SCA2014 Connection weekend, day three

Looking back at today I am very thankful that Silvio and I took a walk south in Central Park this morning, on the way to the venue. I miss nature, staying in the bustling city of New York, on Manhattan.

20140316-050925.jpg
We walked past a sign stating this was The Swedish Cottage, but me and Silvio both agreed it looked more Austrian or something. But there was a sign stating it had been transported here from Sweden during the 1880s or something.

Coming close to the west border of the park, we could hear the thump thump of the city, almost like the heartbeat of it. I felt it was almost something I could touch. But I wasn’t ready to leave the expanse of nature and horizontal views just yet, so we walked a few more blocks inside the park instead, before finally venturing out into the land of tall buildings, plenty of people, the hustle and bustle of the city.

In the third day of Connection Weekend I got so much. Insights. And love. Tears. Big feelings. Hugs. Mara Gleason is really awesome, so if you have a chance to meet up with her, do, you won’t regret it!

After class I tagged along some friends of SCA, and have had an absolutely lovely evening! But am tired now, and ready to go to sleep, to rest up for the last half day of this second SCA2014-weekend.

And then the third leg of this journey begins. I am headed to a hotel, where I will also get a new room mate. My friend Rachel whom I’ve known for 20 years but have never met away from keyboard has come up from Alabama to meet up with me. Isn’t that amazing?

SCA2014 Connection weekend, day two

Wow, what a day. Mara Gleason was our guest teacher/guide/conversation partner for the day, and it’s been a ride alright!

But it actually started with me finding Silvio down at the cafeteria of the hostel when I came down for breakfast, and he asked if I wanted to take a walk up to Columbia University. So we did, and it was really nice. Extra special since my little brother went there recently – looked like a really nice campus to spent time at!

20140315-040711.jpg

Took the tube to Times Square, where I got off to walk the last blocks to the venue for the training. Two major things happened there today, major for me that is. The first was when I volunteered to be coached by Mara, which gave me reassurance concerning an assignment I’ve just taken on. The second was a one-on-one coaching exercise where my SCA-colleague Sacha Ivis guided me through a very significant meeting with one of my oldest and still alive & kicking squiggles.

Only SCA2014-participants might get the meaning of that right now, but there will be more on it here, sometime, for sure. But briefly, squiggles is what happens when I get stuck on a thought, and just can’t seem to let it go. Feels familiar?

SCA2014 Connection weekend – day one

So, I have spent five days on Long Island at Max and Mary’s place. Oh. And Angie, not to forget, Angie the beagle, the sweetest dog alive! There will be more on her later though.

20140314-040128.jpg
Leaving from Ronkonkoma, picture courtesy of Mary Riley

20140314-040331.jpg
Me and Mary after my ticket was bought

20140314-040408.jpg
Windy and cold in New York City, outside Penn Station

Day one of the Connection weekend of Supercoach Academy flew by in a jiffy, and it has been a day of plenty full-body goose bump experiences, or God bumps, as my fellow SCA-student William calls it. For me, they let me know I am in touch with energies both within and without, and it has surely been a great day. Look forward to tomorrow!

After the class was out, I got on the tube to 103rd Street station, and walked a block to the New York Hihostel, where I checked in. Relaxed for a bit until my dinner date showed up.

20140314-040513.jpg
Silvio Nardo stay at the Hihostel just like I do, and suggested an Ayurvedic restaurant when I said I prefer vegetarian. Great food! Wanted to commemorate the occasion, but found out that it’s not very easy to do selfies from a mini iPad.

20140314-040533.jpg
The waiter gladly helped us though.

20140314-040546.jpg
Good spot, The Ayurveda Cafe, with a nice story behind it.

Once back at in my room, I went to open my padlock for my locker… But it just wouldn’t open! So I had to walk down to reception asking for their help to break into my locker…

20140314-041237.jpg

All in all a day filled with adventure, and in the words of Silvio, explaining the feeling he has around the Three Principles It’s like you are a beginner every day. I really like that, because there sure is a special sensation when you are new at something and do it for the love of it, wondrous to the magic of it. And really, isn’t that a great way to go about life?

