Etikettarkiv: #Blogg100

Impossible?

Publicerad den av
Svara

I got a gift today. There was a package in the mailbox when I went to check if any snail mail had come (normally just bills or the odd flyer). After looking at it for a few seconds I remembered that a friend from across the big pond told me he’d sent me a book. bill strickland

Eagerly I opened the package, and found Make the impossible possible, by Bill Strickland.

How very fitting given my new relationship with the words Impossible and Possible, after spending 90 days on the Creating the impossible-course.

As I google Bill Strickland, I realize Dave sure knew what he was doing when he sent me this book. Oh my, this is gonna be a treat of a book to read!

And luckily enough, I was inspired by Tai Lopez talking about reading a book a day. I’ve not gotten that far, but I do take a #bookoftheday-moment every morning. This means I’m actually starting to make progress on the number of books I’ve got stashed away, just waiting for me to read them. So Dave, Bill will end up in the stack on my bedside table, and will be read within the next few weeks. That’s a promise. 

What books are on your bedside table at the moment?

Fler besök i verkligheten?

Publicerad den av
2

Igår bloggade jag om mitt besök på Lunds Waldorfskola. I höstas var jag på Västra Allé, en Pysslingen-skola i Helsingborg. Jag har också haft glädjen att hänga med Fröken Ann på Edboskolan, men den gången blev det bara en liten blänkare på bloggen. Jag och Lotta Karlsson, även känd som Fröken Flipp, har försökt få till en date länge nu men inte riktigt lyckats, så där får jag ta mig i kragen och helt enkelt försöka synka våra kalendrar. Och jag skulle så gärna hänga lite på Pusselbitens skola med Benita, så det ska jag också kolla om det kan lösas. (Alla dessa besök, utförda eller önskade, har en gemensam nämnare: Twitter! Det är via Twitter jag lärt känna alla dessa fantastiska skolledare och pedagoger runt om i landet!)

Jag är oerhört intresserad av skolutveckling, eller egentligen mer rättvisande att säga att jag är intresserad av samhällsutveckling. Jag tror att vårt lärandesystem är absolut avhängigt i skapandet av samhället och den kultur vi varje dag återskapar, och ibland omskapar. Därför har jag med glädje besökt lite olika verksamheter. BoldomaticPost_Skulle-du-vilja-visa-mig-runtOch vet du vad? Jag skulle gärna besöka fler verksamheter, alla möjliga sådana, allt som kan rymmas inom ramen för det svenska (tja, varför begränsa mig? Skulle gärna göra besök i andra länder också. Det har jag ju faktiskt gjort, i San Bernardino!) skolsystemet: allt från förskolor, grundskolor, fritidshem, gymnasier, universitet, högskolor, folkhögskolor till vuxenutbildning… har jag missat något? SFI vore ju också oerhört spännande att få en liten inblick i. Nått mer?

Jag befinner mig i Skåne, men ibland är jag ju på resande fot, så det behöver ju inte vara begränsat till Skåne. Enda önskemålet från mig är just att jag får lov att ta lite foton och blogga om mitt besök. Som ni ser från tidigare skolbesök så undviker jag att fota eleverna så man kan identifiera dem, finner det enklast så.

Så jag skickar ut frågan så här, helt enkelt:

Skulle du vilja visa mig runt på din arbetsplats – där lärande i någon form är i fokus – så kan du väl höra av dig till mig? 

 

Besök på Lunds Waldorfskola

Publicerad den av
8

Idag har jag varit i Hardeberga, på Lunds Waldorfskola. Rektor Örjan Liebendörfer och jag har lärt känna varandra via Twitter, och äntligen blev det av med ett litet studiebesök ute på Waldorfskolan som ligger så vackert högt uppe på kullarna i Hardeberga, med utsikt över slätten. Efter att jag och Örjan först suttit och pratat en god stund, om Waldorfpedagogikens bakgrund och ursprung, dess tankar och syfte, gick vi en rundvandring på skolans område, som är sex hektar stort och sträcker sig från gamla byskolan till säteriet.

Lunds Waldorfskola

Lunds Waldorfskola i Hardeberga, på en stor tomt om sex hektar. Jag förälskade mig i lerfiguren. Och musiksalen ska vi inte tala om. Får jag bli student här? Snälla?

