Etikettarkiv: inspiration

Viktigast?

Publicerad den av
8

Fick ett par frågor när jag skrev Frågetankar och en av dem löd:

Vad är viktigast för dig just nu? – Annette Wahlgren, TCFF

Det är en stor fråga. Dock väldigt enkel att svara på just för tillfället. Svaret på frågan står nämligen inskrivet som en daglig aktivitet i min WorkFlowy:

Tagit ett aktivt kliv närmre målet paradigmskifte skolan

Varje kväll går jag igenom listan och bockar av att-göra-uppgifter, och detta kommer då upp. Varje dag. Utan undantag. Precis så står det.
Tagit ett aktivt kliv närmre målet paradigmskifte skolan.
Det är nämligen så att jag brinner för skolutveckling. Jag är passionerat nyfiken och intresserad av lärande, av mänsklig utveckling, och hur det låter sig göras på bästa sätt. År 2013 har jag vikt åt skolutveckling, något jag skrivit om förut.

Apostlahästarna tjänar mig troget Varje dag tar jag ett kliv, ibland pyttelitet, ibland bautastort, men dagligen kommer jag en bit närmare ett skolsystem – globalt – som inte bara värnar om varje unik varelses potential, utan också ger den optimal grogrund att växa på! Det är det som är viktigast för mig just nu. Jag tror tom att det kan vara helt avgörande för att säkra att framtiden blir en plats jag önskar för mina barn och barnbarn.

Vad är viktigast för dig just nu?
Dela gärna med dig i en kommentar – kanske kan jag eller någon annan läsare hjälpa dig närmare ditt mål. Kan vara värt ett försök åtminstone! Kan du hjälpa mig närmare mitt mål, så hoppas jag verkligen du hör av dig! Om inget annat så känns det skönt att få veta att jag inte vandrar denna vägen alldeles ensam.

Föralltid?

Publicerad den av
1

Missade #skolchatt på Twitter i torsdags, men lyckades fånga några guldkorn på slutet. Framför allt en intressant dialog lärare emellan om att spara på krutet, så de räcker till 67 års ålder. Blev lite fundersam över det där – för det kändes som resursslöseri. Och är det något jag inte är glad i så är det just det. För tänk – du kanske bara kommer vara lärare (eller lokförare, kommunikationsdirektör, ekonomiassistent osv) i fem år. Ska du då inte ge järnet av rädsla för att inte orka i just det yrket till pensionen?

Tror vi kommer se ett arbetsliv med mycket färre för-livet-yrkesval, och det tror jag är bra. Gör det du gör i ett antal år, bli riktigt riktigt bra på det – och då kan du inte hålla tillbaka inte! – och kasta dig sen ut till nya utmaningar. Gör detta nya ett antal år tills du blivit en hejjare även på detta, och då kastar du dig vidare igen. Upprepa önskat antal gånger.

Tänk så mycket du kan bidra med till vilken arbetsplats, företag, projekt, organisation som helst, med fler strängar på din lyra. Mångfald skapar merfald. Du kommer korsbefrukta både dig själv och andra, och vem vet vilka underbara skapelser det kan leda till? Annars kanske det blir så här – urtjusigt förvisso, men med ofantligt lite variation:

Rapsfältet saknar variation

Jag uppfattade att twittrarna var rädda för att bränna ut sig, och det förespråkar jag givetvis inte. Det gagnar ingen. Givetvis gäller det att säkra mental och fysisk återhämtning så att du som människa kan bidra med så mycket som möjligt under så lång tid bara tänkas kan. Men jag tror faktiskt det är större fara att bränna ut sig om du fastnar i gamla hjulspår, än om du beger dig ut på nya vägar med jämna mellanrum.

På ett möte i fredags fick jag höra följande:

”Jag tror inte vi ska ha siktet inställt på slutstationen, utan snarast ta livet som att vi åker en hållplats i taget. Hoppa av, kolla runt, se vem som hänger där, och när du gjort/lärt ditt, så tar du dig till nästa hållplats.”

