#fskchatt

Publicerad den av
Svara

Det finns #skolchatt, #fskchatt (förskolechatt alltså) och #fpchatt (fritidspedagogikchatt) på Twitter, och vardera chatt har sin tid och dag. För att det ska ge något så bestäms ämne innan chatten inleds, och häromdagen gick det ut ett upprop om förslag på ämnen till förskolechatt. Jag svarade:

Förslag förskolechattEfter att vi bollat det där fram och tillbaka några gånger så blev det spikat. Så torsdagen den 21 mars kl 21 kommer ämnet på förskolechatt att vara just:

Ämne för förskolechatt 21 marsDet ska bli intressant att delta i #fskchatt på torsdag – jag hoppas även du vill delta! Är du intresserad av barn och ungdomars lärande och skolutveckling, så är Twitter ett ypperligt ställe att finnas på.

Jag lovade Fredrik Larsson att skriva några rader om vad jag egentligen menade när jag skrev detta, så här kommer det:

I nuläget ligger #skolvåren ständigt längst fram på hornhinnan för mig, och det är så klart ursprunget även till min fråga till #fskchatt. Tittar jag på förskolan som koncept så ser jag framför mig ett lärande där barns stjärnögon (för att använda Lou Rosslings uttryck) verkligen får gnistra i hög utsträckning. Det syns också i nedanstående klipp från Malmö Stad:

Frågorna i mig är många, bland annat följande:
Hur kan stjärnögonen fortsätta tindra och gnistra upp genom hela skolsystemet, ut i arbetslivet och aldrig släckas?
Hur kan förskolans gnistrande stjärnögon få fortleva och uppmuntras?
Vad är det med förskola som gör att barns nyfikenhet och upptäckarglädje inte bara får fortleva utan i hög grad uppmuntras och frodas?
Vad är den där essensen? Handlar det om att barnet är i fokus?
Och hur kan vi ta med essensen in i resten av skolsystemet?
Tindrande stjärnögon – vad kan de ge i ett högre perspektiv?
Hur kan det bidra till att hållbart lärande samhälle?

Hur tänker du?

Transformation!

Publicerad den av
5

Under Global summit for Transformational Leaders and Coaches slogs jag av en insikt, verkligen slogs, hårt och djupt.

Inom coaching pratad det mycket om skillnaden mellan transaktion och transformation. Transaktion handlar om GÖRANDET, på engelska kan det benämnas content coaching. Till exempel, jag vill gå ner i vikt, alltså måste jag göra äta mindre och motionera mer. Det är i grunden förändringar baserade på yttre faktorer, det handlar om hur jag gör.
Transformation handlar om VARANDET, på engelska blir det presence coaching. Jag vill vara en rörlig och hälsosam människa, alltså måste jag vara rörlig och hälsosam. Hur är man då? Ja, då måste vi titta på VARANDET, det inre, det handlar mycket om min inställning. Det är det som kan leda till en varaktig förändring som du förkroppsligar.

20130317-082957.jpg

Jag har skrivit om skillnaden mellan varande och görande tidigare. Den hårda insikten var hur detta relaterar till skoldebatten.

Ofantligt stor del av skoldebatten är transaktionell. Det handlar om görandet, om de pedagogiska HUR:en. Det handlar om IKT, om utepedagogik, om betyg och läxor, om storlek på barngrupper och personaltäthet. Väldigt lite av skoldebatten är transformationell, dvs handlar om varandet. Men nu börjar det hända något, fler och fler börjar nosa på dessa större frågor. Ett resultat av det är #skolvåren. Jag tror att den tidigare bristen på debatt kring samhälleliga VARFÖR är anledningen till att #skolvåren fått sådan spridning och ger en ny känsla av hopp.

Jag säger inte att pedagogiska HUR är oviktiga att diskutera. Inte alls. Det är ofantligt viktigt – eftersom det syftar till att säkra en förbättring av det befintliga skolsystemet. Och det finns hundratusentals elever i landet som behöver detta idag, för de är inne i skolsystemet i just detta nu.

