Vildplockat!

Niki Sjölund har skrivit boken Vildplockat – ätliga örter, blad, blommor, bär och svampar från den svenska naturen och jag, jag har köpt den. Och läst den! Det tycker jag ju också ska göra – och det oavsett om du, liksom jag, har ett litet hum om ganska mycket ätligt i naturen – som ser nässlor och kirskål som stapelvara, glatt mumsar torkade svartkämpe-fröställningar på promenader i naturen och har insikter i både välgörande och läkande effekter av naturens guld – eller om du aldrig tänkt tanken på att det finns blommor och blad och mycket annat som faktiskt går att stoppa i munnen.

Litet nätt format är den utgiven i, så den går finfint att stoppa med i svampkorg eller promenadrygga, har till och med ett skyddande plastfodral för att göra den lite extra tålig. Och sen är den rolig – lite fiffinurlig verkar han allt vara den där Niki! – och sprängfylld av konkreta och tydliga direktiv, beskrivningar, receptförslag, bilder, utbredning i landet och möjliga förväxlingsrisker.

Jag gillar kombon av växter, en salig blandning av nytt och gammalt för min del, och ja, jag blir inspirerad att testa både nya användningsområden som växter jag inte använt mig av tidigare. Visst kunde det varit tydligare bilder på en del växter, men å andra sidan är det inte en flora – sådana finns det gott om redan – utan snarast en ”våga ge dig ut på jakt i naturen”-inspirationsbok och som sådan är den riktigt fin!

Ibland alltså…

Ibland så lossnar det och små surdegar blir omhändertagna. Helt utan ansträngning, utan att det tar emot, utan att det känns betungande. En sån dag har jag haft idag.

Började med att jag, när jag ändå skulle hänga en tvätt, äntligen fick tummen loss att byta ut de tio+ år gamla och väldigt slitna ”tvättlapparna” i tvättstugan – alltså, lappar på trådkorgarna där vi sorterar tvätten, som berättar om det är 40 eller 60-graders tvätt, och om det är färgat, vitt, svart eller rent ut sagt ömtålig tvätt. Tryckte ut och laminerade dessa i början av året, och sen har de legat här och väntat på att jag skulle få just tummen loss. Blev mycket prydligt!

Sen tänkte jag det var lika bra att sätta upp vecko-planeringstavlan jag och Alma införskaffade i fredags när vi var ute på vår lilla biltur. Så nu sitter den i hallen precis innanför ytterdörren – så får vi se om husets alla invånare kan fås att använda den på ett för oss alla bra sätt. Och då fick jag ju flytta på stråhatten som hängt där planeringstavlan nu sitter, dessutom.

När jag så la tillbaka hammaren och vattenpasset i pannrummet plockade jag med mig den lilla tuben emaljlack jag införskaffade på Clas Ohlsson häromdagen, och har nu lackat min tidigare trasiga såpa-burk ett par gånger. Har en vän som lyckades löda samman hålet, så nu ska såpaburken snart vara återställd (fick dock flera tips om Sugro, så det har jag införskaffat det med – kan se många användningsområden för det!). Emaljlacken är vit (avsedd till badkar, spisar och andra vitvaror tror jag bestämt) och inte gul tyvärr, men jag ser hellre en lite vitfläckig såpaburk i bruk, än en trasig som ligger oanvänd och samlar damm nånstans. 

Sen tog jag upp kökets vinterfönster, dvs innerfönsterna, som stått nere i pannrummet sedan slutet av våren/början av sommaren. Putsade ytterfönsterna (fast enkom på insidan, började med detta när vi skulle börja med maten vid sex-snåret) och innerfönsterna, bredde ut fetvadden och dekorerade med målade kastanjer och satte därefter innerfönsterna på plats.Små saker alltsammans, ingendera tog särdeles lång tid, sammanlagt har jag max lagt en halvtimme på dessa surdegar (vilket i ärlighetens namn planeringstavlan inte hunnit bli, det är lite ojuste av mig att benämna den som en surdeg när den flyttade in till oss så sent som i fredags. Men den skulle lätt kunnat b l i en surdeg tänker jag!), och trots det så känns det riktigt gôtt må jag säga!

