Prinsessan-på-ärten-bädden väntar mig!

I natt ska jag sova ute. I trädgården. Ensam.

Förr om åren har make och son gjort mig sällskap – eller kanske snarast, jag har gjort dem sällskap. Så när numera ex-maken frågade om vi sovit i trädgården ännu, slog det mig att vädret just nu är helt optimalt för denna aktivitet. Sagt och gjort – jag har nu bäddat till mig själv (sonen avstår äventyret) i trädgården, lagt ut två regnponchos som markskydd (ska införskaffa en presenning till, den som brukar nyttjas i detta syfte används för stunden till att täcka veden), två däcksstols-dynor sida vid sida, och ovan på det en rejäl extramadrass som Bs kompisar sussar på när de sover över. Lakan, kudde och täcke fullbordar prinsessan-på-ärten-bädden. 

Ensam. I trädgården.
Det har jag aldrig gjort förut.
Sovit ute under bar himmel har jag gjort, fast med handen på hjärtat, inte så vansinnigt många gånger. Men nu blir det av. Spännande!

Klockan är halv tio. Det är fortfarande tillräckligt ljust för att läsa, så nu ska jag bädda ner mig i min prinsess-bädd och läsa ut morgondagens utmanings-blogg-bok (bok nummer 11 på engelska).

Pop på besök

Världens bästa Pop är på besök en dryg vecka och ett tu tre, ca en timme efter att jag yttrat kommentaren till familjen att den där katten inte är en knäkatt direkt, utan snarast en sitta-brevid-katt, så hoppar han upp och lägger sig till rätta i knät mitt.

pop gosJag sitter ute i trädgården och njuter av sommarvärmen, med datorn framme för att skriva dagens blogginlägg. Och så fick jag helt plötsligt det delikata bryderiet att försöka placera datorn i knät, ovanpå Pop, så att jag kan skriva detta utan att skrämma iväg honom. För det vill jag verkligen inte. pop o samiVår egen katt Samifix är en liten ynklig rackare, som har en medfödd missbildning i höftleden, vilket, på naturens visa sätt, medfört att han är väldigt liten, knappa 2,5 kg och stor som en 7 månaders bondkattunge fast han just fyllt 7 år. Pop däremot är en rejäl röd hane, enligt ryktet med lite Norsk Skogkatt i sig, vilket möjligen märks på hans storlek och svansomfång.
Gott med en tung, skön värme i knät, som andas tungt och lägger sig än mer tillrätta, medan han samtidigt bär upp datorns vikt utan problem, till skillnad från Sami.

Och se där. Där kom Sami knatandes mellan krusbärsbuskarna, varpå Pop genast blir nyfiken och vill kolla läget. Sami går under stolen jag sitter i och Pop hoppar ner för att nosa lite närmre på honom.

Nyfiken och med. Pop i ett nötskal. Kolla bara bilden nedan! Pop ville inte missa nått när svägerskan var på besök i helgen för att botanisera bland våra LP-skivor som alla ska få nya ägare på ena eller andra sättet.

music lover pop

Det finns många glädjeämnen i livet, och för mig har katter verkligen varit ett återkommande dito. Men så är jag en kattmänniska också. Utan tvekan. Du?

Frossa i nässlor och kirskål!

Just nu är det en underbar tid, för både nässlor och kirskål tittar upp i markerna. Jag bor precis vid Bulltofta rekreationsområde i Malmö. Eftersom jag går många och långa coachwalks i området så jag känner det väl. Vid detta laget har jag örnkoll på bästa nässel- respektive kirskålplockarställena, och det finns gott om dem!

Jag använder både nässlor och kirskål på mer eller mindre samma sätt:

  • Jag har färska blad i gröna smoothies som jag dricker till frukost varje morgon (växlar gröna blad minst var tredje dag för variation).
  • Jag gör fetaostpaj med antingen snabbt förvällda nässlor eller kirskål.
  • Och så icke att förglömma favoriten på kirskål, snabbt stekta i het olja, med lite flingsalt och färskpressad citron på. Oj vad smarrigt!
  • Husets minsting är inte så förtjust i nässelsoppa (fast han gillar all annan soppa) så tyvärr blir det sällan det. Men vi passar på ibland när han inte är hemma. 🙂
  • Torka kan man så klart också göra, åtminstone vad gäller nässlor. Men av någon anledning använder jag inte torkade nässlor lika mycket, så jag har inte för avsikt att torka några större mängder i år. Men gör man det kan man med fördel smula ner nässlor och ha i hembakt bröd.

Jag har nu bestämt mig för att se till att skaffa mig ett rejält förråd i frysen med snabbt förvällda, kylda och urkramade nässlor och kirskål, så att vi under vinterhalvåret också kan dra nytta av detta naturens gröna guld.nässlor och kirskål Så jag stoppar en eller två mindre pappåsar (Malmö Stads kompostpåsar funkar finfint) och en sax i fickan när jag ska ut och knata på Bulltofta.