Skulpturer i lera på en hylla i slöjdsalen, fritt skapade efter egyptiska förebilder (bilden uppsatt under hyllan med figurerna).

Skulpturer i lera på en hylla i slöjdsalen, fritt skapade efter egyptiska förebilder (bilden uppsatt under hyllan med figurerna).

Förra årets tredjeklassare byggde en bigård. Hur coolt är inte det på en skala? Årets treor bygger ett litet torp. Överallt vackra alster, uppsatta så de förgyller lokalerna, som i sig själva är vackra. Fridfulla. Rogivande.

Förra årets tredjeklassare byggde en bigård. Hur coolt är inte det på en skala? Årets treor bygger ett litet torp. Och skolan har en trädgårdsmästare att ta hand om odlingarna.
Överallt vackra alster, uppsatta så de förgyller lokalerna, som i sig själva är vackra. Fridfulla. Rogivande.

Vandrade in i ett klassrum, Örjan presenterade mig och eleverna utbrast "Vi har just läst om Sköna Helena!".

Vandrade in i ett klassrum, Örjan presenterade mig och eleverna utbrast ”Vi har just läst om Sköna Helena!”. Skolfamiljen hittade jag också på skolan, en av mina favorittidskrifter.

Det är bara att erkänna, jag skulle trivts fantastiskt väl här. Gillar formspråket, färgerna, stilen, ja, hela miljön tilltalar mig enormt.

Det är bara att erkänna, jag skulle trivts fantastiskt väl här. Gillar formspråket, färgerna, stilen, ja, hela miljön tilltalar mig enormt.

Efter två timmars rundvandring avslutar vi i kontoret bredvid fritidshemmet igen. Där sitter en äldre elev (nia?) som med ett lugnt och tryggt leende på läpparna berättade hur hen trivdes på skolan, och där gemenskapen med alla, över åldrar, stack ut som något särdeles unikt för skolan. Jag var nyfiken på om hen gått här hela livet, men så var inte fallet, så det fanns att jämföra med.

Här skulle jag trivas. Ja, jag trivdes helt enkelt, inget snack om saken. Örjan berättade att många elever kommer hit lite som en sista utväg, då de inte hittat skolgång som passat dem inom ramen för det kommunala och andra friskolor. Men här, här landar många. Och det kan jag förstå. Det är lokaler och miljöer som bjuder in till att landa. Därmed inte sagt att det skulle passa alla, för det tror jag inte. Men mig hade det nog passat som hand i handske, och det är skönt. Det ger en viss ro att hitta ställen där jag känner mig ganska naturligt hemma. Så jag vill säga varmt tack till alla som jag stötte på idag. Jag är allt lite avundsglad på er, det ska ni veta!

För mig som är ganska fascinerad av skolsystemet i det stora hela var det verkligen intressant med ett litet litet smakprov på en verksamhet som lite grann är som ett parallellt skolsystem, inom ramen för det ”ordinarie”. Jag frågade Örjan hur han ser på Waldorfpedagogiken i förhållande till LGR11 och det visade sig att han hade en teckning på ett blädderblock på sitt kontor, som handlade om just det. Visade sig att vi hade en ganska likartad syn på det där. Här har jag tagit mig friheten att återskapa den bilden:

Waldorfpedagogiken är större och mer vidsträckt än LGR11, som i stora drag passar inom ramen för den stora cirkeln. En liten del av LGR11 går lite på tvärs med olika grundtankar inom Waldorfpedagogiken (se det streckade området), men i stort är det inte något problem.

Waldorfpedagogiken är större och mer vidsträckt än LGR11, som i stora drag passar inom ramen för den stora cirkeln. En liten del av LGR11 går lite på tvärs med olika grundtankar inom Waldorfpedagogiken (se det streckade området), men i stort är det inte något problem.

Det är inte utan att jag undrar varför inte fler skolor i Sverige drar nytta av friheten som faktiskt finns i LGR11 inom ramen för det befintliga skolsystemet?

Podcast 15/52 – Similarities between UKIP and the Swedish Democrats?