Skillnaden som gör skillnad

Så säger min nyvunne vän Dennis Westerberg, som är ytterligare en pärla mitt liv berikats med sedan #skolvåren-resan började på Twitter en februarikväll 2013. Han är fascinerad av skillnaden som gör skillnaden, och jag märker att det där är något jag verkligen gillar. Det får igång mig.

20140310-210503.jpg

Det är dessutom en fantastiskt bra fråga att ställa, använder den både på mig själv och mina coachklienter:
Vad är skillnaden som gör skillnad?

Ställde frågan till min dotter också, i samband med att hon kände att hon fått ökad förståelse för ett område som de arbetat med i skolan. Hon tänkte en stund och sen samtalade vi lite om hennes funderingar. Hon landade i att hon inte accepterat att hon inte förstod, utan att hon varit ihärdig och ställt frågor tills hon nådde känslan av förståelse som hon eftersträvade.

Vad är skillnaden som gör skillnad i ditt liv?

Världen skapas mellan människor

Lyssnade till Bob Hansson i P1s Tankar för dagen. Han pratade om Gösta. Hjärn-Beppe har berättat om Mats. Det är fascinerande vilken betydelse en annan människa kan ha i ditt liv. På gott och ont. Påminns om min enorma insikt (som jag ännu inte skrivit om till fullo – det kommer) då Beppe framträdde på #afkHuddinge i februari. Han läste då berättelsen om sin skolgång och om mötet med Mats. Ett sånt där signifikant livsavgörande tillfälle, då Beppe dräpte sin inre Katla. Blogginlägget är läst av över 12 000 personer. Ett tydligt tecken på vilken kraft det finns i just berättelser.

Bob snackar om att världen inte skapas av människor utan mellan människor. Så har jag aldrig uttryckt mig, men det slog an något i mig när jag hörde det. Jag skrev ned det i blogg-inspirations-högen.

20140310-050003.jpg

Är tvungen att skriva ned det ytterligare en gång. Säger det högt för mig själv. Världen skapas mellan människor.

Just det är ju Det! Det är där kopplingen mellan individ och grupp, kollektiv, samhälle görs. Världen skapas mellan människor, och tänk vilken värld vi kan skapa om varje människa är sin bästa version av sig själv, för att låna Bobs uttryck. Själv har jag tidigare skrivit om att varje människa måste utmanas, uppmanas och uppmuntras till att blomma ut i sin fulla potential.

Medan jag flyger mot det stora landet i Väster
så drömmer jag mig bort, drömmer om ett hållbart lärande samhälle. Kanske lite motsägelsefullt för den delen, flygning och hållbarhet är inte bästa kompisar direkt. Jag får kompensera med att verkligen göra och vara mitt bästa jag under resan helt enkelt.

Tror du på att världen skapas mellan människor?

Ögon som ser

Samtalade med min make om det här med förändring, och hur man på ett bra sätt tar tillvara och upptäcker de utrymmen till förbättring som finns i en verksamhet.

Han inledde vårt samtal med att säga:

Ta vilken verksamhet som helst och bjud in människor utifrån, så kommer de att finna den potential till förändring som finns. De som jobbar där har, om inget annat, en nedsatt förmåga att se, men de som är nya har öppna ögon, de har ögon som har en förmåga att se.

20140225-152439.jpg

En av grundförutsättningarna för detta är ju dock att jag, som ny/utomstående, inser vilken styrka jag besitter, just därför. Under min senaste vända på Yrkeshögskolan Syd i Hässleholm, där eleverna bland annat får öva på SWOT-analyser, utifrån vilka möjligheter de har att få jobb efter utbildningen, var det en deltagare som sa ”Men jag har ju ingen erfarenhet, vilket för mig blir en svaghet.”.

