Adventslyft nr 12 – Kvalitet

kvalitetKVALITET. Med en långvarig bakgrund inom läkemedelsbranschen så väcker det ordet en massa tankar i mig. Jag håller sedan ett antal år tillbaka en kurs i Kvalitets- och miljösystem på en yrkeshögskola i Skåne, och inleder alltid med att låta deltagarna fundera över frågorna:
Vad är kvalitet?
Vad betyder kvalitet för dig?

Det brukar bli ganska givande samtal, inte minst för att det är förbluffande många som aldrig utforskat begreppet kvalitet. Min egen relation med det har definitivt förändrats genom livet, och idag är kvalitet något jag försöker hålla mig medveten om så att jag hittar rätt kvalitet utifrån mina behov och önskemål.

Jag trillade över en Kickstarter-kampanj för Baccy Packs för någon månad sedan, och jag tycker att produkten till synes verkar uppfylla de önskemål jag sätter upp för ryggsäckar. Min Kånken har varit en trogen vän sedan jag gick i skolan, men blixtlåset har börjat tjorva senaste åren. Så jag har chansat på att Baccy Pack kan bli en fullgod ersättare. Jag har stöttat Kickstarter-kampanjen och hoppas att fler gör det, så att insamlingen kommer i mål. För endast då får jag hem min nämligen! Så kolla in kampanjen du med, kanske kanske du, liksom jag, är i behov av en snygg och reko ryggsäck av bästa kvalitet?

Kvalitet – jag har en känsla av att min blivande Baccy Pack kan bli en kär vän, som kommer att följa mig genom livet, så där som endast saker tillverkade med kärlek och riktigt god kvalitet kan göra.
Kvalitet – vem eller vad tänker du på?

Adventslyft nr 11 – Livsglädje

livsglädjeLIVSGLÄDJE är ett ord som lockar fram ett leende på mina läppar. Och som med flera av de andra orden jag valt så finns det många exempel jag skulle kunna ge på livsglädje. Men jag väljer min vän Michael Sillion, även kallad Lord Sillion.

Vi har lärt känna varandra tack vare sociala media i allmänhet och #skolvåren i synnerhet, och det gör mig väldigt glad. Vi har träffats afk även om vi mestadels ses på sociala media. Men det är inte utan att jag med extra värme minns en fredagkväll i Visby, under Almedalsveckan 2013, då jag och Michael rockade loss på dansgolvet på Gutekällaren precis efter öppningsdags. Ensamma på dansgolvet (ja, dansgolven, men vi hittade en favorit!) fick vi en rejäl genomkörare, vilket verkligen var skönt efter en veckas Almedalande!

Förutom att uppvisa en fantastisk livsglädje så är Michael också en oerhört generös och inspirerande person att hänga med. Tack vere honom upptäckte jag RSA Events som blivit mig en trogen följeslagare i Podcaster. Så jag uppmanar dig att hänga lite med honom du med, t ex på Twitter, eller på någon av hans bloggar (den långa, eller den korta).

Livsglädje – jag tänker på min vän Michael Sillion, framtidsskaparen.
Livsglädje – vem eller vad tänker du på?

 

Adventslyft nr 10 – Engagemang

engagemangENGAGEMANG. Ett ord som jag gillar. Till och med älskar. Jag älskar engagemang. Det antyder intresse, drivkraft, vilja, nyfikenhet, jävlaranamma och inte minst en himla massa omsorg och omtanke. Och där har du nog storyn bakom Cancerkompisar i ett nötskal.

Cancerkompisar är rörelsen som min kära vän Inga-Lill Lellky är grundare till, tillsammans med sina barn. Då Inga-Lills man var sjuk och senare dog i hjärntumör hade hon turen att få en ”cancerkompis” via kuratorn på sjukhuset, dvs en kvinna som gick igenom samma sak som Inga-Lill, en kvinna vars man också var dödligt sjuk i cancer. Tillsammans kunde de stötta varandra, ventilera allt, och därigenom ge varandra styrka att kunna stå stark bakom sina döende makar. Där såddes fröet till det som idag är Cancerkompisar.

