Fastnat i trygg omgivning?

Publicerad den av
Svara

Budskap från hönanGick en CoachWalk i veckan, och gjorde reflektionen att det är ganska vanligt att fastna i invanda spår. Inget fel i det, men med jämna mellanrum tror jag det gagnar att få syn på dem, titta på dem, vrida och vända på dem, och säkerställa att dessa spår fortfarande ger ett värde, att det finns en relevant anledning att köra på, fortsätta framåt, i samma spår. För ibland är svaret att det inte är så. Värdet är överspelat, och att fortsätta i samma spår skulle snarast innebära en långsam stagnation, att du begränsar dig och din potential.

Och det är inte så att det alltid kostar en massa (energi, tankemöda, arbete, pengar, vad du än lägger in i en process) att testa något nytt. Så länge du är i rörelse i någon form, så spelar det ingen roll egentligen om du dansar på stället, tar ett babystep fram, ett rejält kliv bakåt eller åt sidan eller om det är ett sjumilakliv framåt som lockar. Rörelsen är poängen. När vi slutar röra oss så stagnerar vi och dör.

Rörelsen är generös till sin natur, den kan ske på så många olika vis, att det finns något för alla i varje given stund. Och du behöver inte ens tro att du kan röra dig, för det räcker med att ha modet att testa. Känns det skrämmande så börja smått. Efterhand så kan det komma en stund som bjuder in till lite mer vidlyftiga rörelser. Det finns inget rätt eller fel, och bara du vet vad som kan ge värde för dig.

Lyssna inåt, och känn efter, kanske finns det en rörelse som pockar på och vill uttryckas i ditt liv?

Fear begets fear

Publicerad den av
Svara

In the movie Bowling for Columbine by Michael Moore there is a short clip on fear, making a very poignant statement on the fact that fear begets fear. See for yourself:

It’s a dreadful story, but really…. what it says is this:

Within the reality of fear, fear is what you will get.

And that might not make a whole lot of sense, but let me try to put it closer to home.

Ever lost your keys? You search and search for them, checking in bags, pockets, the laundry basket, inside cupboards and drawers, in the ceramic bowl where you normally put them…. but to no avail. Gone. Nowhere to be found.

Know the feeling?

And then, all of a sudden…. your friend/spouse/child looks in the ceramic bowl, and says Here they are!

And you are dumbfounded. HOW is it possible? I LOOKED THERE, I promise I did.

Or, second scenario when your friend/spouse/child isn’t around, and you search and search, and finally give up. You go do something else for a while, and then go to pick up another key from the bowl…. and lo and behold, there the lost keys are as well!

And you are dumbfounded. HOW is it possible? I LOOKED THERE, I promise I did.

Ever experienced something similar to this?

This is the thing:
Within the reality of ”my keys are lost”, your keys are lost. Within that reality, you can’t find them. But within the reality of your friend/spouse/child your keys weren’t lost, they were simply not found. And within that reality, the keys are easier (unless you’ve really lost them) to find. And the same goes for the second scenario; when you leave the ”lost keys-reality”, you enter another reality where they can be found.

The same goes with fear. Within the reality of I am so afraid, you will not find comfort, safety and security. You need to shift from that reality to another one, where comfort, safety and security can be had. The good news about that is that just as the keys could be found from another reality, it’s entirely possible for us to switch realities (if you object to reality being used here, call is state of mind, call it my experience of life, call it the human experience), because the reality I experience is created by the feelings coming from the thought in my head.

And the switch only have one thing stopping it from happening, and that is if I cling for dear life to the current one. That very effectively stops a new thought (and hence a possible new reality) from showing up, and then I’m stuck.

So you have a choice: stick to the existing reality of the problem you’re currently facing, or let it go, and have a possibility to find whatever you are looking for?

It’s just a ride!

Publicerad den av
Svara

Life is just a ride.