Publicerad den av
Svara

Was working in the garden yesterday, listening to a podcast from the RSA on something or other. Don’t quite remember actually. Anyway, as I was cutting up branches for the garden bin, sweeping up old leaves from the outside seating area and other typical ”it’s spring and there’s stuff to get done in the garden”-stuff, when one show from the RSA ended, a new one automatically began. That’s how I ended up listening to a pod on UKIP and the left behind: what a new party tells us about modern Britain. This is not an episode I would have put on from reading the heading, but I’m very glad that I got to listen to it. So I decided to make it the 15th podcast recommendation from me this year. (By the way, you can watch it as well if you prefer that. I don’t.)

BoldomaticPost_Political-scientist-Matthew-G

I don’t know much about the Swedish Democrats, honestly, and I certainly know even less about the UKIP in the UK, but as I listened I wondered if there are more similarities between the two parties, and the trends in the respective countries, or if what’s happening is totally different in Sweden and the UK?

Are the same demographic groups being attracted to the Swedish Democrats as to UKIP? Are the reasons for voting Swedish Democrats the same as those for voting UKIP? Has anybody done such a thorough analysis of the voters and rationales for voting Swedish Democrats as the analysis made by Matthew Goodwin in the UK?

I don’t know. Still. I haven’t gotten any answers to my pondering. But perhaps you know, and can help me learn more about this? Articles to read? Pods to listen to?

Day 90 + 1 – did you think I’d quit?

Publicerad den av
Svara

So, yesterday the Create the impossible-course ran it’s final and ninetieth day…. but surely no one actually believed I’d call it quits there, right? Oh no, I won’t quit, not until I have my sh*t together in all ways. I’ve had so much fun doing these 90 days, and I intend to keep having fun. In the physical house just two rooms remain, digitally I have more to do to come all the way, but I’ll get there. One day at a time.

Profilbild för Helena RothCleanse4expansion

Day 90 plus 1Day 90 + 1 of #cleanse4expansion – because seriously, you didn’t think I’d stop just because the Create the impossible-course ended, did you? I’m not done yet, so, #cleanse4expansion will continue. I might do it a bit differently, who knows. One thing I’ve already decided is to have wider borders on what I deem to be included in my project, like today when I’ve been working in the garden for hours, that will count as well. In a bikini top (and jeans, not just a bikini top, I promise) no less, because it’s been summer like outside today!

The day started off in a great way though, with a FB-message from a friend asking the price of the desk I posted about yesterday. And as it so happened, it was a perfect fit for them, they were moving today, had room for an office and the movers even came to…

Visa originalinlägg 237 fler ord

Mirror mirror on the wall

Publicerad den av
Svara

A few weeks ago I had lunch at a café I’d never visited before. Before leaving I stopped by the restroom and got totally perplex, but couldn’t really figure it out… until I washed my hands. Because what I saw then was NOT myself, which is what I’ve gotten used to seeing. Why? Well, simply because there’s always a mirror above the sink in a bathroom. But not here, here I just saw red checkered wallpaper.

mirrorIt’s an insignificant observation, because I had absolutely no problem washing my hands without having a mirror to stare at. (Otherwise I’d be getting really worried about myself!). But it made me realize something which I believe to be quite significant:

When something is so common to us it is just automatic, we stop noticing it.
Not until it disappears, do we notice the void. 

Which means that I go through a lot of life running in automatic mode. And that might absolutely have its merit, but sometimes I think it can turn quite dangerous to my ability to truly live life.

With each passing day, I experience a much greater awareness to the experience of life. An ever-growing consciousness that makes me see, feel, hear, smell, touch, taste and sense more of life.

That way to experience life is there for us all. All the time. Every day. Constantly available. The only requirement to this ordinary everyday miracle is being conscious to what goes on within and beyond you. Are you?

Frossa i nässlor och kirskål!

Publicerad den av
3

Just nu är det en underbar tid, för både nässlor och kirskål tittar upp i markerna. Jag bor precis vid Bulltofta rekreationsområde i Malmö. Eftersom jag går många och långa coachwalks i området så jag känner det väl. Vid detta laget har jag örnkoll på bästa nässel- respektive kirskålplockarställena, och det finns gott om dem!