Men de samhälleliga VARFÖR måste också börja diskuteras, eftersom det kommer att påverka så ofantligt många fler, i alla våra kommande barn och ungdomar. För mig betyder #skolvåren att skapa nytt, tillsammans. Samskapande. Inte att lappa och laga befintligt system, utan att fritt tänka kring varför vi vill ha – behöver! – ett hållbart lärande samhälle. Detta är själva syftet. När vi enats kring det kan vi gå djupare och djupare ner i detaljer och närmar oss slutligen de pedagogiska HUR:en också. Och tänk vilken guldgruva det då finns att ösa ur, eftersom det finns många goda exempel.

Men dessa goda exempel måste vara starkt förankrade i varandet – och för att nå dit måste syftet med skolan diskuteras. Själv tror jag på en multilog kring frågan, där alla i samhället deltar. Inte bara skolsverige. Inte bara politiker. Utan alla. Skolsverige, politiker, näringsliv, förändrar, pensionärer, barn och ungdomar (prata MED istället för OM!), kulturarbetare och arbetslösa, storstadsbor och bybor, rika som fattiga, ja, helt enkelt alla.

Ett sätt att göra det är att hoppa rätt in i multilogen som förs på Twitter och på Facebook likväl som på #skolvårens blogg. Anmäl dig också till #skolvårens första stora afk, dvs away from keyboard (att vi träffas fysiskt helt enkelt), i Varberg 18-19 juni. Där kommer fokus vara på VARFÖR, vad syftet med skolan är, vad ska vi med skolan till, vad är de samhälleliga varför. Hjälp oss även att sprida inbjudan så vi verkligen får en mångfald i Varberg – alla behöver vara representerade!

20130317-082620.jpg

Skolsystemet är ett av de främsta samhällsbyggande institutionerna eftersom alla passerar genom det. Ska vi inte tillsammans se till att det då blir så bra det kan? Så att alla som kommer ut från skolsystemet mår bra och har fått frodas och uppmuntras utifrån sin egen unika potential?! Jo – det gör vi! Är du med? Kan du hjälpa mig med detta? Jag tror och hoppas att du kan det, och säger därför tack!

Vänlighet

Publicerad den av
1

On being with Krista Tippit där hon intervjuar fd buddistmunken Thupten Jinpa rekommenderas varmt. Mycket intressant och tankeväckande.

20130316-170854.jpg

Bland annat talade de om vänlighet och hur det inte skapar rubriker i media. Dalai Lama har en teori om detta – att det kommer sig av att vänlighet faktiskt är vårt normaltillstånd, det är vad vi förväntar oss av våra medmänniskor. Däremot förväntar vi oss inte våld, mord, stöld, krigshandlingar osv. Och eftersom vi inte förväntar oss detta så skapas rubriker, givetvis blir det sensation.

Problemet med detta är att nyhetsmedia blivit så fylld av dessa avskyvärda handlingar att vi blir cyniska och avtrubbade. Men Dalai Lamas budskap är att vi på sätt och vis ska vara tacksamma för att vänlighet ÄR norm, vår grundinställning.

Tänkvärt, och lite hoppgivande. Själv känner jag dock att jag gärna drar mig undan avskyvärdheterna – jag tittar väldigt sällan på nyhetsprogram, har slutat titta på action och thrillers mm, likväl som jag faktiskt nästan helt slutat läsa kriminalromaner. Jag vill/orkar inte med att fylla mitt jag med allt detta.

Jag fyller det mycket hellre med goda nyheter, med vänlighet och medmänsklighet. Till exempel Good News Magazine som ger mig detta i en härlig blandning. Även #skolvåren ger mig detta – viljan och engagemanget att skapa ett hållbart lärande samhälle ger enorm tro på framtiden!

Detta betyder inte att jag helt fjärmat mig från det som sker i omvärlden. Snarast tvärt om faktiskt. Det innebär bara att jag väljer att ha mitt huvudfokus på det goda, det hoppfulla, det livgivande.

