Adventslyft nr 23 – Framtidstro

framtidstroFRAMTIDSTRO. Vackert ord. Väcker bubbliga känslor i mig. Förhoppning. Pirr. Nyfikenhet. Men också hårt arbete. För framtiden så som jag ser den framför mig kommer kräva sin insats. Och därför tänker jag på Christer Hellberg och vännerna Sara och Åsa i ModigMinoz, när jag reflekterar kring begreppet framtidstro.

För de arbetar hårt alla tre med att skapa en annorlunda morgondag än det samhälle vi lever med idag. Och vet du. Även dessa magnifika människor har kommit till mig tack vare #skolvåren. Det är inte klokt egentligen. Så annorlunda mitt liv skulle vara utan #skolvåren. Annorlunda och fattigare.

Christer är fantastisk på att formulera sig i skrift. Jag läser hans blogginlägg och förundras över hans förmåga att både analysera det som är, men dessutom se möjligheter i hur det skulle kunna vara. Och det är faktiskt inte så vanlig kombination, har jag upptäckt. Det är lätt hänt att fastna i det som är och därmed låsa tankeförmågan, så att fantasin inte får luft under vingarna. Men inte hos Christer inte. Där finns det en underström av framtidstro i allt han gör, även om han ibland blir märkbart frustrerad över det som är. Han vill framåt. Och jag är så tacksam för att vi slagit följa på olika vis, så jag får ta del av hans drivkraft.

Och så har vi Sara Modig och Åsa MinozModigMinoz. De drog just igång en FB-sida och där står det: ”Praktiska visionärer som banar väg för nya modeller för samhällsutveckling. Expertis, processtöd och nätverk.” och jag kan inget annat än hålla med. Första #afkAlmedalen med #skolvåren blev så framgångsrikt som det blev bland annat tack vare dessa två kvinnor, som karäkteriseras av professionalitet, förmåga att tänka nytt och inte minst handling.

Jag gick en CoachWalk häromsistens med en person som lite frustrerat uttryckte  att hen saknade människor i sin omgivning som trodde på en bättre mer kärleksfull värld, människor som vill och vågar både tro och agera för att skapa en förändring. Hen utbrast ”Var finns de där människorna? Jag känner ingen som är sån!”.

Och jag kunde inte annat än svara hur det är för mig: ”Jag är omgiven av sådana människor, det är i princip vad mitt umgänge består av idag. Och det är inte en slump. Det är jag som mycket medvetet ser till att omge mig med människor som vill och vågar lite mer än medelsvensson.

Och vet du? Christer, Sara och Åsa är tre av dessa!

Framtidstro – jag tänker på Christer Hellberg och ModigMinoz, som oförtrutet arbetar vidare på olika plan för en bättre morgondag.
Framtidstro – vem eller vad tänker du på?

Skolvision i Malmö – en fotokavalkad

Måste dela med mig av lite av alla 20140304-120332.jpgunderbara foton jag tog i Malmö på Skolvisions andra konvent. Den tredje konventdagen går av stapeln i Göteborg den 11 september och jag hoppas innerligt att du tar dig dit – inte minst för att jag tyvärr missar det pga resa.

20140304-120325.jpgHär med Lotta Karlsson, alias @frokenflippkolla in hennes reflektioner efter konventet.

20140304-120300.jpgLokalen börjar fyllas med deltagare.

20140304-120317.jpg20140304-120308.jpg

På väggarna diverse tänkvärdheter – här möjlighet att dela med sig av tips eller egna behov. Under dagen fylldes det på med tankar, tips, idéer och behov.

20140304-120253.jpgAllra finaste stjärnögat Lou Rossling, snacka om att vara one of a kind!

20140304-120244.jpgAnnette, mamma till Skolvision, som utmanar sig själv på scen, med den äran.

20140304-120227.jpgTorgny Steen, må-bra-mannen, berättar om hur hjärna och kropp fungerar, och lyfter fram det underbara i att man inte ens behöver tro på att det funkar. För det är så, det är helt enkelt så naturen har skapat oss. Christer Hellberg och jag lät deltagarna tankespjärna lite grann kring frågan Varför skola? innan Torgny satte igång hjärngympan.

20140304-120207.jpgGivetvis twittrades det friskt, och Benita lyckades fånga vad Pamela von Sabljar berättade om de sex heliga nycklarna, the six holy ones, som Pamela så väl lyckas använda. Hon lever som hon lär, helt klart!