Själva syftet med Cancerkompisar är att ge stöd till anhöriga och nära vänner till cancersjuka. För som deras slogan lyder:
Bakom varje cancersjuk står någon som måste vara stark!

Eftersom cancer drabbar var tredje svensk så är det ingen stor risk för mig att påstå att du antingen själv är anhörig eller vän med någon som drabbats av sjukdomen. Därför skulle jag vilja be dig att kolla in Cancerkompisar och även sprida ordet vidare. Tack på förhand!

Engagemang – jag tänker på Cancerkompisar, en rörelse som Inga-Lill Lellkys fenomenala engagemang givit upphov till.
Engagemang – vem eller vad tänker du på?

Adventslyft nr 9 – Dådkraft

dådkraftDÅDKRAFT. Detta vackra ord som antyder enorm inneboende energi. Ordet som Lisa Carr uppmärksammade mig på en dag i tidernas begynnelse på det äventyr som kallas #skolvåren. Minns du Lisa?

Och det är faktiskt skolrelaterade associationer jag gör när jag hör ordet. Jag tänker på vännerna Susanne Granat Ahlstrand och Ingela Netz. Både två har tagit plats i mitt liv tack vare #skolvåren, och när jag säger tagit plats, så menar jag det verkligen. Detta är två kvinnor som tar plats yrkesmässigt på ett sätt som fyller mig med vördnad. Det är en ynnest att se och höra hur de agerar, vad de åstadkommer och tydligheten i varför de gör som de gör.

Båda två är relativt nyblivna rektorer, fast på skolor med vitt skilda förutsättningar. Båda två har arbetat som lärare, men dessutom har de arbetat länge utanför skolvärlden. Och jag undrar jag om det är det sistnämnda som ger dem det skinn på näsan som gör att de sticker ut som rektorer i mina ögon?

Mer än något annat är de dock fantastiska människor. Deras tankeförmåga utmanar mig, deras vänskap stärker mig, deras sätt att föra sig i världen inspirerar mig. Och dådkraft, det är ett ord som de båda lever, fullt ut.

Dådkraft – personifieras för mig av Susanne Granat Ahlstrand och Ingela Netz, rektorer med skinn på näsan.
Dådkraft – vem eller vad tänker du på?

Adventslyft nr 8 – Tacksamhet

Häromdagen lyssnade jag till en podcast som handlade om Positive Psychology, som måtte vara ett av de mest spännande forskningsområdena i dagsläget. Att släppa vårt krampaktiga tag om det patogena och istället börja hitta det salutogena, det som ger livskraft och styrka att leva, snarare än det som sänker och hämmar oss. Det är fascinerande.

tacksamhetAtt visa TACKSAMHET är ett av de enklaste men också mest verksamma sätt att agera salutogent i ditt eget liv, visste du det? Något så enkelt som att inleda varje dag med att skriva ett mail/brev/tweet till någon som gjort skillnad i ditt liv, ger på 21 dagar oerhört stor positiv effekt i ditt liv, enligt forskning som utförts på Harvard University av bland annat Shawn Achor.

Att sitta här och reflektera på ordet TACKSAMHET väcker en föresats i mig att varje dag skicka en hälsning till någon som gjort skillnad. Jag inledde redan härom morgonen med ett tweet till twännen @thompotti, som jag avslutade med hashtaggen #dugörskillnad. Jag vet nämligen att människor GÖR skillnad. Men ibland glömmer de bort det. Likväl som jag själv glömmer bort det, och därför också är noga med att visa tacksamhet för mig själv.

Vissheten att vanan att visa tacksamhet faktiskt ger positiva effekter och har en stark påverkan på min förmåga att njuta och glädjas åt det som är min vardag, det som är mitt liv, gör det bara än mer fantastiskt. Och viktigt.