Var har du ditt fokus?

4xVarför

Publicerad den av
2

På eftermiddagen trillade det in ett Viber från min dotter:

20130315-190322.jpg

Mina tankar går så här:
Vi har skapat en värld som är uppbyggd på tävling och konkurrens. En värld där människor försöker ta sig fram, oavsett om det är på någon annans bekostnad. Därför är de som har det bra också rädda för de som har det sämre, för tänk om man skulle hamna där? Har du klättrat på någons bekostnad kan ju någon annan göra detsamma mot dig.

Ville fundera vidare, och blev inspirerad att göra ett blogginlägg av det, så jag frågade om jag fick använda frågorna, och var de kom från:20130315-190422.jpg

Härligt empatisk och klok unge. Hon behövde själv fundera vidare över sina egna tankar i frågorna, för hon saknade svar. Nyss trillade hennes tankar in i ett nytt Viber, och jag säger bara: det är dags att vuxenvärlden bjuder in barn och ungdomar att faktiskt titta på de samhällsproblem vi står inför. För snacka om klokhet! Snacka om insikt! Och snacka om uppfinningsrikedom och förmåga att både

Klyftorna i samhället växer, och dotterns reflektion över det hon ser på stan är ett tydligt tecken på det. Varför accepterar vi det? Varför gör vi inte något åt det? Det är ju, idag, faktiskt möjligt att utrota fattigdom och svält. Men gör vi det? Nä. Varför inte?

Är det rädslor, som jag spånade kring ovan? Är det avståndet, tanken att det är inte jag, jag kan stänga dörren om mig och krypa in i mitt eget trygga bo, och låtsas som att världen utanför ser annorlunda ut?

20130315-190356.jpg

Nyss trillade hennes tankar in i ett nytt Viber, och jag säger bara: det är dags att vuxenvärlden bjuder in barn och ungdomar att faktiskt titta på och agera för att lösa de samhällsproblem vi står inför. Tillsammans kan vi klara både dagens och morgondagens problem, men då måste vi i vuxenvärlden kliva ur vägen!

Hon föreslog att jag tog med hennes tankar i detta blogginlägg, så här kommer de:

Mina tankar om detta är: vi har skapat vår värld så här och vi kan inte hindra att det kommer finnas fattiga eller uteliggare eller tiggare. Dom fattiga är rädda om sina pengar och vill inte ge det till människor men kan använda det till att köpa massa onödiga saker. Jag tror dom tycker att människor är människor men att dom får lösa sina problem själv ingen vill väl vara fattig men dom som är det tycker jag vi ska hjälpa istället för att låtsats som om dom inte finns där. För alla är vi männsiskor och oavsett vilken människa man är så ska man hjälpa alla och inte stötta ut nån oavsett om det beror på hudfärg religon och fattighet/ rikedom alla vill väl må bra. Men vår värld kommer aldrig vara perfekt eller bli perfekt vilket är svårt att förstå för om man inte är i den sitationen som dom är det svårt att känna som dom.

I mig väcker hennes frågor bara mer frågor, så jag säger som tösen min, jag får fundera vidare. Men jag tänker inte stanna vid tankar. Jag kommer fortsätta kämpa för ett framtida hållbart lärande samhälle, för jag tror att vi kan skapa det, liksom vi skapat det samhälle vi lever i nu. Tror du att vi tillsammans kan skapa ett bättre samhälle?

Hjärtat

Publicerad den av
1

Det är mycket med hjärtat nu ska ni veta. Här kommer mina tre senaste hjärte-upplevelser.

Förra veckans starka upplevelse på Global Summit for Transformational Presence Leaders & Coaches gör jag jag fått än mer visshet i hjärtats kraft och förmåga. Mark Vandeneijnde höll en sensationellt gripande session där vi som avslut fick se hans film Heart in Business, där bland andra toppmötesledarna David Robinson och Alan Seale intervjuas:

Deltar i gruppen Skolvision 2013, och den 12 mars träffades 2/3 av gruppen på riktigt. Vilken energikick det gav, ska ni veta! Kommer berätta mer om arbetet i sig framöver, men vi fick alla ett Medvetenhetssmycke av Annette på TCFF, och det har jag burit sedan dess. Jag rekommenderar varmt att du skaffar ett eget, det är vackert och gör gott, på flera nivåer! Tusen tack Annette!