Jag frågade henom om hen kunde se någon styrka i det, men det kunde hen inte. Och det gjorde mig lite ledsen. Så jag sa just detta – dvs, att styrkan som ny just är fräscha ögon som kan se. Och minsann om inte det gjorde åtminstone en av deltagarna lite tryggare i känslan att faktiskt ha något unikt att bidra med, inte till trots, utan tack vare, bristande arbetslivserfarenhet inom sagda yrke!

Vad har dina ögon förmågan att se?

Väntar ivrigt!

I skrivande stund sitter jag på planet till USA. Igen. Det är bara knappt två månader sedan jag senast satt på ett plan just till USA. Fast den gången till Santa Monica i Kalifornien. Nu har piloten New York i sikte. Har besökt staden en gång innan, 1986, då min far – nyligen benämnd alla USA-nördars konung – bodde ett år i Washington DC. Då gjorde vi en rundresa och besökte även San Fransisco och Los Angeles, förutom Washington DC och New York.

20140308-114219.jpg

Jag ser fram emot den andra av fyra långhelgskurser inom ramen för SuperCoach Academy 2014, som går av stapeln 13-16 mars. Alla helger har fått ett namn, ett begrepp, men jag minns faktiskt inte vad denna helgen ska handla om. Den första kallades för Foundation Weekend och handlade just om att fördjupa min förståelse, bygga en solid grund att stå på i hur jag förstår omvärlden och det faktum att jag skapar min värld, inifrån och ut.

Det där med att jag inte minns förresten. För mig är det just ett sånt där bevis för hur förunderligt livet kan vara. Ni som känner mig, som kanske jobbat med mig inom ramen för ett eller annat projekt – tycker ni det låter underligt att jag är på väg till en kurs vars tema jag inte minns? Jag kan själv bli lite fascinerad över det, men jag är ganska glad över att jag är där jag är. För kursen går av stapeln ändå. Jag behöver inte veta vilket tema Michael Neill satt på helgens övningar, för att få ut något av det. Kanske är det till och med så att jag kan få ut ännu mer av det just för att jag inte ställt in mig på något specifikt.

Med öppet sinne väntar jag ivrigt på insikter och lärande, möten med fantastiska människor, tankespjärn, klivstenar och både tårar och skratt. Låter ganska bra va?

Set your ideas free

At Tender Greens, Santa Monica, they had these pictures on the wall, with the most profound messages. I’m gonna share them with you because I think they are worthy of being shared, each and every one. They are of the same quality as the Tender Greens food is, if you ever have a chance to try it, do!

Set your ideas freeThe Three Principles are Mind, Consciousness and Thought. I relate this message of setting my ideas free with the third principle, that of Thought – because when I allow myself to not get stuck in thinking, there will be new thoughts, new thinking. And with them, ideas come.

When did you last set an idea free?

Alltid för er

När maken var i USA på jobb skickade han en fråga om jag kunde hämta en bok han beställt på biblioteket.

20140303-055534.jpg

Hämtade hem boken ock snart nog kom maken hem och sträckläste den. Maken fick nys på den via ett inslag i P4. Så jag blev lite nyfiken och läste den själv också.

Och vilken berättelse det är. Om kärlek, om föräldraskap, om svek och att härda ut. Om oddsen på fel sida och om livsglädje.

Det är en lättläst bok som berör, och mer än en gång tänker jag tanken ‘Men detta kan ju inte vara möjligt!‘. Men det verkar inte bättre än att det är så. Och ibland överträffar verkligheten verkligen dikten.

Så får du chansen att läsa Alltid för er av Gunilla Lindh och Cecilia Berglund så ta den.

Nattgästen

Ikväll har jag suttit & snackat med Michael Sillion, som lånar soffan över natten eftersom han ska följa med till Skolvision i Malmö imorgon.

20140303-051514.jpg

Jag gläds åt alla dessa vänner mitt liv berikats av senaste året – Michael är en av dem. En #skolvårare som brinner för visionerna, som vågar tro på tanken om ett hållbart lärande samhälle, som tänker, skriver och agerar.

Mitt liv blir rikare pga människorna i det. Vad berikar ditt liv?