Adventslyft nr 9 – Dådkraft

dådkraftDÅDKRAFT. Detta vackra ord som antyder enorm inneboende energi. Ordet som Lisa Carr uppmärksammade mig på en dag i tidernas begynnelse på det äventyr som kallas #skolvåren. Minns du Lisa?

Och det är faktiskt skolrelaterade associationer jag gör när jag hör ordet. Jag tänker på vännerna Susanne Granat Ahlstrand och Ingela Netz. Både två har tagit plats i mitt liv tack vare #skolvåren, och när jag säger tagit plats, så menar jag det verkligen. Detta är två kvinnor som tar plats yrkesmässigt på ett sätt som fyller mig med vördnad. Det är en ynnest att se och höra hur de agerar, vad de åstadkommer och tydligheten i varför de gör som de gör.

Båda två är relativt nyblivna rektorer, fast på skolor med vitt skilda förutsättningar. Båda två har arbetat som lärare, men dessutom har de arbetat länge utanför skolvärlden. Och jag undrar jag om det är det sistnämnda som ger dem det skinn på näsan som gör att de sticker ut som rektorer i mina ögon?

Mer än något annat är de dock fantastiska människor. Deras tankeförmåga utmanar mig, deras vänskap stärker mig, deras sätt att föra sig i världen inspirerar mig. Och dådkraft, det är ett ord som de båda lever, fullt ut.

Dådkraft – personifieras för mig av Susanne Granat Ahlstrand och Ingela Netz, rektorer med skinn på näsan.
Dådkraft – vem eller vad tänker du på?

Dronningens nytårstale 2013

Finaste bonusdottern bor i Danmark och skickade igår en hälsning via Viber att hon bänkat sig tillsammans med sin pojkvän för att lyssna till drottningens nyårstal. Trillade över följande tweet därefter:

https://twitter.com/MattiasStanton/status/418080779676041216

Så idag letade jag nyfiket upp dronning Margrethes nytårstale, som det heter på danska, och det ÄR sevärt. Här kan du titta på det: http://www.dr.dk/Nyheder/Indland/2013/12/31/084743.htm Eller så läser du talet i sin helhet.

När jag lyssnar till detta tar jag framför allt med mig dessa två stycken:

Nok att Danmark er et lille land, men vi skal passe på att vi icke blir ett småligt land.

(Om du har svårt förstå danska, så är andemeningen att ett litet land måste passa sig från att bli ett småaktigt land.)

Danskerne er også idag forskellige. Vi har icke rod i samme religion eller kultur, men lige så lidt som for 70 år siden, må forskelligheden stå i vejen for att vi hjälper vore naboer og landsmänd, menneske til menneske.

(Och detta handlar om att liksom danskarna gick man ur huse för att bistå varandra under andra världskriget, trots stora olikheter mellan människor, så får man inte heller nu låta dessa skillnader stå i vägen för att hjälpa vår nästa.)

Jag skriver ned dessa ord och känner att det är viktigt och relevant, inte på grund av vem som framför dem, utan för att världen och människorna behöver kärlek, generositet, omtanke och värme.

Tar med mig dessa ord in i 2014 och tänker att vi kan göra skillnad, och den skillnaden kan vi göra just nu, just här, idag. Min fina vän Ingela Netz har också skrivit klokt om just detta att bli lite mer människa. Läs det gärna, och fundera över om du vill kroka arm med mig och Ingela. Ingela börjar idag. Och det gör jag med. När börjar du?

Generositet föder utveckling

Skrev om humlande igår, och använde mig av skärmdumpar av de tweets där vi diskuterade begreppet. Jag brukar oftast fråga om lov att använda folks tweets, även om det inte behövs, strikt juridiskt sett. Men tycker ändå det känns bra.

20130428-101943.jpg

20130428-101957.jpg

Generositet kan ta många olika former. Sharing is caring är ett begrepp som är väl använt, framför allt på nätet, men det begränsar sig inte dit. Det handlar om hur vi genom att dela med oss, dvs vara generösa, visar omsorg och omtanke.

Själv tänker jag mycket kring detta även i förhållande till affärsvärlden, där öppenhet leder framåt på ett sätt som gör att jag funderar över hur länge till vi kommer ha immaterialrätt med patent, varumärkesskydd osv i den form vi har idag. Titta på Linux som bygger på öppen källkod, Wikimedia, Creative Commons, Khan Academy och öppna arkiv med ritningar på både det ena och det andra.

Jag försöker leva i enlighet med detta, att dela med mig av det jag har, kan, tänker, tycker och känner, till de som vill, kan eller rent av behöver det. De tre ord mitt företagande baseras på är ärlighet, professionalism och omsorg. Orden stammar ur mig, eftersom det är jag som definierar mitt företag.

Be honest and do good shit!

Det är Jocke Jardenberg som säger så. Jag gillar Jockes citat och funderar vidare kring hur jag kan arbeta vidare med att vara ärlig och göra gott, på alla plan. Eller fundera förresten, för mig handlar det mer om att ha dessa orden långt fram på hornhinnan helt enkelt.

Ingelas ord är tänkvärda nog att läsa ytterligare en gång:

Generositet med tankar, idéer och kunskap är utvecklingens viktigaste bränsle!

Hur bidrar du till utveckling med dina tankar, idéer och din kunskap? Vilka är dina arenor?

Ut och humla idag!

Ingela Netz la upp en tweet igår om att agera som en humla:

20130427-100203.jpg

Jag kunde inte hålla mig från att svara:

20130427-100218.jpg

Och där tog konversationen fart:

20130427-100235.jpg

20130427-100254.jpg

20130427-100312.jpgJag gläds åt att verbet humla nu sprids, för det är ett härligt koncept tycker jag. Det var på Graniten Engineering som jag, under en tänkolog-utbildning, myntade begreppet och vi spånade vilt på betydelsen. Vi arbetade med kulturskapande, vilket var oerhört inspirerande. Vi landade ungefär i detta:

Att humla, dvs att gå från person till person, nyfiket fråga och lyssna till vederbörandes kunskaper och klokskaper, dela med mig av lite av mina egna dito, och sedan humla vidare (dvs förflytta mig), till nästa person, som jag då kan pollinera både med mina egna kunskaper, men även med det jag snappat upp från de jag redan humlat hos.

Ju mer jag humlar, desto mer kan jag bidra med, jmf pollinera. För ett företag med kontor på flera platser är det viktigt att uppmuntra humlandet mellan kontoren, så att alla har en bra koll över vilka kompetenser som verkligen finns tillgängliga. Själv var jag en något udda fågel på Graniten. Som projektledare och valideringsingenjör från läkemedelsbranschen, i denna kompetenta skara av mekanikkonstruktörer, automations- och testingenjörer med stor erfarenhet från livsmedelsbranschen, var humlandet väsentligt för att fler skulle förstå vad jag kunde bidra med till helheten.

Jag betecknar mig gärna som humlanist, och jag skulle tro att vi åtminstone är tre; jag, Ingela och Ann-Gerd! Hoppas att fler anammar detta, för nog är det ett roligt begrepp? Och detta är ju, som vi diskuterar ovan, något som definitivt är relevant inom och mellan alla branscher och skikt i samhället.

Att humla – slå det an en sträng i dig? Kan du se att du kan bidra med värdefulla pollenkorn, för att fortsätta liknelsen, varhelst du går?