Jag använder både nässlor och kirskål på mer eller mindre samma sätt:

  • Jag har färska blad i gröna smoothies som jag dricker till frukost varje morgon (växlar gröna blad minst var tredje dag för variation).
  • Jag gör fetaostpaj med antingen snabbt förvällda nässlor eller kirskål.
  • Och så icke att förglömma favoriten på kirskål, snabbt stekta i het olja, med lite flingsalt och färskpressad citron på. Oj vad smarrigt!
  • Husets minsting är inte så förtjust i nässelsoppa (fast han gillar all annan soppa) så tyvärr blir det sällan det. Men vi passar på ibland när han inte är hemma. 🙂
  • Torka kan man så klart också göra, åtminstone vad gäller nässlor. Men av någon anledning använder jag inte torkade nässlor lika mycket, så jag har inte för avsikt att torka några större mängder i år. Men gör man det kan man med fördel smula ner nässlor och ha i hembakt bröd.

Jag har nu bestämt mig för att se till att skaffa mig ett rejält förråd i frysen med snabbt förvällda, kylda och urkramade nässlor och kirskål, så att vi under vinterhalvåret också kan dra nytta av detta naturens gröna guld.nässlor och kirskål Så jag stoppar en eller två mindre pappåsar (Malmö Stads kompostpåsar funkar finfint) och en sax i fickan när jag ska ut och knata på Bulltofta.

Brännässlor plockar jag genom att klippa av nässletoppen och sen nypa till lätt med saxen och lägga ner det i pappkassen. Kirskålen knipsar jag av med tumme och pekfinger, för de varken bränns eller har en hård stjälk, så det finkar finfint.

På bilden ser du kirskål i det vilda, och hemma hos mig i en kruka. Jag är tyvärr inte betrodd med kirskål i trädgården, vilket ju är lätt ironiskt eftersom jag gärna skulle haft det. Men jag vågade inte sätta ut kirskålen jag grävde upp från mammas hus i somras i trädgården, utan satte det faktiskt i två krukor. Och som du ser så tar de sig! Du ser också nässlor, och på den höga bilden till höger ser du hur det ser ut med fjolårets nässlor, torra vita stänglar, vid vars fötter de nya späda nässelplantorna kommer för fullt. Påsarna är resultatet av en av mina skördepromenader, och nederst en av våra middagspajer med fetaost.

Använder du nässlor/kirskål till något annat så dela gärna med dig av recept, tips och idéer. T ex har jag ryktesvägen hört att nässelpesto ska vara riktigt smarrigt. Och så kan man så klart använda nässlor som gödning i trädgården. Vad mer?

 

 

Podcast 14/52 – we need a more economist way of thinking!

Publicerad den av
Svara

That’s a line I never thought I’d write, but Steven Pinker has an interesting rationale for stating that the world needs a more economist way of thinking. The way he describes it closely resembles a question I’ve entertained personally hundreds, if not thousands of times in the past 3-4 years: Does it serve me or not?

BoldomaticPost_What-makes-us-tick-Steven-PinCurious as to what I’m talking about?

Believe it or not, it’s another excellent show from London Real, featuring Steven Pinker. The episode was originally aired in 2013 if I understand it correctly, but it was just published again, so I picked up on it.

And I’m very happy I did. It’s an episode spanning all sorts of things, from Noam Chomsky to gun-control in the US, from linguistics to hunter-gatherer tribes, from what makes us tick to bullying, from economic thinking and utilitarianism to religion and the ever-decreasing amount of violence in the world. And just about everything in-between as well.

It’s a strangely optimistic podcast. After listening to it I have an urge to encourage more people to listen to it, if nothing else to hear Pinker explain the decline of violence, which he does in the beginning of the show.

He says (paraphrased):
If you paint your image of the world based (solely) on news sites, you will surely believe the world is more and more violent and evil, since the news media show that which happens (homicide, mass murder, war, terrorist attacks etc), and not that which doesn’t happen.

He makes a good point there, because news is about what happens. So even though there is less and less violence in the world, of which there is no doubt, news media will pick up on the violence that is there, because what would be the newsworthiness of a peaceful street corner of a previously violence-ridden neighborhood? None, or so it seems.