20140304-120137.jpg20140304-120130.jpg

20140304-120123.jpgJohn Steinberg utmanar och uppmanar till allehanda reflektion bland
att verkligen förstå vad pedagogens uppdrag är.

20140304-120105.jpgHärliga kulsprutan Micke Gunnarsson som står redo att äntra scenen.

20140304-120113.jpgJa du, själv har jag först senaste året verkligen förstått hur detta funkar för mig, i mig, med mig. Och oj oj oj, vilken skillnad det gjort i mitt liv. Hur reflekterar du?20140304-125710.jpg

Anna Numell delade ut små tankekorn innan lunchen. Själv valde jag detta guldkorn, som i all sin enkelhet verkligen är ett kraftfullt budskap.

Skolvision går som sagt av stapeln igen i Göteborg den 11 september – jag uppmuntrar dig att köpa en biljett! Läste på Facebook om ett lärarlag som redan nu funderar över att lägga en studiedag den dagen, för att säkra att så många som möjligt kan gå. Kanske en idé att ta efter.

20140304-120058.jpgDet är min Post-It-lapp som sitter uppklistrad där på väggen. Mitt nästa steg är att fortsätta möta människor. Att samtala. Att verkligen lyssna och ta in. Jag älskar det och gör mycket av det, men vill göra det ännu mer. För det är skillnaden som gör skillnad!

Vad är ditt nästa steg?

Klivstenar

Har ägnat dagen åt en visionär spånskiva tillsammans med 9 av totalt 13 skolvisionärer i projektet Skolvision2013.

Dagen har väckt många tankar kring modet att våga släppa, att lita till processen, och inte gå i fällan att göra som det alltid har gjorts. Och det är tydligtvis fler än jag som upplever detsamma, Christer Hellberg summerar dagen så här:

Målet är vägen framåt – det finns inget problem att lösa eller destination utan målet är att komma i rörelse framåt i olika riktningar!

20130904-221907.jpgJag älskar möten som går på djupet, och det är verkligen vad denna dagen möjliggjort. Människor är så intressanta och ger mig möjlighet till insikt, igenkänning och lärande. Att träffa folk som genom att de delar sina tankar, funderingar, frågor och upplevelser, kan agera klivstenar för mig och mina tankar – det är ju så vi föder utveckling!

Mina tankar klättrar på andra människors tankegångar, använder dem som klivstenar, som skulle jag vara i färd med att korsa en flod. Är floden tillräckligt bred, så kommer jag inte från strandkanten kunna bestämma mig i förväg för vilka stenar jag ska kliva på. Likadant är det med ett tillräckligt stort mål/vision, något jag vill uppnå/åstadkomma. Lätt att vilja ha hela planen klar, veta exakt vilka steg som krävs, för att våga påbörja resan. Livet fungerar inte så. Jag kommer inte kunna veta exakt hur, och det behöver jag inte, för när tanken växer så visar det sig under resan var kliven behöver tas.

Vem agerar du klivsten till?

Målgång #Blogg100

Detta är det hundrade inlägget av #Blogg100, dvs, med detta inlägg har jag bloggat dagligen i etthundra dagar. Ännu en milstolpe jag är riktigt stolt över.

Christer Hellberg, som också deltar i #Blogg100-utmaningen skrev häromdagen en liten utmaning under hashtaggen #läslust100:

#läslust100

Tänkte jag skulle ta honom på orden…. men OJ vad svårt att välja ett endaste inlägg av dessa hundra. Får se om jag lyckas! Jag börjar dock inte helt från scratch, jag har en summering av mitt totalt hundrade blogg-inlägg, som kan fungera som startpunkt.

Jag funderade på humlandet, på essens och måsten, likväl som energivågen, men jag landar i Att uppnå oenighet!

Ett fantastiskt bra podcast-avsnitt från On Being gav inspiration till det inlägget. Efter att jag lyssnat klart var jag uppfylld av hopp att det går att skapa en annan värld än den vi ser idag. Detta ofantligt hoppfulla meddelande vill jag sprida till fler. Därav valet.

Christer, och andra som vill haka på #lästlust100, där har ni det inlägg jag väljer som mitt guldkorn, från dessa etthundra dagar.

Har du ett favoritinlägg, på denna eller någon annans blogg (länka gärna!)?
Vad är det som gör att just det är ditt favoritinlägg?