Min ultimata pod-lista!

Har skapat en podlista med engelska poddar som jag verkligen rekommenderar, och tänkte först fylla den med 100 poddar innan jag skapar en svensk motsvarighet. Men… nä. Det är läge att skapa motsvarigheten till The Ultimate Podlist.

Jag lyssnar oerhört mycket till poddar. Mestadels engelska, men nog har jag även lite svenska guldkorn som ess i rockärmen. Jag kommer att tipsa om poddar som jag antingen har, eller kommer att, blogga om, eftersom jag gärna vill förmedla vad det är som lockar mig med avsnittet i fråga.

Rätt upp och ned så kan jag komma på fem avsnitt som jag gärna vill ha med på min 100-lista (som jag kommer skapa som ett separat inlägg som jag uppdaterar med oregelbundenhet):

#062 Pace on earth – Anders Nordström, Sveriges fotguru

Ett Samtal – Med Sara Modig

100%-podden möter Therese Mabon

60 minuter – 39. Antje Jackelén

Kaxigt nog avslutar jag med en pod med mig själv som gäst:
(Ännu) Ett Samtal – Med Helena Roth

Har inte bloggat om Ett Samtal med själssystra Sara modig (än) men det ska jag definitivt, och detsamma om avsnittet från 60 minuter med Antje Jackelén. Och har ju inte ens nämnt några avsnitt av Myter och Mysterier, och… Jamen jodå, nog ska jag lätt kunna skrapa ihop en ganska skaplig lista över favoritpodavsnitt även på svenska allt!

Vad är ditt bästa pod-avsnitt? Har du något som du lyssnat till om och om igen? Eller ett sånt där avsnitt som gör att du helt plötsligt ser världen i ett annat ljus? Tar mer än gärna emot tips!

Kreativitet är fantasi i handling

Äntligen får jag utrymme att lyssna till Tess och Caspian i podden Ett samtal. Trycker på play och fnittrar ganska omgående, eftersom jag helt plötsligt hör dem prata om mig, då det var jag som kopplade samman dem, något som jag verkligen tycker är en givande sysselsättning. Kopplerska har en mindre bra klang, men kanske är det dags att omdefiniera begreppet?

Efter knappa 50 minuter av samtalet kommer så något som jag bums lyssnade om till. Caspian pratar om misstag, om fantasi, om kreativitet, och säger sen: Kreativitet är fantasi i handling.

Och ja! JA!
Gud, så genialiskt.
Så är det ju verkligen.

Ett samtal är en podcast som har justa vibbar på något vis, jag tar del i samtalet, på något vis, och det är nog en av sakerna som Caspian eftersträvat. Eftersom jag känner både Tess och Caspian så känner jag mig väldigt nära dem, och väldigt närvarande, medan jag lyssnar – och visst gör väl min personliga koppling till de båda sitt till, ger mig en än större klangbild av vad de säger, och kanske än mer, av det de inte säger, men jag tror nog att även en som är helt obekant med Caspian och Tess skulle kunna känna på samma vis. Kanske är det du? Om så är fallet så får du gärna låta mig veta om jag har rätt i mitt antagande.

 

Podcast: Ett samtal

I höstas tjoade vännen Caspian Almerud och bad om tips på personer att föra ett samtal med, i podcast-form, om olika väl valda ämnen/tema. Jag tipsade om ett antal, inklusive mig själv, inte minst för att Caspian är en spännande person att samtala med.

Ett par veckor senare låg det en propå i Messenger, där Caspian frågade Jag ska starta en samtalspodd, som jag skrev om för jättelängesedan. Skulle du vilja vara med? Föga förvånande sa jag Ohhhh, så spännande, och ja! Klart jag vill! 

Vi hade två möjliga samtalsämnen, skrivande och ansvar, och på vår första pod-inspelningsdate samtalade vi långt om länge på tema ansvar. Dock var inte tekniken välvilligt inställd så enkom de första tjugo minutrarna fastnade. Så jag fick helt enkelt komma tillbaka till Caspian för ännu ett spännande samtal, denna gången om skrivande.

Nu är vårt samtal släppt; det är premiäravsnittet av Caspians pod Ett samtal. Jag upptäckte det lite av en slump i veckan då jag satt mig på bussen till Sjöbo, på väg till en heldag ute hos kund. Så jag fick sällskap av mig själv, och Caspian, på bussen ut.