Steven Pinker seems to be a genuinely curious person, and he’s asking questions constantly in the podcast. Quite inspirational, I must say, and it makes me more curious about him. So he leaves me intrigued, and I am gonna listen to the podcast at least once more, to see if the connection between Pinker’s ”economist way of thinking” actually is similar to the way I use the question ”Does it serve me” or not.

When you read ”We need a more economist way of thinking in the world?” – what does that provoke in you? 

Den femte systern

Publicerad den av
Svara

Den femte systernLäste ut Den femte systern av Mårten Sandén igår på eftermiddagen, efter långfredagens konsert i Husie Kyrka (Stabat Mater av Pergolesi, vackert, men oj vilket lidande!).

Läsvärd bok. Suggestiv och väldigt spännande. En fantasyroman, som räknas som ungdomsbok. Jag plockade den faktiskt från dotterns utrensade saker, eftersom jag lockades av baksidestexten, och med stor behållning läst många ungdomsböcker, framför allt med fantasyinriktning. Så den lockade.

Har haft svårt att släppa boken om kvällarna och och därför tänkte jag förekomma mig själv (andra boken på rad som jag har svårt att släppa, börjar bli sena kvällar ska du veta!), så nu är den slut. (Får välja en tråkigare bok härnäst…)

Fastnade för ett stycke som känns väldigt relevant i dessa dagar av ändlösa diskussioner om tiggeri och EU-migranter. Jag läste dessa rader, och stannade till. Läste om dem igen. Som ett knytnävsslag i magen. Om hemlösa, om levande och döda. Vilken tragik det är att vi inte lyckats skapa en bättre värld. Att det faktiskt finns människor som inte ser någon annan utväg än att ta sig till ett kallt, främmande land, för att sitta i timmar och frysa för en klase bananer och några spänn i en pappmugg. Då har man det inte bra där man kommer från, det är ett som är säkert. Så här löd stycket jag berördes så starkt av:

Spökena i tunnelbanan var alltid flest så här i eftermiddagslugnet, men det var uteliggarna också. Och i början hade hon flera gånger tagit fel på levande och döda. Så småningom hade hon insett att det inte var så stor skillnad. Hemlösa var hemlösa, oavsett vilken värld de var vilse i. – ur Den femte systern av Mårten Sandén

Visst kan vi väl – tillsammans – göra världen till en bättre plats, för alla?

Experiment more!

Publicerad den av
Svara

Yesterday me and my business partner Ulf had a brainstorm around the purpose of our mutual endeavors, and really diving deep into the question Why was great fun. While we were brainstorming, laughing, lunching and planning, several things from the Tai Lopez-podcast from London Real that I recommended last week popped up for me. It made me realize there were many things that I’ve been quietly digesting since last weekend when I listened to the show twice.

These things in particular were very well suited to the wild ideas and discussions of yesterday:

* Experiment more – but never longer than 18 months. If it’s not good after 18 months, cut your losses and get out!

* Double down – meaning: do more of that which works really well, the actions that serve you and your business, making a profit, as well as learning, growing, staying and getting fit and expanding as a human being.

* Friends & family – surround yourself with friends and family, and double down on relationships with people close to you. It’s not about having the highest number of friends, make each friend really valuable instead. money

* Fuel units – that’s what Tai calls money. Fuel units. If you have a car, you need fuel units to make it move. Same goes with everything else. We need fuel units to make things happen in the world, and with them you can do good, just as you can do evil. But since the golden circle (our Why) for me and Ulf is ”to make the world a little better”, we’re opting for doing good.

Just a few tidbits of the three hour long Tai Lopez-interview on London Real, but tidbits which I am playing with, in my head, and in my conversations. And, as importantly, in taking action as well. I’m playing with the idea of looking at all action taken, all courses laid out, all plans, conversations and endeavors I engage in, as experiments. Nothing is permanent. Everything is in movement, constantly shifting. Decisions are made, in the moment, but very few of them are written in stone, even though I have certainly been guilty of treating many decisions as being permanent. And then, in a heartbeat, something happens and life get’s flipped upside down. So why not play around and experiment more?