20130313-205542.jpg

Sen föreslog maken en dokumentär om hjärtat, som jag varmt rekommenderar. Handlar om skillnaden i synsätt mellan att se hjärtat enkom som en pump, eller som ett organ där mycket känslor håller hus. Tillgänglig på SVT Play tom den 11 april för svenska tittare. Den knyter an till Heart Math Institute, som helt är dedikerade till forskning och spridning av hjärtintelligensen, som de kallar den. Låter flummigt, men detta är högst seriöst ska ni veta!

Synkroniciteten i det hela leder mig till slutsatsen att det är viktigt att jag tar väl hand om mitt eget hjärta. Innan toppmötet stressade jag hej vilt och hjärtat sa ganska tydligt till mig att nock får vara nock. Och det tänker jag lyssna till och agera efter. Hur tar du hand om ditt hjärta? Dela gärna med dig av tips och idéer!

REVA

Publicerad den av
4

Jag har inte djupdykt ner i polisprojektet REVA med allt vad det har inneburit. Sydsvenskan hade en artikel för några helger sedan som jag läste, och blev oerhört berörd av. Innan dess har det inte riktigt satt sig i mig. Idag flödar Twitter över av hashtaggen #BästaBeatrice efter Jonas Hassem Khemiris artikel i DN där han föreslår att de byter kropp med varandra i 24 timmar.

Det är en gripande text som så väl belyser det avståndstagande som vi människor är så fantastiskt bra på. Varför är det så viktigt att hitta skillnader? Hur kommer det sig att vi ägnar så mycket tid åt att trumma upp stämningen mot andra?

Jag förstår det inte. Inte minst eftersom jag själv blir mer och mer säker på att vi hänger ihop, allihop. Kvantfysik!

20130313-151828.jpg

Igår träffade jag Anna Numell som ritade denna bild, som illustration över just den där samhörigheten. Det är öar, som på ytan ser ut som separata enheter. Men under havsytan så sitter alla öar ihop. Så är det med oss människor också. Vi är alla en. Tack Anna för att jag fick dela bilden vidare!

Läs artikel om du inte gjort det. Diskutera den med dina barn, barnbarn, arbetskamrater och bästa vänner. Öka medvetenheten för att vi alla hänger samman. När vi gör någon annan illa gör vi illa oss själva. Och det gagnar ingen.

Läs!

Nattåget

Publicerad den av
4

Har du åkt nattåg någon gång? Jag har gjort det med jämna mellanrum under hela mitt liv. Första gången som jag minns var jag 13 år och på väg till Oslo tillsammans med min mamma. Det var ett gammalt tåg, med riktigt fina sängar, bäddade med riktiga lakan osv. Kändes rogivande och tryggt att sakta vaggas till sömns av tågets rytmiska framfart.

Har även åkt till Jokkmokks marknad två gånger med nattåg. Två helt olika upplevelser. Första gången tillsammans med en god vän. Jag hade precis blivit gravid med min förstfödda och mådde tjyvtjockt. Andra gången med hela familjen; vilket äventyr! Rekommenderar varmt ett besök på Jokkmokks marknad!

Nu har jag även upplevt nattåg tur och retur Nederländerna. Ett härligt sätt att transportera mig till/från Global Summit for Transformational Leaders & Coaches. Öppnar för upp- respektive nedrampning så att skiftet mellan vanliga vardagen och fyra-dagars-mötet underlättas. På nedvägen var jag stressad så hjärtat klappade snabbt snabbt. Hade jag inte åkt när jag åkte, utan tagit flyget morgonen därpå istället, hade stressen fortsatt ännu närmre inpå toppmötet. Som det var nu hann min kropp och knopp med att varva ner en smula, något som det långsammare transportsättet möjliggjorde.

