Ridå. Och omtag.

 

Vaknade i morse efter en natt då till och med jag hölls vaken av ett sanslöst åskoväder, jag som brukar sova igenom det mesta. Gick på toa. Tänkte ‘Pjuh, britterna kommer ha röstat för att stanna vilket kan väga upp min förtvivlan för de tillfälliga svenska asyllagarna som röstades igenom i tisdags‘.

Kröp tillbaka ner i sängen, kollade FB i godan ro tills jag snubblade över en brittisk väns statusinlägg.

Fyllt med ledsna kommentarer. Människor som uttryckte sin chock och förtvivlan.

Panik. Hjärtat bultar.

Surfade omedelbart in på Sydsvenskan, medan jag febrilt rabblade mantrat ‘Det kan inte vara sant, det kan inte vara sant‘ bara för att mötas av rubriken Britterna röstar för att lämna EU.

Två mörka dagar inom loppet av fyra dagar.

Ridå.

Och samtidigt.
Jag kan inte stanna där. Bakom neddragen ridå. Som om pjäsen vore slut och inget mer ska ske. För det ska det ju, så klart.

Det finns mycket med EU som jag inte uppskattar, men jag har än svårare för alla dessa mot-krafter. Det jag hör hos Brexit-förespråkarna liknar detsamma jag hör hos de som förespråkar det svenska andrummet vilket liknar detsamma jag hör från Trump och hans gelikar. Mot mot mot…

Jag vill inte vara mot. Jag vill vara för. Så jag släppte taget om min rädsla och mina farhågor för den än mer ogästvänliga och gnidna värld jag befarar att vi skapar med alla dessa mot-krafter, för att istället njuta av dagen. Omtag helt enkelt!midsommarKransbindning, fantastiskt väder, god midsommarlunch i fint sällskap, en skön promenad och därefter helt vidunderligt goda jordgubbar från Den gröna fabriken. Sen ett ryck som gjorde att min växt-kuvös fick påfyllning av nysådd squash, rädisa, spenat, sockerärta, sommaradonis och rödbeta. Fotograferade min vackra vilda trädgård i det vidunderliga kvällsljuset innan det bjöds till smarrig middag. Minnesövning för hela familjen gällande att komma ihåg USAs alla delstater (jag gick från 25 -> 43 -> 47 stycken och den enda jag konsekvent glömde bort var Maine. Men hallå liksom, Maiiiiine!) bara för att övergå till att med berått mod mörda lite mördarsniglar som i sin tur var i full färd med att mörda mina bönor, ärtor och squashplantor. Plockade in kamera och dynor, saftglas och temugg.

Önskar nu dig och de dina en riktigt fin och glad midsommar, i samma andetag som jag kryper ned i sängen, där jag gör sällskap med maken och en god bok.

Omtag.

Jag är för en värld där vi hjälps åt. Där vi delar på gracerna som fördelats lite huller-om-buller över jordens alla länder. Där kärlek är utgångspunkten för hur vi relaterar till varandra, känd som okänd. Vad är du för?

 

Med blommor i mitt hår…

Nä. Faktiskt inte. Det har regnat merparten av dagen. Nu börjar molntäcket brytas upp så kanske solen tittar fram…

Och jag är förkyld. Det känns. Men har turen att jag firar midsommar i ett sällskap där jag kunnat ta det lugnt. Har dock gosat lite med yngsta bonus-barnbarnet och det är få saker som är så njutbart som det!   

Utöver trettiotalet människor av alla åldrar som firar midsommar här, finns också en fyrfota kompis. Och Zac, som ligger vid mina fötter och håller mig sällskap i en stund av lite vila, har fått blommor i sin päls. Jag har lekt med Pixlr och den nya dubbel-exponeringsfunktionen.

Önskar dig och de dina en skön midsommar!

Ditt bemötande säger nått

Igår var det midsommar och vi firade den som vi brukar, hos min Jenny, tillsammans med ytterligare en handfull familjer. Vi samtalade om en massa, bland annat om livet i stort, och när jag sa att jag är godtrogen och tror alla om gott, så sa en av midsommarfirarna något väldigt klokt, nämligen nått i stil med:
Det sätt du möter andra på är hur du ser på dig själv.

Jag vill skicka med ett stort tack för tankenöten igår, min vän! Den satte igång en massa funderingar i mig som du snart lär märka. Och jag älskar det, för tankespjärn äger!