Eftersom jag utöver detta även klarat av lite jobb-mässiga surdegar och också plockat nässlor (vattnas redan i munnen inför morgondagens gröna nässel-smoothie!) på vägen till butiken, så klappar jag mig helt enkelt på axeln för ett gott dagsverke: Bra jobbat Helena!

En kväll på temat Naturens guld

I tisdags var det så äntligen dags, mitt första ChattyMeals-evenemang som värdinna. Temat hade jag satt till Naturens guld och med tanke på kvällens meny tog jag plockarkorgen under armen och gick ut på lång-plockar-promenad på Bulltofta. Kirskål, nässlor och krikon/mirabeller/vildplommon (eller heter de körsbärsplommon egentligen?) hade jag bespetsat mig på, men lyckligtvis fann jag dessutom både björnbär och lite hallon, rödklöverblomster och en handfull svartkämpe – som jag kastade in som kvällens joker.

Promenaden tog längre tid än planerat, i en och en halv timme var jag ute på plockarstråt, så när jag väl kom hem fick jag eld i baken. Det föll sig så att huvudrätten fortfarande stod i ugnen när första gästen klev in genom min uppställda dörr. Hon fick bistå mig med det sista av dukningen…

Så kvällens lärdom för mig var att planera lite bättre, så allt är klart tills gästerna anländer. En lärdom jag kan ha nytta av i andra sammanhang också. Sällan har jag hunnit byta om innan gäster anländer då jag har kalas eller andra tillställningar. Utom på årets födelsedag då jag bjudit in till knytkalas – en briljant idé för övrigt – då rullade jag tummarna innan gästerna dök upp, eftersom det var de som stod för förtäringen.

Nåväl, när väl gäst nummer ett anlänt och satts i arbete så trillade övriga gäster in i rask takt, ja, alla utom en gäst som inte dök upp alls. Antar hon fick förhinder. Sånt händer, så vi plockade undan en uppsättning tallrikar, glas och bestick och körde vidare helt enkelt.

Till förrätt serverade jag två olika gröna smoothies, på nässla respektive kirskål, i övrigt identiska ingredienser, och det gör förbluffande stor skillnad på smaken. Smarrigt vilket som, tycker jag själv så klart, storfantast som jag är av både nässla och kirskål.

Sen satte vi i oss ogräspaj på nässla och kirskål, med en vild och blommig sallad till innan vi klev ut i trädgården för att plocka blad till kvällsteet som serverades med en fruktsallad och lite rysk yoghurt.

Jaha, och kvällens tema då? Jo, det pratade vi om under hela tiden, med smärre avvikelser. Att fransa ut i kanten lite här (yoga och holistiskt tänkande) och där (Bokashikompostering, kan det vara något?) ger bara lite extra krydda till upplevelsen i mina ögon. I övrigt pratade vi nässlor och kirskål, torkade äppleringar och äppelsvarvar, ätbara perenner och läkeörter, Fruktförmedlingen och Fruktkartan, hållbarhet och resiliens och den sköna känslan det ger att kunna ta tillvara lite av all den överflöd som naturen omger oss med. Och mycket mycket annat så klart. Skickar härmed ett riktigt stort tack till mina gäster på detta mitt allra första och egna ChattyMeals!

Kvällen gav definitivt mersmak, vilket är tur eftersom jag redan innan det gick av stapel hade skapat mitt nästa ChattyMeals på temat Älskade böcker. Kommer du?