20130312-203627.jpg

Hemvägen gick smidigt som få – och det knackande ljud som störde min sömn på nedvägen var helt borta, så jag sov riktigt gott. Men riktigt så mysigt som de gamla sovvagnarna, det är det inte. Dock kanske det fanns en dyrare form av sovvagn, och kanhända den hade varit mer i klass med tonårsminnet.

Fast jag känner att just upptäckten av skillnaderna mellan händelser och upplevelser är lite grann av tjusningen med det hela? Gör jag bara likadant hela tiden blir det ju ingen utveckling, av varken mig eller upplevelsen. Det är ju det som gör Memory Lane så härlig att vandra nedför. Håller du med?

Lyckan

Publicerad den av
Svara

Det är roligt med uppskattning. Men lyckas gör man för sig själv och med dem man tycker om.

Så sa Lars Winnerbäck i sitt första sommarprogram från den 7 juli 2000. Lyssna till de sista fem minuterna, hörvärt!

Han berättar hur folk säger till honom att han lyckats, och frågar hur det känns. Och vad är egentligen att lyckas? Är det att en massa människor vet vem man är? Att man sitter i morgonsoffor, eller figurerar på löpsedlar? Att man står på valbar plats till någon politisk position? Har 5000 vänner på Facebook och 10 000 Twitter-följare?

Tror du det finns människor som ”lyckats” med ovanstående, men som ändå inte känner sig lyckade? Det tror jag. Nä, det vet jag till och med.Here's nothing

Vad är egentligen lycka? Har Winnerbäck rätt?

Jag tror han är inne på något av vikt. Lycka är en känsla som kommer inifrån, som handlar om mig, inte om någon annan. Ska fundera lite mer kring detta, för jag hittar inte riktigt orden. Kan du hjälpa mig? Vad är lycka för dig?

Handlingskraft

Publicerad den av
1

Handlingskraft. Handling utförd med kraft? Kraftfull handling?

Oavsett vilket, så är det en god egenskap att besitta. Just nu samarbetar jag i #skolvåren med tre enormt handlingskraftiga människor, som imponerar på mig dagligen och stundligen.

Handlingskraften gör att vi inte fastnar i svårigheter och eventuella bekymmer, utan vi tar oss förbi, över, under, runt om. Dessutom kommer vi ut på andra sidan, stärkta av erfarenheten.

Snöblomman står pall

Som med det mesta kan det så klart bli för mycket av det goda ibland, men i stort umgås jag mycket hellre med handlingskraftiga människor än dess motsats (handlingsförlamade?). Detta val av umgänge gör dessutom att livet sällan stagnerar och blir tråkigt. 🙂

Vad är den största fördelen med handlingskraft, tycker du?

Lärdom

Publicerad den av
Svara

Kim Renée Coté skrev i en Facebook-grupp för coacher om att hon är en levande lärdom. Kim sa detta på engelska, och det gör sig så mycket bättre så:

I AM a Living Lesson – Kim Renée Coté

Jag läste detta och kände att det slog an en sträng i mig – för visst är var och en av oss unik i den lärdom och vishet vi tagit till oss. Och inte bara tagit till oss, utan som vi uttrycker, i ord och handling, i färg och form, beroende på uttrycksmedel. Jag är formad av de erfarenheter jag gått genom. De bildar basen som jag står på. De uttrycks i nuet, i ord och handling, i varande och görande.

Vad gäller framtiden består ju den bara av en hel radda nu staplade på varandra, som jag tror Micke Gunnarsson skrivit någonstans. Jag bygger alltså min framtid ett ögonblick i taget. Därför känns det viktigt att verkligen erkänna ”I AM a living lesson”, i nuets varande och görande.

I AM a Living Lesson

Vad tänker du när du ser ”I AM a living lesson”?
Slår det an en sträng i dig också?
Eller har du något annat citat som du vill dela med dig av?