Words spoken by Bill Hicks 20 odd years ago, but their power surely hasn’t diminished. Because life truly is just a ride! And if you don’t believe me, look for yourself:

Or if you’d rather read, here’s a transcript as well:

The world is like a ride at an amusement park,
and when you choose to go on it,
you think it’s real,
because that’s how powerful our minds are.
And the ride goes up and down and round and round
and it has thrills and chills
and it’s very brightly colored
and it’s very loud.
And it’s fun, for a while.

Some people have been on the ride for a long time,
and they begin to question:
‘Is this real? Or is this just a ride?’
And other people have remembered,
and they come back to us and they say
‘Hey! Don’t worry, don’t be afraid – ever – because…
this is just a ride.’
And we kill those people.
‘Shut him up! We have a lot invested in this ride!
Shut him up!
Look at my furrows of worry;
look at my big bank account, and my family.
This has to be real.
‘It’s just a ride.
But we always kill those good guys
who try and tell us that — ever notice that? —
and we let the demons run amok.
But it doesn’t matter, because…
it’s just a ride, and we can change it
any time we want.
It’s only a choice.
No effort.
No worry.
No job.
No savings and money.
Just a choice, right now,
between fear and love.
The eyes of fear want you
to put bigger locks on your door,
buy bigger guns, close yourself off.
The eyes of love, instead,
see all of us as One.

Here’s what we can do
to change the world, right now,
into a better ride.
Take all that money
we spend on weapons and defense each year
and, instead, spend it
feeding, clothing and educating
the poor of the world,
which it would do many times over —
not one human being excluded —
and we can explore space together,
both inner and outer, forever.
In peace.

After watching the documentary The Internet’s own boy of Aaron Schwarz, this is made even more poignant for me. Because isn’t that just what happened? Basically, here’s this guy saying we have it wrong, and the structures of society does whatever they can to make sure he cannot continue to speak his truth, trying desperately, and ultimately succeding, in shutting him up.

It makes me even more determined though, to continue to explore space, inner and outer, because that’s where I can find my truths. And so I want to ask you, wanna explore with me?

In tears; determined!

Publicerad den av
Svara

Have you seen The internet’s own boy about Aaron Schwarz? It’s an amazing documentary. A tear jerker. It touched me deeply, and I’m almost ashemed of being a part of the culture that makes a person with gifts like Aaron, kill himself.

If you haven’t seen the documentary, I urge you to do it. Immediately! And then you reflect on the choices you can make, small or large, that can help create a better world. Aaron believed in questioning, asking why, and not settling for what is. Question in your way.

Because I believe in a better world, just like Aaron did. Throughout the documentary that’s the message that shines most brightly for me, this enormous urge to do good, and help in making the world a better place. All similarities between me and Aaron end there, because in no way do I want to compare myself to his brilliance. But then again, I don’t have to. Because we are all needed. Each and every one of us has something unique, and when that unique core is used to create a better and more loving world, we will be able to level up, both as a society and as individuals.

Aaron believed in questioning, asking why, and not settling for what is. He questioned in his way. Watching the documentary has me in tears, but I am also more determined. I am strengthened in my belief that we can change the world, in the power of asking why, that one person can make a difference and that we are all needed.

I urge you to question the structures of the world we live in, your way, and I’ll keep on questioning in my way. Deal?

Jag gråter, och stärks!

Publicerad den av
Svara

Har du sett Internets underbarn? DOX dokumentär på SVT Play om Aaron Schwarz? Den är helt fantastisk. Tårdrypande. Jag blev oerhört berörd, och det är nästan så jag skäms över att vara en del av den samhällskultur som gör att en person med gåvor som Aarons, tar livet av sig.

Varför Aaron Schwarz

Har du inte sett dokumentären så uppmanar jag dig att göra det. Bums. Och sen att fundera över vilka val du kan göra, i det lilla, eller det stora, som tar oss till en bättre värld. Aaron trodde på ifrågasättande, att fråga varför, och att inte nöja sig med det som är. Ifrågasätt på ditt vis.