Tacksamhet – jag tänker på vikten av att visa min tacksamhet, och har därför föresatt mig att visa den dagligen, i en eller annan form.
Tacksamhet – vem eller vad tänker du på?

Adventslyft nr 7 – Rötter

rötterRÖTTER är för mig något vackert, som har extra stor betydelse sen jag blev en Roth själv.

Begreppet rötter har många betydelser för mig. Jag tänker dels på den faktiska biologiska aspekten. Att ha starka rötter, vidsträckta rötter, kraftigt förgrenade, som håller mig fast till marken, samtidigt som de förser mig med mycket av det jag behöver för att kunna leva. Ett rotsystem som hjälper mig att stå stadig när stormvindarna viner.

Men så tänker jag också på familjen. Den närmaste. Vi fyra själar som bor tillsammans. Jag brukar kalla oss för Rötter när jag t ex ska skicka en födelsedagshälsning från oss alla fyra: ”Grattis önskar fyra Rötter!”.

Vi fyra själar.
Dottern och sonen som växer och utvecklas. Jag hoppas de har vars ett starkt växande och förgrenande rotsystem i vardande.
Maken vars kärlek blir allt tydligare och mer explicit, den märks, i det lilla, i det vardagliga. Maken som älskar skogen, framför allt tallskogen, och förstärker därmed mitt inre bildspråk än mer, för vad vore en tallskog utan sitt rotsystem? Vindpinade tallar som på något vis lyckas förankra sig i mark som till stor del kan bestå av klippor – jag minns barndomens somrar längs Mälaren, alla dessa klippblock som kantar kusten och min förundran över hur tallarna lyckas skapa sig ett habitat där de växer, vissa långa och raka, andra knotiga och vindpinade. Oavsett vilket, vackra som få. Precis som min make. Vacker som få, på insida så väl som på utsida.

Men familjen är större än så.
Den består också av bonusbarnen, och deras växande familjer. Av våra föräldrar och bonusföräldrar, av syskon och bonussyskon. Av mostrar och fastrar, kusiner och kusinbarn. Av oldemor, den enda i livet kvarvarande bland min och makens mor- och farföräldrar.

Men min familj är större ändå.
Jag skjuter mina rötter vida omkring, och omfattar därför även mina vänner i begreppet familj. #skolvåren Back Office. MasterMind-gruppen. Vännen som jag drogs till då jag för många år sedan stod på lördagar på Lilla Torg i Malmö och sålde egenhändigt gjord sameslöjd. Vännen jag mötte på en kurs, som tagit mina barn till bonusbarn. Och min räddande ängel så klart, som varit med mig så stor del av mitt liv. Vänner, som är en del av min familj. Vänner som finns där. Som jag finns där för. I det där växeldragandet som är en så naturlig del av livet. Ibland drar jag, ibland får jag draghjälp. Och så turas vi om. Vänner som rotar mig!

RÖTTER – jag tänker på familjen min. Både den närmsta och den utvidgade.
RÖTTER – vem eller vad tänker du på?

Adventslyft nr 6 – Möjligheter

möjligheterMÖJLIGHETER. Eller omöjligheter? Jag gillar det engelska ordet IMPOSSIBLE där jag kan leka lite med ordet och väldigt enkelt omskapa omöjligheten till en möjlighet, med hjälp av en apostrof och ett mellanrum: I’M POSSIBLE. Det säger i stora drag hur jag numera ser på livet. Det mesta är möjligt, om jag bara får tummen ur att verkligen försöka. Har en nyvunnen visshet som säger att den mänskliga potentialen vi alla besitter är så ofantligt mycket större än vad merparten av oss gör av den.

Så varför inte köra på och försöka skapa det omöjliga?

Jag gick ju Michael Neills Supercoach Academy under 2014 och jag har verkligen haft ett transformativt år mycket tack vare den upplevelsen. I januari drar han igång en onlinekurs som heter CREATING THE IMPOSSIBLE som jag har bestämt mig för att hoppa på. Därför gjorde jag just slag i saken och anmälde mig! Och så vill jag fråga dig om du vill göra mig sällskap? Jag skulle mer än gärna göra sällskap med dig. Vägen är mödan värd, säger man ju, och varför inte se till att ha trevligt sällskap under tiden?

