Ja, det är kanske så. Att det känns som att det bara snackas och inte görs något.
Men, för det första så tror jag att snack kan vara viktigt för att ge tankespjärn och möjliggöra insikter, inspirera och peppa att testa nya grepp, knyta kontakter och få handfasta goda exempel att utgå från.
För det andra så har #skolvåren just avslutat #afkVarberg. Detta evenemang som föddes den 15 februari på twitter och gick av stapeln 18-19 juni i Varberg, med runt 130 deltagande personer från hela Sverige (och faktiskt ända från Riyadh!). Anders Härdevik sa ungefär så här till mig ”Ni ska vara stolta för det är något stort ni roddat samman. Hur många sådana här saker snackas det om i fikarum runt om i landet, som aldrig lyfter från soffhörnan?”. Så det blev handling av det som började som snack.
För det tredje är det över 150 anmälda till #afkMalmö 18-18 oktober, och det på mindre än 48 timmar efter att anmälan öppnades. Och för att rodda hem detta kommer det krävas ännu mer handling!
Men nu till det viktigaste:
Jag hoppas och tror att alla inser att förändring börjar i mig, i dig, i hen. Dvs – ska det bli en reell förändring så måste det göras saker också. Det räcker inte att ”bara snacka” utan det måste omsättas i aktiv handling. Och jag vet att det görs ofantligt mycket. Jag vet att det gjorde ofantligt mycket redan innan #skolvåren föddes. Men förhoppningsvis har #skolvårens ihärdiga nötande av frågan ”Varför skola?” gjort att viss del av handlingarna skett utifrån ett något högre perspektiv, det berömda helikopterperspektivet. Det där som möjliggörs av att jag som individ inser att det jag gör i min vardag kan spela roll för samhällsbyggandet. Oavsett vilken position jag jobbar på, oavsett om jag är vaktmästare, undersköterska, rektor eller EU-minister.
Inser du hur viktig du är för samhällsbyggandet?
Pingback: Jag envisas med varför skola! | HERO – the coach
Pingback: Mellanrummen | HERO – the coach