Och vet du… det är ett jättefint samtal. Jag blir glad av att lyssna, och gläds åt att så många av mina favoritsaker lyckades ta plats under vår konversation. Som #blogg100, som var kicken som gjorde att jag verkligen kom igång med att blogga 2013; Letters to a young poet, denna fantastiskt fina bok av Rainer Maria Rilke som jag verkligen rekommenderar; hur både #skolvåren och Lou Rossling är ett så tydligt exempel på en för-kraft för mig; om värdet i att uppnå oenighet, detta favoritavsnitt från On Being med Krista Tippett; hur jag tack vare Alan Seale dansar DiSCO och ställer mig själv frågan Gagnar detta mig?; när vännen Dominic Venter fick mig att inse skillnaden mellan att vara anti- respektive icke-rasist; så fantastiskt kul det är att DanceWalk:a (som gumman i lådan!); hur fantastiskt skicklig jag varit på att banka på mig själv mentalt och sist men inte minst, hur mycket jag tycker om uttrycket Slow down to the speed of Life. Tänk så mycket – och mycket mer än detta – som kan rymmas i ett samtal!

Men kanske är det bara jag som tycker det är ett jättefint samtal, som snirkelisnurklar runt temat skrivande, med ganska rejäla avstickningar både här och där?! Jag är nyfiken på vad som väcks i dig när du lyssnar till Ett samtal, och skulle bli jätteglad om du…
lyssnar
– delar vidare
– skriver en rad till mig och/eller till Caspian med dina tankar och reflektioner.

Tillägg 14FEB2018:
Lyssna till podcasten i…
ITunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/ett-samtal/id1344488109?mt=2
Acast: https://www.acast.com/ettsamtal
Soundcloud: https://soundcloud.com/ettsamtal
RSS-feed: http://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:394349817/sounds.rss

Dagens tips: Frågepodden

Victor och Helena på båten över till Almedalen 2014.

Började lyssna till ett par avsnitt av Frågepodden, med #skolvåren-vännen Victor Ganguly och hans bästa vän Patrick de Meijere. Ett tu tre så har jag lyssnat igenom nästan alla avsnitt, och har hittat ett par riktiga guldpärlor.

Absoluta favoriten är avsnittet med Björn Natthiko Lindeblad, som jag också träffat ett par gånger i olika sammanhang, och vars egen podd Björn & Navid är en av mina svenska favoritpoddar.

Fast Ashkan Fardost-avsnitten (Victor och Patrick experimenterar med podformatet och har senaste tiden delat upp en intervju i flera kortare avsnitt – kanske funkar för dig, men för egen del, som extremt van poddare med 60-90-minuter långa podcasts som mina favoriter, så föredrar jag ”en intervju/ett samtal” per avsnitt. Men lyssnar vidare gör jag i alla fall!) är också riktigt intressanta och kastar bland annat lite bränsle på min något falnande #VarförSkola-glöd.

Staffan Taylor bjuder på härliga tips om att göra folks dag, och jag kommer osökt att tänka på min vän och kollega Pernilla Tillander som brukar fråga hur roligt jag är villig att ha det i varje stund – och varför skulle svaret på den frågan egentligen vara nått annat än ”Så mycket jag bara förmår!”, med insikten att det just hänger på mig själv?

Så ta rygg på Victor och Patrick, som asgarvar mycket och gärna, och samtidigt inte bangar från både allvarliga och stora ämnen i Frågepodden.

Statsminister för en dag

Gustaf Norén – den mest otippade stadsministern för en dag hittills, den som förbluffat mig allra mest av de avsnitt jag lyssnat till (en dryg handfull kanske). Bob Hansson gillade jag att lyssna till, Micael Dahlén också (fram för betalfria offentliga toaletter – lysande förslag!), men Gustaf trumfar dem båda i sin förmåga att överraska mig.

Kanske för att samtalet inte alls förlöper som de övriga, som i stor utsträckning följer en utstakad väg, med lite generellt snack om vision, val av ministär och varför, vad göra med en egen pott om 100 miljarder kronor och sist men inte minst, statsministerns tal till nationen. Gustaf-avsnittet flyger högt ovanför detta, flyger fritt ända fram till slutet då han landar med ett tal till nationen.

Podnamnet i sig väcker ju en massa tankar. Jag menar, vad skulle jag göra om jag vore statsminister för en dag? Skulle jag tacka Ja om jag blev tillfrågad (och nej, det kommer så klart i n t e hända, det vet jag, men det är en tanke att vända en gång eller två inombords, det tycker jag allt)? Vad skulle du göra?

Tycker absolut du ska ta dig en lyssning. Jag är nyfiken på om det bara är jag som blir förvånad och överraskad och får en massa nya funderingar om både det ena och det andra, eller om även du blir och får det?

Köpstopp!

