Under Global summit for Transformational Leaders and Coaches slogs jag av en insikt, verkligen slogs, hårt och djupt.

Inom coaching pratad det mycket om skillnaden mellan transaktion och transformation. Transaktion handlar om GÖRANDET, på engelska kan det benämnas content coaching. Till exempel, jag vill gå ner i vikt, alltså måste jag göra äta mindre och motionera mer. Det är i grunden förändringar baserade på yttre faktorer, det handlar om hur jag gör.
Transformation handlar om VARANDET, på engelska blir det presence coaching. Jag vill vara en rörlig och hälsosam människa, alltså måste jag vara rörlig och hälsosam. Hur är man då? Ja, då måste vi titta på VARANDET, det inre, det handlar mycket om min inställning. Det är det som kan leda till en varaktig förändring som du förkroppsligar.

Jag har skrivit om skillnaden mellan varande och görande tidigare. Den hårda insikten var hur detta relaterar till skoldebatten.

Ofantligt stor del av skoldebatten är transaktionell. Det handlar om görandet, om de pedagogiska HUR:en. Det handlar om IKT, om utepedagogik, om betyg och läxor, om storlek på barngrupper och personaltäthet. Väldigt lite av skoldebatten är transformationell, dvs handlar om varandet. Men nu börjar det hända något, fler och fler börjar nosa på dessa större frågor. Ett resultat av det är #skolvåren. Jag tror att den tidigare bristen på debatt kring samhälleliga VARFÖR är anledningen till att #skolvåren fått sådan spridning och ger en ny känsla av hopp.

Jag säger inte att pedagogiska HUR är oviktiga att diskutera. Inte alls. Det är ofantligt viktigt – eftersom det syftar till att säkra en förbättring av det befintliga skolsystemet. Och det finns hundratusentals elever i landet som behöver detta idag, för de är inne i skolsystemet i just detta nu.

Men de samhälleliga VARFÖR måste också börja diskuteras, eftersom det kommer att påverka så ofantligt många fler, i alla våra kommande barn och ungdomar. För mig betyder #skolvåren att skapa nytt, tillsammans. Samskapande. Inte att lappa och laga befintligt system, utan att fritt tänka kring varför vi vill ha – behöver! – ett hållbart lärande samhälle. Detta är själva syftet. När vi enats kring det kan vi gå djupare och djupare ner i detaljer och närmar oss slutligen de pedagogiska HUR:en också. Och tänk vilken guldgruva det då finns att ösa ur, eftersom det finns många goda exempel.

Men dessa goda exempel måste vara starkt förankrade i varandet – och för att nå dit måste syftet med skolan diskuteras. Själv tror jag på en multilog kring frågan, där alla i samhället deltar. Inte bara skolsverige. Inte bara politiker. Utan alla. Skolsverige, politiker, näringsliv, förändrar, pensionärer, barn och ungdomar (prata MED istället för OM!), kulturarbetare och arbetslösa, storstadsbor och bybor, rika som fattiga, ja, helt enkelt alla.

Ett sätt att göra det är att hoppa rätt in i multilogen som förs på Twitter och på Facebook likväl som på #skolvårens blogg. Anmäl dig också till #skolvårens första stora afk, dvs away from keyboard (att vi träffas fysiskt helt enkelt), i Varberg 18-19 juni. Där kommer fokus vara på VARFÖR, vad syftet med skolan är, vad ska vi med skolan till, vad är de samhälleliga varför. Hjälp oss även att sprida inbjudan så vi verkligen får en mångfald i Varberg – alla behöver vara representerade!

Skolsystemet är ett av de främsta samhällsbyggande institutionerna eftersom alla passerar genom det. Ska vi inte tillsammans se till att det då blir så bra det kan? Så att alla som kommer ut från skolsystemet mår bra och har fått frodas och uppmuntras utifrån sin egen unika potential?! Jo – det gör vi! Är du med? Kan du hjälpa mig med detta? Jag tror och hoppas att du kan det, och säger därför tack!