratat, skrivit och levt tankespjärn sedan dess, och mitt liv är bättre som ett direkt resultat av detta.

Fast ärligt talat så har jag levt utifrån dess andemening sedan slutet av augusti 1999, då jag, på grund av omständigheter, tog tillfället i akt att göra två saker. För det första frågade jag mig Tycker du om den du är? För det andra vågade jag svara ärligt. Svaret löd Nej för hundan, jag är så kopiöst trött på mig själv! och på den vägen är det.

Sedan dess har jag utvecklats, expanderat, förändrats (eller kanske snarare blivit mer av den jag faktiskt är, under alla skal som jag själv liksom omgivning gladeligen uppmuntrat mig att dölja mig bakom) och har, som ett direkt resultat av denna upptäcktsfärd gått från att vara den mest negativa person jag någonsin träffat, till att vara en helt annan person. Öppnare, nyfiknare, gladare och defintivt mer energisk och sprudlande.

Vad betyder tankespjärn?
Det är ungefär som att gå till gymmet. Fast det är hjärnan som får ”lyfta tungt” istället för kroppens övriga muskler. Jag menar inte att lösa Sudoku, korsord eller en matte-kluring. Tankespjärn är något som vrider och vänder på världen som jag förstått den. Gör att jag granskar, ifrågasätter, befäster eller omvärderar mina tankar, värderingar och trossatser. Vidgar min förståelse för världen och mig själv, ökar min begreppssfär och gör att jag får syn på sådant som jag ännu inte förstår.

Kort sagt så spränger tankespjärn ramarna för mina inrutade tankebanor. Möjliggör för mig att se, tänka, känna vidare, utanför, bortom de begränsningar jag vallat in min upplevelse av verkligheten med.

Mitt hjärtebarn föds
I ett samtal med min engelsktalande coach Dave, så berättade jag vad tankespjärn är, vad det innebär och har inneburit för mig. Jag sa att om du googlar tankespjärn så dyker jag upp (och en massa goda vänner till mig!). Sen frågade jag vad tankespjärn skulle kunna heta på engelska, bara för att få ett rappt svar tillbaka: Spelar ingen roll, använd tankespjärn!

Och där trillade poletten ner! Klart jag ska använda detta mitt favoritord, oavsett vilket språk jag talar på. Jag menar, inte ens på svenska är tankespjärn ett egentligt ord, utan en ordsammansättning (svenska språkets superkraft!).

Dave spann vidare och sa Men du, du ska ju hålla en tre-dagars tankespjärnsretreat! och på den vägen är det. Datum är satt, hotell bokat, invit formulerad och jag har börjat prata med folk om det. Utmaningen för mig ligger just i det, som du kanske förstått av blogginlägg om hjärtfladder och hjärnspöken, om att ringa och att slå på stora trumman…

Så mycket enklare det är att dölja mig bakom en skärm, bakom det skrivna ordet, eller för den delen en Facebook live eller två. Men det är inte där jag vill vara i detta. Jag vill vara i det personliga mötet mellan två (eller tre för den delen) individer. Det är där och så jag väcker intresset för 60 timmars tankespjärn.

Och nu då?
Ja, du… Nu kavlar jag upp ärmarna och går till jobbet! Jag vill dela med mig av vad tankespjärn som livsfilosofi kan åstadkomma: Hur jag som varit en enormt svart/vit person kan lära om och bli en individ som ser nyanserna – och jag lovar, livet är så ofantligt mycket roligare och mer intressant att leva nu, med en härlig mix av jävlaranamma, dådkraft och ödmjukhet. För det är vad tankespjärn inneburit för mig, i stort.

Så jag kommer räcka ut en hand, både här och där. Ringer jag just dig, så vet du vad jag vill prata mer om. Och tycker du att det här låter intressant så tar jag mer än gärna emot en utsträckt hand från dig. Kanske du är intresserad för egen del? Kanske känner du någon du tror kunde vara intresserad, som du vill koppla mig med? All hjälp och allt stöd du kan och vill bidra med tas tacksamt emot!

Läs beskrivningen av 60 timmars tankespjärn och hör av dig (lägg en kommentar, skicka ett mail till helena.roth at respondi.se eller slå mig en signal på 0707660303) så besvarar jag gladeligen allsköns frågor och funderingar detta mitt hjärtebarn kan ha väckt i dig!

Ibland…

Publicerad den av
3

Ibland blir det inte riktigt som jag tänker att det ska bli. På alla olika plan. Dagens ”ibland blev det inte som jag tänkt mig” handlar om att jag planerat att slå på stora trumman idag och äntligen låta ridån gå upp för mitt hjärtebarn… men det bliiiir nu då inte så, trots allt.

Har lite för mycket bakgrundsfiff (blogginlägg, vlogg aka FB Live, FB-event, hemsidesfiff och uppdatering av min LinkedIn-profil) kvar att göra innan jag vill släppa ut min bebis i världen fullt ut, så…. imorgon? Kanske. Förhoppningsvis. Denna veckan? Absolut. Det kan jag garantera!

Om jag slår på mig för att jag inte levde upp till min egen plan?
Nej för hundan, varför skulle jag det? Det gör ju inte saken bättre? Och det är definitivt inte ett sätt att få det ogjorda gjort. För det är inte gjort, så enkelt är det.

Så nej, att slå på mig själv för att jag inte lever upp till mina egna planer för dagen, det har jag lagt ner sedan länge sörru. Det där med att ta fajten på insidan gör mer skada än nytta!