Observerar skillnader

Cyklar hem efter en hel dag ute hos kund, lämnar ryggsäcken i hallen innan jag vänder på klacken för en dryg timmes CoachWalk med en klient. Väl hemma ställer jag mig i köket för att laga mat, i sällsamt sällskap av Charlotte och Britta Sjöström i 100%-podden. homeland

Gyllengul linssoppa slinker varmt och välgörande ner i magen innan jag och maken häller oss i soffan för att se ett avsnitt av Homeland på Netflix. Tar en handfull torkade äppleringar som jag knaprar på innan jag tar slut.

Tack vare CoachWalken är jag inte helt urladdad dock. Det är härligt att få en chans att röra på mig. En promenad i solskenet, i lite bitig vårvind. Att långsamt få vandra, under samtal, skänka tankespjärn, vara i tystnad. Att vara där när en persons medvetande expanderar framför mina ögon; en själ som lyser allt klarare, allt färre filter som förvränger och förvrider bilden jag och omgivningen uppfattar.

Skillnaden mellan det jag ägnat merparten av dagen åt kontra upplevelsen under CoachWalken. Tacksam för att jag får en chans att uppleva skillnaden, observera den, känna efter. Var gör jag mest nytta? Var kommer jag till min rätta, var lyser min själ klarast? Vad känns mest givande? Vad gagnar världen mest, i det lilla såväl som det stora?

Jag vet svaret på mina frågor. Det känns skönt, och viktigt. Jag tar dem på allvar, både frågorna och svaren.

Ställer du motsvarande frågor till dig själv emellanåt?

DAY 2 #NAJOWRIMOPROMPT: What inspired your creative self?

Yesterday you wrote about ways you express yourself creatively. For today’s journal entry, write about you creative influences. Who and what makes you feel creative. Who and what do you draw creative inspiration from?

Creative influences. Now that’s a questions I can probably provide a multitude of answers to, but nobody but me can make me feel creative!

I find it a bit odd that I read thousands upon thousands of blog posts (most notably school-related ones as well as Seth Godin, Leo Baubata, Arvind Devalia and the likes) up until I started blogging myself. Then, I basically stopped following blogs. I still read some occasionally, but I haven’t followed a blog for years. With one exception, that of my friends Wivan and Anders, as it’s one way to ensure I know what’s going on in their lives as they travel the world.

Since I started blogging myself, I listen to podcasts. (So yeah, I wouldn’t be surprised to see myself pick up podcasting and then cease to listen to other podcasts?!) All through out this year, my Sunday blog post has been, and will be, a podcast tip from me. My absolute favorites are On Being, One You Feed and Good Life Project. There are other as well, some Swedish ones, such as 100%-podden by my friend Charlotte Rudenstam (there are a few episodes in English as well, so do check it out) and Värvet with Kristoffer Triumf, but also English ones such as Freakonomics Radio, Peak Prosperity Featured Voice and several NPR shows with Invisibilia and Serial as my most loved ones. And yes, I draw an immense amount of creative inspiration from these podcasts!

appleNature is also something from which I draw creative inspiration. Walking about. Sitting down. Looking at a tree, a lake, a rock, a straw of grass, ants in an ant hill… anything and everything, nature is a marvelous source for inspiration!

And family and friends of course, it’s like having my very own treasure chest full of creative inspiration! I like to witness and observe, both the ongoings of my family and friends as well as what happens within me when I am in interaction with the ones close to me.

Since I’ve stopped reading blogs so much, perhaps you think I no longer get creative inspiration from written material. Well. That would be a faulty assumption. I read books, I love books, and I get a lot of inspiration from them. Fiction is more to let my mind just be, without triggering it too much, but I also read a lot of non-fiction, which definitely does just that, triggers my creativity, my curiosity, a wish to sit with a certain question or topic, and see what happens within as I do so. A lot of that comes out as blog posts.

Do I have other sources for creative inspiration. You bet. I could jot down another ten sources, easily, but no, I’ll stop here. But what about you? Who and what do you draw creative inspiration from?

#100procentpodden – en ny bekantskap!

Varje söndag under 2015 har jag tipsat om en podcast, antingen ett specifikt avsnitt som jag gillar extra mycket eller en hel podcast-serie, och det tänker jag fortsätta med. Men alla de tipsen är på engelska och jag lyssnar ju på svenska poddar också, som jag gärna skulle vilja rekommendera, så jag har beslutat mig för att tipsa dig om ett antal svenska poddar jag lyssnar till.

Jag börjar med ett helt fantastiskt avsnitt av 100%-podden med min goda vän Charlotte Rudenstam. #100procentpodden är en ny bekantskap för världen, även om jag, som känner Charlotte sedan ett par år tillbaka, har iakttagit hennes resa från tankefrö till verklighet, fram till sjösättandet av 100%-podden i början av juni. Jag tycker absolut att du ska kolla in den. Prenumerera gärna på den, och när du lyssnat till ett avsnitt eller två, så hjälper du Charlotte väldigt mycket genom att skriva en recension av podden inne på iTunes. Och missa inte specialavsnittet där Charlotte själv berättar en story som är värd att berättas – och därmed, väldigt hörvärd!

Viss charm finns det ju i att börja lyssna på en pod från avsnitt ett, och det kan du absolut göra, men det allra bästa avsnittet hittills är avsnitt nummer fyra, med Therese Mabon. Har lyssnat till det flera gånger och varje gång så fylls jag av en underbart pirrig livsbejakande känsla. Och så är jag allt lite extra nöjd och stolt, för jag kopplade samman Charlotte och Therese på Twitter, efter att jag träffade Therese för första gången i 3D tidigare i vår.

Och eftersom Charlotte är en sån doer (något Fredrik Svahn också snappat upp, lyssna till avsnitt 2 vettja!) så tog det inte många dagar förrän dessa två vackra själar sammanstrålade och spelade in sitt eget första möte, vilket alltså är avsnitt 4 av 100%-podden.

Mötet dem emellan inger mig med hopp om framtiden. Och kanske det inte är någon överraskning direkt att jag är inne på precis samma tankegång som dessa två kloka kvinnor – snöbollen är i rullning och det kommer inte dröja så himla länge förrän samhället som vi lever i ser annorlunda ut. Bättre, för alla, mer kärleksfullt, med omtänksamhet som flödar både inom och mellan individer och framför allt, människor som vågar vara sina jag, till 100%.

Så tack Charlotte och tack Therese för att ni visar mig vägen, hjälper mig framåt i min egen upptäcksfärd inom och utom mig själv. Successivt blir stunderna då jag själv upplever mig vara en 100%-are blir fler och fler. Är du en 100%-are? Eller kanske jag ska ställa frågan så här istället: När är du en 100%-are, i vilka sammanhang, stunder, platser?