För jag tror på en bättre värld, liksom Aaron. Genom hela dokumentären är det budskapet som lyser klarast, en oerhört stark drivkraft att göra gott och att bidra till att göra världen bättre. Där tar nog likheterna slut, för på intet vis vill jag mäta mig med hans briljans. Fast det behöver jag inte heller, på sätt och vis. För vi behövs alla. Det finns något unikt i varje individ, och det är när det unika används för att skapa en bättre och mer kärleksfull värld som vi verkligen kan levla upp, som individer OCH samhälle.

Aaron trodde på ifrågasättande, att fråga varför, och att inte nöja sig med det som är. Han ifrågasatte, på sitt vis. Jag gråter när jag ser denna berättelse, men stärks också. Stärks i min fasta tro på att det går att förändra, att det finns en enorm kraft i att fråga varför, att en individ kan göra skillnad, och att vi alla behövs.

Min uppmaning till dig är att ifrågasätta på ditt vis, så lovar jag att göra det på mitt. Deal?

Systemfel!

Publicerad den av
Svara

Sydsvenskan publicerade en artikel med en uppmaning från OECD till varje lärare att ta saken i egna händer och göra skillnad. Och ja – varje enskild individ gör skillnad – eller skulle kunna göra skillnad!

Systemfel

Absolut är det så! Vänta inte på någon annan utan gör det du kan MEN samtidigt är det ett grovt systemfel i svenskt skolsystem som måste lyftas upp. Och det kan INTE uppvägas av fantastiska pedagoger i klassrum och på fritidshem osv, för det finns personal som inte förmår göra så stor skillnad som de hade kunnat gjort i ett bättre skolsystem.

Så det behövs BÅDE arbetas på individnivå och systemnivå. Allt annat är nys och närmast strutsbeteende! Som tur är finns det individer som brinner för båda dessa nivåer, och de hittar andra som brinner för samma sak, på samma nivå. Och ur detta kommer det bra saker, saker som gör skillnad både på individ- och på systemnivå.

För var finns likvärdigheten om vi nöjer oss med att de som arbetar inom någon form av skolsystemet (från förskola och uppåt) som har förmåga att verkligen göra skillnad ska göra det? Vad händer med eleverna som inte har tur i lärarlotteriet och får en av dessa fantastiska pedagoger?

Näste läromästare!

Publicerad den av
1

Med make och två barn som alla är födda i Vågens tecken inom 10 dagar från varandra så har jag fattat budskapet – balansera dig kvinna!

Och vet du, jag tror faktiskt att jag börjar landa där, i en skön balans, en livsharmoni, där jag är ok med det som är, oavsett hur det är. Inte så tillvida att jag stagnerar, men jag ägnar mig inte åt att jaga väderkvarnar (så mycket) längre. Och det ger ett direkt energiöverskott som kan användas åt så oerhört mycket mer konstruktiva saker, som jag mår bra av.

Idag är det minstingens födelsedag, och han är inte så liten längre, då han nollar idag. 10 år. Inte klokt. Minns hans födsel som vore det igår, och oj vad han var fin då han kom, fem veckor tidig, men helt perfekt.

Kung över livet

Kung över livet, ett par timmar gammal.

När dottern fyllde år fick hon en räcka konsonanter i present och sonen fick idag en handfull vokaler, som de i morse försökte pussla ihop. Ledtråden var att det skulle bli en titel med fyra ord. Lite väl svårt, så jag gav dem också antalet bokstäver i de fyra orden och sen lyckades de med ytterligare lite småpuffar från mig landa i:

Ringaren i Notre Dame

Vi ska gå och se Moomsteaterns uppsättning av Ringaren i Notre Dame, tillsammans hela familjen, vilket jag ser fram emot.

Mr B i UK

Sonen, som gladde sin mor med att agera fotomodell en eftermiddag i England i somras, är sin alldeles egna person, precis som vi alla är. Men jag är fantastiskt bra på att hitta likheter mellan sonen och hans far, medan hans far tycker likheterna med mig är slående. Så kan det vara. Och ändock finns det helt unika uttrycket, som ingen annan person har.