Ja.
Nu får det vara nog.
Alltså. Jag är ju inte en shopper av stort mått, men ändå. Böcker har jag, sedan ett år eller två tillbaka, börjat köpa igen, och det är ju hundan så många fina, vackra, intressanta, spännande, tankeväckande och nyttiga böcker det finns där ute. Älskar ju böcker! Och tyvärr är de ju alltför billiga dessutom. Så från att ha läst i princip allt via biblioteket under tio-femton års tid, så har jag, som sagt, på sistone fallit till föga och shoppat.

Försöker vara restriktiv och köpa böcker som jag vet – eller tror mig veta – att jag kommer ha mycket glädje av, sådana jag vill läsa med blyertspennan i hand, blogga om och läsa om och om igen. Men nu har jag en massa sådana böcker här hemma, så nu får jag läsa de jag köpt på mig helt enkelt. Dessutom lyssnade jag på På riktigt med Charlie & Mathias igår när de snackade om hur man kan tjäna en extra månadslön och när Mathias (tror jag) började prata köpfri månad, så kände jag att det är precis vad jag känner för just nu!

Senaste månadens bokinköp.

Så.
Nu blir det en köpfri månad, i görligaste mån!
Förbehåll som jag redan nu vet om är:
1) Mat. Det kommer jag köpa. Men kan för all del försöka äta ur skafferi, kyl och frys så långt det går. Det är en god idé!
2) En födelsedagspresent som jag redan sedan tidigare bestämt, den ska införskaffas, inget snack om saken.
3) Om fridykningen jag ska testa faller mig på läppen kanske jag köper mask och snorkel innan månaden är slut, för det saknar jag, med mindre än att jag kan låna där, vill säga. Hoppas det!
4) Och så ska jag på resa med kören till Salzburg i månadsslutet, så där lär jag ju behöva köpa lite mat om inget annat.

Tittar jag genom kalendern för månaden ser jag inget annat inbokat som jag vet om idag, som skulle kräva att jag öppnar plånboken, och kommer det något får jag väl känna efter om det verkligen verkligen är nödvändigt, eller om det går att undvika och/eller skjuta upp.

PS – Podcasten På riktigt med Charlie & Mathias rekommenderas varmt. Finns flera avsnitt som gett mig rejält med tankespjärn och dessutom många konkreta och handfasta tips. Avsnittet med Jan Bolmeson var just ett sådant, liksom avsnittet om familjejuridik. För att bara nämna två, utöver avsnittet om att tjäna en extra månadslön.

#blogg100 – Sök och du skall finna.

Häromkvällen tittade jag på Sök och du skall finna på SVTPlay.

Hur ska jag beskriva programmet?
Kanske som en av film ackompanjerad och förgylld podcast, som en förlängd arm till tre av mina favorit podcast-serier: Människan och maskinen, Kunskapens Träd, och Myter & Mysterier. Framför allt de två serierna sistnämnda har jag lyssnat på om och om igen. Per Johansson och Eric Schüldt har gjort mig sällskap mången timme, i trädgård, på cykel, med stickning i hand och ute på långsamma plockarpromenader på Bulltofta.

Igenkänningen hög, efter alla dessa timmar i sällskap med de två, men också glädjen och uppskattningen. I Sök och du skall finna blir de än tydligare, talar klarspråk, säger det som ofta nosats på, men inte så ofta uttalats så uttryckligt som i filmen.

”Tanke skapar världen och säger ‘det var inte jag’.”
Så säger David Bohm, och sammanfattar på sätt och vis Sök och du skall finna i en kort mening.
Uppdelningen i en inre och en yttre värld.
Alltings ursprung. I det inre.
Hur mätbarhetskulten lett moderna människan på villospår…. samtidigt som fantasins kraft måhända tar större plats i våra dagliga liv än någonsin tidigare.

Kopplingen till det som Bortom tanke i stor utsträckning handlar om, är för mig tydlig. Och betryggande på något vis. Jag förvånas inte av Pers slutsatser, utan de landar inom mig, tryggt omhuldade av hela mitt jag – av både mitt lilla stora j/Jag. Känslan av att pusselbitarna trillar på plats, för allt fler människor, som förmår vara öppna, för det som utgör så stor del av att vara människa, och därmed förmår leva. Hela livet. Hela människan.

”Tanke skapar världen och säger ‘det var inte jag’.”
Tjusningen ligger i insikten att jag inte behöver lyssna till det som sägs.
För tanke skapar världen.
Punkt.

#Blogg100-utmaningen 2017 – inlägg nummer 37 av 100.
Boken ”Bortom tanke” av Patrik Rowinski.
Svenska inlägg här, engelska på helenaroth.com.