Brännässlor plockar jag genom att klippa av nässletoppen och sen nypa till lätt med saxen och lägga ner det i pappkassen. Kirskålen knipsar jag av med tumme och pekfinger, för de varken bränns eller har en hård stjälk, så det finkar finfint.

På bilden ser du kirskål i det vilda, och hemma hos mig i en kruka. Jag är tyvärr inte betrodd med kirskål i trädgården, vilket ju är lätt ironiskt eftersom jag gärna skulle haft det. Men jag vågade inte sätta ut kirskålen jag grävde upp från mammas hus i somras i trädgården, utan satte det faktiskt i två krukor. Och som du ser så tar de sig! Du ser också nässlor, och på den höga bilden till höger ser du hur det ser ut med fjolårets nässlor, torra vita stänglar, vid vars fötter de nya späda nässelplantorna kommer för fullt. Påsarna är resultatet av en av mina skördepromenader, och nederst en av våra middagspajer med fetaost.

Använder du nässlor/kirskål till något annat så dela gärna med dig av recept, tips och idéer. T ex har jag ryktesvägen hört att nässelpesto ska vara riktigt smarrigt. Och så kan man så klart använda nässlor som gödning i trädgården. Vad mer?

 

 

Arla morgonstund

Vaknar i arla morgonstund. Kan inte somna om, eller, vill inte somna om, snarare. Går upp, tar morgonrocken, den vita i frotté, och smyger nerför trapporna. Katten Samifix vill gå ut, så jag släpper ut honom.

20140607-071745-26265204.jpg

Det kvittrar i träden och solen skiner. Vindstilla, mer eller mindre. Tar på mig träskorna och tar mig ut till kycklingarna, som jag släpper ut. De flyger glatt ut genom hönshusdörren och börjar dricka från utomhusvattentornet. På snart två veckor har de vuxit oerhört, närmast dubblat sin storlek, gissar jag. Mer och mer av de riktiga fjädrarna kommer fram, en av dem är lite vackert ljusbrun på ryggen.

Går mot brevlådan och hämtar tidningen och stannar. Förbluffad. Det surrar. Är det? JA, det ÄR det! Grannens rödbladiga blommande träd (av för mig okänd sort) är alldeles fullt av bin. Halleluja! Har bara sett fem bin tidigare i år, för ett par veckor sen då jag slet på odlingslotten och de surrade runt i hallonlandet. Men nu är de här. Äntligen. Vi behöver de där små krypen och det är en markant skillnad när jag tittar ut över trädgården idag kontra för 10-11 år sedan då vi flyttade hit. Det surrar, flyger och far väldigt mycket färre insekter och det grämer mig. Och då ska ni veta att Hasselbackens trädgård är ett paradis för insekter. För så mycket insektsvänliga blommande växter vi har, och så rufsig vår trädgård är, så inbjuder den verkligen till surr.

Går in igen, efter att ha misslyckats med att fånga de små flygfäna på bild. Tar ett foto på en vacker fläderblomma istället. Eller hylleblom, som det heter här nere i Skåne, det är det danska namnet på fläder. Det är dags att plocka dessa hylleblomster och sätta saft! Lämnar tidningen på matsalsbordet, plockar på mig min puttepadda och tar mig ut igen. Sätter mig vid trädgårdsbordet och börjar knattra.

20140607-072232-26552466.jpg

Livet. Det är det här det. Jag njuter av det. Jag hoppas även du njuter av de små ögonblicken av vardagligt underverk, så som de jag beskrivit ovan. Funderar kring hur det där citatet om lycka lyder nu igen? Googlar och finner detta:

Happiness is not getting what you want, it’s appreciating what you have. Gratitude is the key to happiness. – Michael Josephson

Ligger mycket i det där, tror jag. Vad tror du?

Längtan

Att längta. Tycker du om att längta? Längtan är en beståndsdel av lycka, lärde jag mig på en workshop med Imagination Club Scandinavia.

Efter en vecka på Gotland kom följande foto på Viber, med tillhörande text Till mamma från B.

20130709-125320.jpg

Blev därför än gladare när familjen rullade av Gotlandsbåten, plockade upp mig vid färjeterminalen och B sträckte fram ett inslaget paket. Med, just det, bären i! Med grässtrån och allt. Dessutom med ett litet tillskott av svarta vinbär och ett fåtal hallon. Allt plockat i trädgården av B, till sin mamma. En kärleksgåva helt enkelt. Ett tecken på att B längtat efter mig, likväl som jag längtat efter familjen.

Längtan är en del av lycka. Jag gillar att längta. Gör du?