Jag har nämligen legat och vridit och vänt på det där under morgonkvisten, och tänker att det ligger väldigt mycket i det. Jag har haft två inre inställningar, under hela mitt liv fram till för en 7-8 år sedan var jag inställd på JAG ÄR INTE OK, men som tur är lyckades jag under en session med en fantastisk terapeut få syn på detta och faktiskt med hennes hjälp svänga om till JAG ÄR OK.

Inte helt synkat med detta, men likväl en process som spelar roll för var och vem jag är idag, så har jag också gått från att vara den mest negativa person jag nånsin stött på, till att vara en vansinnigt positiv människa. Kanske inte den mest positiva, men bra positiv. Denna resan påbörjade jag för snart 15 år sedan.

Så ja, för mig stämmer det väldigt väl, att mitt bemötande av mig själv speglas i hur jag bemöter min omgivning. Och det intressanta är att jag mår så mycket bättre när jag vände från att misstro både mig själv och världen. Mitt liv, när jag var negativ i ton och attityd, både mot omgivningen och mig själv (i synnerhet det sista), var ganska tufft. Det var mycket mindre roligt att leva. Lite som att leva, mer eller mindre konstant, i en moll-tonart. Idag är min grundinställning i dur, och när min livsmelodi går över till moll, med jämna mellanrum, så har jag så mycket lättare att ta mig genom det. Och jag gör det inte längre på bekostnad av mig själv. Det har med det där med acceptans att göra, tror jag.

Än mer intressant tycker jag det är att vara så medveten om de skiften jag gått genom, inte minst eftersom det för mig visar att det faktiskt finns få saker som är statiska, inte ens sådant som jag trodde var en oföränderlig del av mig. Och det kanske finns sådana delar kvar, det vet jag faktiskt inte nånting om, men att jag inte behöver vara ett offer för vare sig inre eller yttre omständigheter, det vet jag numera, och det ger mig enormt hopp om framtiden.

20140621-083909-31149260.jpg

Hur möter du din omgivning? Vad tror du om världen och dina medmänniskor? Tror du dem om gott eller ont? Är din grundton dur eller moll?

Helena, den mänskliga nåldynan

Idag fick jag akupunktur för första gången, ja, bortsett från den sk whiskeypinnen vid förlossning av mina barn vill säga. Men det räknas inte riktigt tycker jag.

Har sedan min New York-resa i mars haft en underlig smärta i höften, som är något som kallas trochanderit. Tagit lite antiinflammatorisk medicin utan större framgång och nu stod valet mellan kortisonspruta eller akupunktur. Enkelt val!

20140619-172802-62882318.jpg

Ganska roligt att se hur nålarna satt i höften min, vissa helt nedsnurrade och andra mycket mer ytligt. Hade dock fånen på stolen med mina kläder så jag kunde inte föreviga det hela tyvärr. Men när jag kom hem och satte mig i soffan möttes jag av en kelsugen Oliver, vår nye familjemedlem. Så ni får hålla tillgodo med en bild av oss istället.

Känns som det var längesen jag skrev ett så här meningslöst blogginlägg… men min hjärna är helt slut. Intensiva veckor, på åtminstone tre plan, gör sitt till. Jag har massor med tankar och saker jag vill sätta tänderna i, reflektera kring och se vart hän skrivandet tar mig, men jag orkar inte göra dem rättvisa just nu. Därför får ni stå ut med den mänskliga nåldynan idag, så får vi se vad morgondagen har i sitt sköte.

Firar du midsommar?

Gilla läget

Idag är det midsommar och jag ligger i sängen och hör hur det regnar. Väderprognosen ser lite si och så ut, och det är bara en grej som gäller, nämligen Gilla läget!

Oavsett väder ger nämligen den här dagen mig en möjlighet att umgås med släkt och vänner – och mina tankar kring dagen kommer att ange min känsla för den.

20130621-080621.jpgSå trots att det kanske kommer åska och regna delar av dagen så tänker jag se till att jag har sol i sinne. För utomhusvädret kan jag inte styra över, men mina tankar kring det är ju mina tankar, och de styr jag över.

Jaja, tänker du, en så där positivt-tänkande-grej.

Njae, får jag svara då. Dagen blir inte bättre av att jag säger åt mig att tänka positivt. 20130621-081834.jpgDäremot blir dagen som jag faktiskt tänker mig den. Mina tankar och mina känslor är intimt sammankopplade, och jag har bestämt mig för att göra mig en riktigt bra dag idag!

Nu ska jag ut i min blöta trädgård och leta efter lite blomster till en midsommarkrans eller två.

 

Glad midsommar allesammans!