Vilken härlig tanke! I rörelse, men härvarande! Att leva i nuet, med en riktning framåt, det tror jag på. Vad tror du?

Spaning

Publicerad den av
5

Under ett par veckors tid har vi från läggdags fram till arla morgonstund hört en hoande kattuggla ute på Bulltoftafältet. Ett ljuvligt hoande, lite längtansfyllt så där, som sätter ett smajl på mina läppar varje gång jag hör det.

Igårkväll hörde jag ugglan redan vid sjutiden och tre fjärdedelar av familjen bestämde sig där och då för att gå på kattuggle-spaning. Och minsann om vi inte lyckades!

Vi inte bara lokaliserade var den huserade, utan vi såg den också – tror vi åtminstone. Den tystnade när vi kom nära, men alla tre såg vi en skepnad i uggleform, som satt på ett sätt så det inte riktigt fanns något annat det kunde vara. Tyvärr är fotona svårtolkade, framför allt lågupplösta som här, men i högre upplösning syns en typisk ögonreflex. Så jag är bombsäker, visst såg vi ugglan!

Kattugglan1 Kattugglan2

Spelade in med DropVox, och även det lyckades. Hör här när ynglingen i familjen fick syn på kattugglan i trädet, innan hoandet tystnat alldeles.

Vilken ynnest att få uppleva sådant här – får du någonsin chansen att gå på ugglespaning, ta den! Carpe diem!

2013

Publicerad den av
11

Nytt år, nya förutsättningar. Vem vet vad som väntar, längre fram längs vägen?

Vägen fram

Jag vet det absolut inte. Dock vet jag med bestämdhet att jag brinner av iver och nyfikenhet att få upptäcka & forma året som just inletts. 2013 är för mig det år jag valt att vika åt att göra ett rejält avtryck i det svenska skolsystemet. Jag brinner passionerat för skolutveckling, och väljer därför att satsa på det. Hur, när, var, med vem osv, tja, det löser sig på vägen, tänker jag!

Idag under lunchen tittade jag på en helt fantastisk TEDx med Seth Godin, som förövrigt är min husgud, som på 15 minuter ger en ypperlig förklaring till varför jag (likväl som han själv) brinner för detta: Stop stealing dreams – Seth Godin

Tre citat ur Seth’s framträdande, se det som ett smakprov:

”We built a system all about interchangeable people, because factories are built on interchangeable parts, if this piece is no good, put another piece in there.”

”Are we asking our kids to collect dots, or connect dots?”

”Grades are an illusion, passion and insight are reality.”

Jag blir oerhört glad om du tittar på detta – och ännu gladare om du skriver en rad om din reaktion! Och du, vill du göra mig helt exalterad så skriver du din syn på frågan ”Vad ska vi med skolan till?”. Mitt svar på den frågan kommer en annan gång!
(Om min son läser detta kommer han brista ut i ett förtjust ”Mamma, mamma, en cliff hanger!”)

Möjligheter

Publicerad den av
2

Att se möjligheten/erna i det till synes omöjliga och icke-lösbara, det är en konst. Jag är nöjd med att det är en konst som jag är bra på.

Igårkväll såg jag en möjlighet i något som konstaterades som ett faktum av många. Idag har jag verkställt det, till mottagarens oerhörda glädje. Så glad blev h*n att jag idag blev kallad galen. Det gör mig bara glad, för galen på det viset som avses, det är något jag eftersträvar att vara. Dagens goda handling gläder mig extra mycket eftersom jag vet att den kommer att gagna många, både direkt och indirekt. Framför allt gagnas sådana som liksom jag brinner för att förändra skolan. Och det känns himla bra må ni tro!

Snön

Vilka möjligheter döljer sig i snön?

Ibland går det snabbt att få upp ögonen och se möjligheterna, ibland döljer de sig och det kan ta en stund, eller en dag eller två, innan de dyker upp. Men dyker upp gör de, möjligheterna, och de kommer med den där underbart pirriga känslan av att en ny dörr öppnar sig, som kan medföra insikter, upplevelser, kunskaper och erfarenheter.