Om du bestämmer dig före den 10 december får du kursen till 40% early bird-pris. Läs mer och anmäl dig här: http://www.creatingtheimpossible.net/

Möjligheter – det pirrar när jag i tanken leker med möjliga omöjlighetsprojekt för kursen.
Möjligheter – vem eller vad tänker du på?

Adventslyft nr 5 – Skapande

skapandeJag älskar att skapa fotoböcker, så när jag tänker på SKAPANDE tänker jag bland annat på Blurb, som hittills är mitt favoritställe att skapa just fotoböcker på. Kostar en slant, ja, det gör de. Och ska jag bara ha något lite enklare så väljer jag ofta andra sajter, som Önskefoto t ex.

Just nu sitter jag med en fotobok från ett firande av en jubilar i slutet av sommaren. Jag hade systemkameran med mig och omgivningen (Loka Brunn) var verkligen välvilligt inställd till fotograferande. Kom hem med hundratals fotografier, som jag nu dragit ner till ca 400 stycken som jag sitter och skapar sida för sida med.

Tycker det är så fantastiskt roligt! Och nu när jag tänker efter så inser jag att hela förfarandet är ganska meditativt.

Skapande – jag tänker på de fotoböcker jag älskar att skapa.
Skapande – vem eller vad tänker du på?

Adventslyft nr 4 – Mod

modDagens lyft sker utifrån en reflektion kring ordet MOD. Mina vänner Wivan-Kristina och Anders har kastat loss från det liv många av oss lever. För ett år sedan väcktes en tanke i dem att de verkligen borde förändra sitt liv, och dra från kalla Sverige. Ett år senare, efter att ha sålt huset, skänkt, slängt och sorterat ut alla möbler och prylar, drog de ner till Frankrike för att husvakta ett par veckor. Och det är inte slut där så klart, det har ju precis börjat. Kairo väntar härnäst, till våren finns ett par andra uppdrag klara, men, det riktigt modiga är hur båda två verkligen angriper livet med en sådan öppenhet och villighet att känna vad helst stunden bjuder på. Att leva fullt ut i nuet.

Ja, Wivan och Anders, mig ger ni en daglig påminnelse av vad mod är, nämligen att känna det jag känner, i stunden, och att vara ok med det. Ni är förebilder som jag är så tacksam över att känna!

Men även du som inte har ynnesten att känna dem personligen kan följa deras resa på bloggen Live fully now.

Mod – jag tänker på Wivan-Kristina och Anders som kastat loss för att utforska drömmar.
Mod – vem eller vad tänker du på?

Adventslyft nr 3 – Skuggsidan

Min bror mailade mig och frågade ”Följer du Serial the podcast?”. Mitt svar var nej, men jag klickade genast på länken till artikeln han länkade till. Och tre sekunder senare prenumererade jag på podcasten i Podcaster, för artikeln väckte min nyfikenhet.

skuggsidanDagens ord är SKUGGSIDAN, och Serial the podcast väcker mina tankar kring just det. En tragedi där en ung flicka mister sitt liv. Men är mannen som dömts för dådet verkligen skyldig? Han är fälld i domstol, men vem vet. Inte jag åtminstone.

Serial the podcast är en väldigt annorlunda podcast, olikt något jag lyssnat till förut. Och det är en del av lockelsen. Men det är också en kriminalhistoria som utvecklas vecka för vecka, organiskt, utan manus. Oerhört spännande, och jag längtar efter nästa veckas avsnitt! Blir du nyfiken så ger jag ett enda råd, och det är att börja från avsnitt ett, för annars faller liksom hela poängen.

Skuggsidan – jag tänker på podcasten Serial.
Skuggsidan – vem eller vad tänker du på?