PS – Och om du undrar varför ChattyMeals inte finns i din stad ännu – så är det helt enkelt för att du inte bjudit in till ett ChattyMeals ännu. För det är det som är poängen, att du bjuder in till en kväll kring ett tema som lockar dig, med en meny du bestämmer helt själv, och sen har ChattyMeals etablerat sig i ännu en svensk (fast varför begränsa det geografiskt till Sverige för den delen?) stad! Så testa, om det lockar ens det minsta lilla. Och har du frågor så lovar jag att Slobodan, som är pappa till konceptet, är en fena på att både besvara alla frågor du kan tänkas ha likväl som att peppa och vägleda dig genom ditt första egna evenemang!

Rabarber et al!

Denna fantastiska skapelse, som förmår sätta blad av närmast förhistoriskt gigantiska mått, som växer och växer och växer, trots att jag skördar och skördar. Magnifik växt! Och så god dessutom. Minns den rosa saften min momo kokte när jag var barn, som smakade så ljuvligt rosa – för det är verkligen så jag minns den. Att den smakade rosa. Själv gör jag ofta både rabarberkräm och rabarberpaj, men i lördags när jag skördat drygt tre kilo rabarberstjälkar så bestämde jag mig för att göra saft. Googlade fram ett recept, som jag inspirerades av: Lät den stå fyra dygn (eftersom jag inte orkade ta hand om den igår), skippade citronsyran, hade endast ett och ett halvt kilo rårörsocker på cirka fem liter saft, det räckte fuller väl – inte minst eftersom jag fryser min saft, snarast än har den stående i flaskor, då hade det nog behövts mer socker för att konservera saften ordentligt. Så nu är frysen full av fem liter av Hasselbackens rårörda rabarbersaft, undantaget litern jag satte i kylen att bjuda till födelsedagsskål med på lördag.

För den delen ska jag nog kunna bjuda även på Hasselbackens nygjorda hyllesaft också eftersom jag i söndagskväll tog mig ut på hylleblomst- och nässelplockarpromenad. Hyllen satte jag saft på (utan citronsyra även där), som jag ska sila av och fylla på flaskor om två dagar, och nässlorna sköljde
jag upp och band ihop till ett knippe som jag hängde till avrinning och tork – blir perfekt att pulvrisera och göra nässelpulver av, till vinterns gröna smoothies, brödbak och annat smått och gott. 

Självklart plockar jag nässlor och kirskål som jag använder omgående också, men dessutom förväller jag dem snabbt och fryser in för höst/vinter/vår-användning. Och plockarsäsongen har ju bara börjat, snart finns det bär att skörda, och äpplen att plocka, och…  Äpplena jag vinterförvarade på vinden räckte ända till april, och de torkade äppleringarna jag producerade i höstas har jag faktiskt fortfarande kvar två påsar av – världens bästa snacks. Oh vad jag älskar att kunna använda det naturen ger.

Njutning i det lilla

pajTog en promenad på eftermiddagen i syfte att plocka nässlor, kirskål och löktrav till kvällens middag, en fetaostpaj med naturens gröna guld.

Stod i godan ro längs Risebergaån och klippte toppen av nässelplantor och puttade ner i en papperspåse när det helt plötsligt föll en vit fågelskit på nässlorna lite längre in i snåret. Stod precis vid ett träd, så jag tittade upp och mindre än metern bort, rakt framför näsan på mig, satt en liten kråka och såg sig fridfullt omkring.

kråka

Pillade upp min fån, tog ett par foton och plockade sedan vidare. Kråkan satt kvar och höll mig sällskap tills jag styrde kosan hemåt.

Det bereder mig sådan njutning, i det lilla, att få dela en stund med lilla kråkan, att kunna ta en sväng ut på Bulltofta och plocka ingredienser till kvällsmaten, att knäcka ägg efter ägg från våra tre hönor ner i pajens äggstanning.

Livet. Vilken njutning det är!

 

Frossa i nässlor och kirskål!

Just nu är det en underbar tid, för både nässlor och kirskål tittar upp i markerna. Jag bor precis vid Bulltofta rekreationsområde i Malmö. Eftersom jag går många och långa coachwalks i området så jag känner det väl. Vid detta laget har jag örnkoll på bästa nässel- respektive kirskålplockarställena, och det finns gott om dem!