Tillåt dig att uppleva den där känslan, för den är guld värd, jag lovar!

#VisibleLearning

Publicerad den av
7

Idag har jag blivit stärkt i min identitet som förändringsagent. Har kallat mig själv det under ett års tid eller så, men insåg för ett par år sedan att det, i sanning, är den titel jag borde haft på alla anstälningar och uppdrag jag haft under min yrkesverksamma tid. Min känsla från gårdagen om  klarsynthet efter att dimman lättar stämde med andra ord!

Idag har jag, å Barnverkets vägnar, varit i Stockholm på konferens vid namn Visible Learning. John Hattie var dragplåster, men James Nottingham var minst lika inspirerande, om inte mer. Har twittrat hela dagen lång, under hashtaggen #visiblelearning, så är du nyfiken så kan du hitta en massa input från mig och andra twittrare där. (Jag twittrade mest som @Barnverket men även en smula som @HERO_Respondi – följ oss gärna!)

Har skrivit anteckningar och twittrat samtidigt, vilket är något schizofrent. Men på något underligt vis ger det mig även en möjlighet till omedelbar fördjupning, inte minst när jag får respons på mina tweets. Dagens absoluta höjdpunkt var dock när John Hattie på eftermiddagen raddade upp en massa uppmaningar, där den absolut bästa löd ”I am a change agent!”.

Oj vad det gjorde mig glad – justFörändringsagent för att jag ju ser själv att jag själv, och alla andra förändringsagenter kan göra så stor nytta, och behövs för att vända trenden av negativt rapporterande, uppgivenhet och hopplöshet som omgärdar svenska skolsystemet idag.

Vad är då en förändringsagent? Det kan t ex vara en individ som agerar katalysator för förändring. Hittade på sidan 128 i sin bok Visible Learning (finns även på svenska) skriver han följande om lärarens bidrag: ”It requires them to believe that their role is that of a change agent – that all students can learn and progress, that achievement for all is changeable and not fixed, and that demonstrating to all students that they care about their learning is both powerful and effective.” (Läs mer om Visible Learning i den här presentationen t ex.)

John Hattie uppmanar alltså alla lärare att öppet se sig som förändringsagenter!

Nu tar jag mig stärkt av dagen hemåt, och kommer oförtrutet fortsätta som förändringsagent ett bra tag till – och hoppas så att jag får sällskap av några fler! Kanske du? Skriv gärna en kommentar om du själv ser dig som förändringsagent, eller om du får några andra reflektioner på begreppet eller blogginlägget!

Positiv!

Publicerad den av
13

Jag har levt som två individer, kan jag nästan säga.
Före-Helena var en oerhört negativ person, som letade fel i allt och framhävde vartenda misstag… ja, kanske inte fullt ut så illa, men i stor utsträckning!
Efter-Helena har arbetat hårt och målmedvetet på att bli en positiv person, och därför blir det så härligt när jag får bevis för att det lyckats! För mig handlade resan om att gå från en jag-är-inte-ok-grundkänsla till en jag-är-ok-grundkänsla, något jag kanske berättar mer om någon annan gång.

”Är du alltid så positiv som du verkar?” frågade en kollega för ett tag sen.

Och eftersom jag med gott samvete och överensstämmande med sanningen kunde svara ”Ja, i princip är jag faktiskt det!” så slogs jag, igen, av vilken resa jag gjort. Och hur tacksam jag är för att jag gjort den, för att jag härdat ut och strävat på.

Häromdagen läste jag ett citat av Henry Ford som lyder:
Sikta högt - allt är möjligtHåller du med? På mig stämmer det till fullo, den tuffaste match jag gått i mitt liv, är också den som gett mig allra mest, vad gäller möjlighet och drivkraft till min egen personliga utveckling.

Har du något annat citat som kan passa in i sammanhanget, så dela gärna med dig!

Bokpaket#1

Publicerad den av
3

Det kom ett paket i posten från inspirerande Siv Thuresdotter, skaparen av kvinnonätverket Qoola Qvinnor. I paketet låg boken Bortvald av Helen Lindell.