Mor och son

Mer än nått annat är du en fantastisk individ, som jag njuter av att utvecklas tillsammans med. Att ha dig i mitt liv min son är en ynnest! Varmaste grattis på din dag, och vet med dig att jag för alltid bär dig i mitt hjärta!

En Hyvens Salong

Publicerad den av
2

Idag var det världspermiär för En Hyvens Salong, där jag och Ulf, min kompanjon i Hyvens Utveckling, bjöd in ett fåtal speciellt utvalda till ett samtal över en enklare lunch, ungefär på det här viset:

En Hyvens hundgrind, PLATSSkulle vilja bjuda in dig till en Hyvens salong, som jag och min Hyvens-kompanjon Ulf anordnar. Vi bjuder på en lättare lunch (fisk/skaldjurssoppa med saffran, bröd mm) under vilken vi – totalt 6-8 personer – dryftar meningen med livet och annat intressant, spännande och givande, i två timmar. Med 6-8 olika individer, som alla är handplockade, skulle vi vilja se vad som kan hända när mötet och samtalet får lov att ta plats och ske, i lugn och ro. 

Två plus fem, dvs totalt sju personer som dyker upp, förutsättningslöst, för att delta i ett möte och samskapa ett samtal om… tja, det som dök upp, helt enkelt. Min intention och även invitation till samtliga runt bordet var att lyssna efter det man inte vet, snarare än det man redan vet/bekräftelsen. Och sen satte det fart.

Vi har dryftat allt mellan himmel och jord, eller mer specifikt saker som ledarskap, return on investment, död, mod att leva livet, skilsmässa, rädslor och brottning. Bland annat. Och under tiden blev vi även mätta, en värmande soppa i ett regntungt Skåne sitter finfint en torsdag i oktober!

En Hyvens Salong

Och vet du? Jag är väldigt nöjd! Jag hoppas vi får in reflektioner från de som deltog, men min upplevelse var väldigt positiv, och jag skulle gärna göra om det. Men månne vi inte ska vara bara sex stycken, för att verkligen få utrymme att delta lite mer på djupet?

Skulle du kunna tänka dig att komma på En Hyvens Salong?

Läxfritt!

Publicerad den av
1

Förra veckan la jag en bokbeställning och häromdagen hittade jag ett tjockt paket i brevlådan med följande innehåll:
Läxfritt

Signerat!

Inte illa med en personlig hälsning från författaren Pernilla Alm, det tackar jag extra för!

Jag ser verkligen fram emot att läsa boken, inte minst eftersom jag tänkt både en och två gånger kring läxor. När dottern som nu går i nian började skolan var jag helt klart pro-läxor (inte minst för att jag själv aldrig haft några problem med läxor, men så var jag en sådan där duktig flicka som anpassade mig väldigt väl till rådande skolklimat), men ganska tidigt under hennes skolgång började jag fundera på det där, inte minst då jag tyvärr inte upplevt att mina barn fått så många riktigt bra läxor med sig hem. Snarare dess motsats, i allt för många fall.

Tror du att läxfritt är en väg till en likvärdig skola?

NutriBullet!

Publicerad den av
5

When I was in Seattle visiting a friend from high school, NutriBulletI got to try her NutriBullet for my morning green smoothies, and BAM, I fell in love, instantly!

So when I got home, I immediately started to search for it, and found one that I could order from Halens (Swedish site). I picked it up on Saturday, and have now tried it out a few mornings.

I am so happy with my purchase, and really enjoy making my morning smoothies with this device, quick and easy, fairly quiet, especially compared to the old food processor that I’ve been using until now, and definitely easier to clean.

My very own NutriBlast

I have yet to try doing anything else with it though. According to the folder that came with it, it can also be used for other things, besides smoothies. If you’ve tried a NutriBullet, do you have a good recipe to share with me?