Jag använder både nässlor och kirskål på mer eller mindre samma sätt:

  • Jag har färska blad i gröna smoothies som jag dricker till frukost varje morgon (växlar gröna blad minst var tredje dag för variation).
  • Jag gör fetaostpaj med antingen snabbt förvällda nässlor eller kirskål.
  • Och så icke att förglömma favoriten på kirskål, snabbt stekta i het olja, med lite flingsalt och färskpressad citron på. Oj vad smarrigt!
  • Husets minsting är inte så förtjust i nässelsoppa (fast han gillar all annan soppa) så tyvärr blir det sällan det. Men vi passar på ibland när han inte är hemma. 🙂
  • Torka kan man så klart också göra, åtminstone vad gäller nässlor. Men av någon anledning använder jag inte torkade nässlor lika mycket, så jag har inte för avsikt att torka några större mängder i år. Men gör man det kan man med fördel smula ner nässlor och ha i hembakt bröd.

Jag har nu bestämt mig för att se till att skaffa mig ett rejält förråd i frysen med snabbt förvällda, kylda och urkramade nässlor och kirskål, så att vi under vinterhalvåret också kan dra nytta av detta naturens gröna guld.nässlor och kirskål Så jag stoppar en eller två mindre pappåsar (Malmö Stads kompostpåsar funkar finfint) och en sax i fickan när jag ska ut och knata på Bulltofta.

Brännässlor plockar jag genom att klippa av nässletoppen och sen nypa till lätt med saxen och lägga ner det i pappkassen. Kirskålen knipsar jag av med tumme och pekfinger, för de varken bränns eller har en hård stjälk, så det finkar finfint.

På bilden ser du kirskål i det vilda, och hemma hos mig i en kruka. Jag är tyvärr inte betrodd med kirskål i trädgården, vilket ju är lätt ironiskt eftersom jag gärna skulle haft det. Men jag vågade inte sätta ut kirskålen jag grävde upp från mammas hus i somras i trädgården, utan satte det faktiskt i två krukor. Och som du ser så tar de sig! Du ser också nässlor, och på den höga bilden till höger ser du hur det ser ut med fjolårets nässlor, torra vita stänglar, vid vars fötter de nya späda nässelplantorna kommer för fullt. Påsarna är resultatet av en av mina skördepromenader, och nederst en av våra middagspajer med fetaost.

Använder du nässlor/kirskål till något annat så dela gärna med dig av recept, tips och idéer. T ex har jag ryktesvägen hört att nässelpesto ska vara riktigt smarrigt. Och så kan man så klart använda nässlor som gödning i trädgården. Vad mer?

 

 

Dags att plocka…

Vilken härlig idé, att uppmuntra till att knata ut i naturen och våga prova att använda lite av allt som naturen bjuder på. På dagsattplocka.se så kan du skriva upp dig på ett nyhetsbrev som skickas ut varje fredag kl 15, som dyker på djupet i en specifik växt som lämpar sig för att plocka just nu. I dagens nyhetsbrev så presenterades kärleksört, som jag inte hade en aning var ätbar.

Dags att plocka presenterades i Sydsvenskan för ett par veckor sedan, fast jag tittade inte på klippet förrän nu:

Och då insåg jag att jag såg ju när de klättrade ner till ån för att tvätta fingrarna, för jag var ute på en promenad på mitt älskade Bulltofta just då. Minns att jag undrade just vad det där var för typer med filmkamera i högsta hugg!

Det finns mycket fint att ta tillvara på Bulltofta, nässlor och kirskål är bara två av alla godbitar som jag plockar där, men just nu är det fokus på de två växterna. Så himla goda i gröna smoothies, nämligen. Passar på att förvälla och frysa in, men även torka:

20140425-162040.jpgVad är ditt bästa tips på sånt som finns i naturens skafferi?