Från Siv ThuresdotterSer verkligen fram emot att läsa boken – och har faktiskt redan kommit halvvägs. Men jag väntar med att berätta om mina intryck av den tills jag läst klart hela.

Bortvald av Helen LindellJag är en bokmal, och har så varit sen jag lärde mig läsa, har min mamma berättat. Älskar att läsa, och böcker har gett mig så ofantligt mycket.

Tycker du om att läsa? Om du vill tipsa mig om en bok, vilken skulle det då vara? Skriv gärna en kommentar med just ditt boktips, och gärna med en motivering!

Flow

Publicerad den av
Svara

Vilken dag! Har haft ett härligt flow hela dagen och dessbättre är den ju inte till ända än. 🙂

Har haft tre härliga möten i verkliga livet. Har deltagit i inspirerande dialog och fått kick-i-häcken-uppmaningar på Facebook. När jag sedan agerade på kick-i-häcken-uppmaningen och skickade iväg en epost med en förfrågan fick jag omedelbar positiv återkoppling dessutom.

Nu njuter jag av den goda kraften som följt mig under dagen, känner in hur det bubblar i mig, var sätter sig känslorna av flow i kroppen min?, låter den skölja över mig själv och min familj, och tänkte också delge er den, därav detta blogginlägg. Att skriva detta fungerar ju också som en stunds reflektion för mig.

by HERO_Respondi, reflektion, flow, energi

Att sätta mig med penna och papper, eller bakom tangentbordet (fast då gäller det att hålla sig från att kolla mailen, undvika min tendens till ”ska bara”-beteende, som att kasta en flukt på Facebook, Aftonbladet, googla den där filmen som någon snackade om eller något annat!) och verkligen samla mina tankar. Få ner på pränt det som hänt, det jag känt, det jag tänkt. Det gillar jag.

Jag har velat göra det mer än jag gjort hittills dock. Därför startade jag denna blogg (och de andra bloggarna jag också har igång/på G för den delen), som ett sätt att minska steget till handling för mig. Nu har jag en liten sporre som säger ”Är det inte dags att skriva ett blogginlägg? Vad har hänt idag som jag vill reflektera lite grann över, som kan ge mig själv och kanske andra något att tänka på?”. Härligt!

Hur reflekterar du över dagen som gått? Dela gärna med dig i en kommentar, kanske ditt sätt att reflektera kan ge inspiration till någon annan!

Inspirationsboken

Publicerad den av
4

Har blivit mer och mer förtjust i att fotografera sedan jag blev mor för snart tretton år. Har skapat årliga fotokalendrar på först ett, och sedan två barn, och detta har varit något jag tänkt på under hela året. Strävan efter att fylla kalendern med riktigt fina bilder. Och fina har de varit!

När jag fyllde år tidigare i år önskade jag mig en systemkamera, eftersom jag känt mig begränsad av vår vanliga digitalkamera. Irriterande, frustrerande, har inte i bild kunnat förmedla det jag önskat.

Nu leker jag mycket med min nya kamera (en Nikon D5100, rekommenderas varmt som nybörjar-systemkamera!) och tycker det är fantastiskt roligt!

inspiration, fotobok, Nikon, D5100, blurb, Önskefoto

Skapar mycket fotoböcker av semesterhändelser och njuter av att ha speciella tillfällen förevigade på detta vis. Använder ofta Blurb, men fick häromveckan ett erbjudande om en gratis fotobok från Önskefoto. Tog tillfället i akt att skapa en inspirationsbok till mig själv, och den vill jag dela med er. Jag blir själv inspirerad men också upplyft av naturens skönhet då jag bläddrar i boken. Dessutom inger den mig ett lugn, och det kan behövas idag, i alla fall i mitt liv. Vad får du för känslor när du tittar i den? Berätta gärna för mig, t ex i en kommentar, det skulle göra mig glad!

Önskar er alla en riktigt inspirerande vecka!