Gamla klyschor har ofta mycket sanning i sig. Så ock med den gamla dängan Borta bra men hemma bäst. Känner själv så, när jag landar i soffan efter fyra intensiva, fantastiska, förundransfyllda, skrattrika, musikaliskt utmanande dagar i Åre och Östersund tillsammans med övriga damer i Södra Sallerups damkör. Och jag verkar inte ensam om känslan, att det är bäst när jag är hemma, av katten Pops beteende att döma.Han har ingått i AirBnB-gästernas ansvar, jag hyr ju ut både hus och husdjur på en och samma gång vilket är ytterligt smidigt. Nu ligger han bakom mig i soffan, utsträckt på soffryggen, och snarkar högljutt.
Tillfreds. Trött. Tacksam.
Precis som jag.
(Ja, det sista gäller månne enkom mig, men låt gå för denna gången.)