Etikettarkiv: DOX

Smärtar. Frustrerar. Irriterar.

Publicerad den av
2

Tog en långlunch i sällskap med DOX-dokumentären The Borneo case på SVT Play. En timme och sjutton minuter som gör ont. Smärtar. Frustrerar. Irriterar. Gör mig förbannad.

Förbannad över det kortsiktiga egotrippade tänkandet som verkar så förhärskande.

Smärtar att höra hur människor tvingas fly från sina hemländer, från platser de älskar, för att de säger ifrån och ryter till om missförhållanden.

Frustrerar när uppenbart idiotiska slutsatser dras, som denna:

Jag menar, ”Det finns inga bevis för att donationen ska ha varit förknippad med en förväntad motprestation”? Upp med en hand, snälla, du som tagit emot 607 miljoner dollar – ok då, vi kan lägga ribban något längre – eller säg 607 kronor, för enkelhetens skull, rent och skärt ”för den goda sakens skull”, utan någon förväntad motprestation över huvud taget?

Om nu någon mot förmodan sitter där med en uppsträckt hand, så titta dig omkring.
Är du i gott sällskap? Många med höjda händer?
Nä, trodde inte det va!

Detta gör mig irriterad. Det är så d u m t, rent ut sagt.

Det märks nog. Jag förstår det. Jag vill få ur mig den obehagliga känsla som kryper i kroppen min efter att jag sett klart på programmet, därav detta inlägg, och jag vet att om en liten stund så släpper sinnesstämningen taget om mig och jag kan gå vidare. Men i det finns också en frustration, över att jag, du, vi, tillsammans, inte låter det ta hus i helvete över sånt här. Dessa uppenbara missförhållanden, ego-trippade och kortsiktiga handhavanden som är alltför vanliga. Och tro nu inte bara det förekommer i skogarna i Sarawak och att vi är förskonade. Nä, så är det inte. Det finns exempel runt om hela jorden, så ock här. Titta på Ojnareskogen, som tack vare ”hus i helvete”-tagning faktiskt blev skyddat, trots allt. Men att det ska behövas tas hus i helvete?

Förresten. Skönt att jag kom på Ojnareskogen som exempel, nu ska jag bara andas lite, och låta mig ta in insikten att ibland går det bra, det händer att vi landar i det långsiktiga, ekologiska och hållbara tänkandet. Trots allt. Det går.

Det går!

Jag gråter, och stärks!

Publicerad den av
Svara

Har du sett Internets underbarn? DOX dokumentär på SVT Play om Aaron Schwarz? Den är helt fantastisk. Tårdrypande. Jag blev oerhört berörd, och det är nästan så jag skäms över att vara en del av den samhällskultur som gör att en person med gåvor som Aarons, tar livet av sig.

Varför Aaron Schwarz

Har du inte sett dokumentären så uppmanar jag dig att göra det. Bums. Och sen att fundera över vilka val du kan göra, i det lilla, eller det stora, som tar oss till en bättre värld. Aaron trodde på ifrågasättande, att fråga varför, och att inte nöja sig med det som är. Ifrågasätt på ditt vis.

För jag tror på en bättre värld, liksom Aaron. Genom hela dokumentären är det budskapet som lyser klarast, en oerhört stark drivkraft att göra gott och att bidra till att göra världen bättre. Där tar nog likheterna slut, för på intet vis vill jag mäta mig med hans briljans. Fast det behöver jag inte heller, på sätt och vis. För vi behövs alla. Det finns något unikt i varje individ, och det är när det unika används för att skapa en bättre och mer kärleksfull värld som vi verkligen kan levla upp, som individer OCH samhälle.

Aaron trodde på ifrågasättande, att fråga varför, och att inte nöja sig med det som är. Han ifrågasatte, på sitt vis. Jag gråter när jag ser denna berättelse, men stärks också. Stärks i min fasta tro på att det går att förändra, att det finns en enorm kraft i att fråga varför, att en individ kan göra skillnad, och att vi alla behövs.

Min uppmaning till dig är att ifrågasätta på ditt vis, så lovar jag att göra det på mitt. Deal?