Fysiska mötesplatser

Publicerad den av
1

Satt och diskuterade med en ny bekantskap, och vi kom in på vikten av det fysiska rummet. Vikten av att det fysiska rummet möjliggör och hjälper till att skapa möten mellan människor.

I det sammanhanget kan jag tycka att det är fascinerande, och faktiskt en smula nedslående, hur lite vi drar nytta av forskning och kunnande kring hur fysiska miljöer kan utformas för att främja möten.

Titta på skolor – det finns skolor som är sprillans nybyggda som är mer eller mindre identiska med skolor jag gått i som har både femtio och etthundra år på nacken (nedan Videdalsskolan i Malmö, fotograferat under en ballongfärd).20131130-181249.jpgHur kommer det sig? Och vad är det som gör att jag läser om enstaka skolor som byggs utifrån en mycket medveten tanke kring det fysiska rummet, där man inte bara kör på med korridorer, klassrum, grupprum i traditionell stil. Läste för nått år sedan om en dövskola som skapat runda rum, vilket påverkade lärandemiljön och atmosfären enormt, i positiv bemärkelse.

Jag är säker på att det finns en enorm rikedom att ta av, för att kunna skapa fysiska mötesplatser som verkligen gynnar möten, oavsett om de är planerade eller spontana. Varför tar inte fler till sig dessa tankar? Vad är vi rädda för?

Vill du mötas?

Publicerad den av
9

Detta är mötas. Vad underbart det är, när jag möter en människa som gör att jag kan växa och utvecklas. Och insikten att alla människor jag möter har den potentialen. Det finns ingen människa jag inte kan lära mig något av, ingen!

Jag tänker därför tillbaka på mitt liv, och inser, med ett litet styng i hjärtat av förlorade möjligheter, att jag allt för sällan varit mottaglig för människor och deras resa. Jag har varit så upptagen av att hävda mitt eget värde, att jag inte kunnat öppna upp för lärandet i mötet. Jag har inte vågat vara mig själv, fullt ut, utan har känt ett behov att hålla uppe en 20131130-170611.jpgfasad, en yta, som sköld. Av rädsla för att bli bedömd och värderad som sämre än andra.

Nu möter jag – oftast – människor fullt ut, äkta, ärligt, öppet, och det är med ett leende på läpparna jag skriver detta. För jag lär mig, jag vågar vara mig själv, fasaderna rämnar och kvar står jag, den äkta Helena, i all min kraft och svaghet. Som jag är.

En människa. Fullt ut.

Vill du mötas?

24 plus 10

Publicerad den av
Svara

Julkalendern är i full gång när detta publiceras, men när jag skriver det har den inte börjat än. Men idag har jag verkligen haft en skrivardag, alldeles fantastiskt! Har, med detta inlägg, skapat 24 julkalender-inlägg likväl som ytterligare tio andra blogginlägg. Det är rekort så det visslar om det för min del ska du veta.

Jag började visserligen igår eftermiddag, då jag satt på Raw Food House i Malmö och väntade på att min fina vän Matilda skulle dyka upp. Där blev det tre-fyra utkast skapade, men eftersom internetdelningen på mobilen inte ville fungera och jag inte brydde mig om att fråga om de hade wifi, så blev det först idag som jag tog itu med dessa utkast. Och alltså även lyckats med konststycket att skapa ytterligare sex-sju stycken.

Detta är dock ett exempel på vad jag menar med att det slår gnistor när mitt görande och mitt varande är tätt sammankopplade. När mitt görande är synkat med mitt varandra, då kan jag rida min energivåg (som är det jag har fokus på) och så är det precis som det skapas leverabler (i detta fallet blogginlägg) utan ansträngning. De bara blir till.20131130-235811.jpg

Så Filippa, här kom ett exempel på när jag gnistrar till. Det var dock inte det exempel jag tänkte på när du bad om ett exempel, så kanske kommer det ytterligare ett vad det lider.

Vad har du upplevt när ditt varande och görande är i balans med varandra?

Rimliga krav

Publicerad den av
4

På sista tiden så är det ett par ämnen som jag återkommer till, gång efter annan, både här på bloggen men också i de möten jag upplever, i olika forum. Duktig flicka, varande och görande, att testa eller tro, och vad som anger en människas värde.

Ser en kopplingar mellan allt detta, utifrån att jag tror att många människor ställer helt orimliga krav på sig själva, som jag skrev om häromdagen.

Därför skulle jag vilja ge dig en utmaning! Fundera över varför du gör det du gör. Tänk efter om du gör det för att du vill, verkligen, inifrån dig själv. Eller gör du av rädsla för att omgivningen inte ska tycka du är bra nog om du inte gör? Gör du för att du tror omgivningen förväntar det av dig? Gör du för att ditt värde hänger på att andra ser det du gör och uppmuntrar dig, tycker det är bra?

Nu i juletid har du ett ypperligt tillfälle att testa att sätta rimliga krav på dig själv. Och om du tycker det är otäckt – testa då att fråga folk i din omgivning vilka förväntningar de faktiskt har på dig.

20131130-164616.jpg

Du kan ju faktiskt fråga dig själv också om du ställer rimliga krav på dig själv? Eller håller du på att köra slut på dig själv?

Kan en människa påverka?

Publicerad den av
1

Intervjuar deltagare och personal på en skola i utvärderingssyfte av verksamheten. Det är fantastiskt roligt, men samtidigt väldigt krävande. Efter en dag full av intervjuer är skallen full och psyket trött. Men det väcker massa tankar i mig, och det älskar jag!

En fråga jag ställer handlar om hur man upplever att man påverkar utvecklingen av samhället genom sitt deltagande på skolan, och där får jag svar från 0-100. Det vill säga, vissa säger sig aldrig ha tänkt tanken och ser inte heller att de skulle kunna påverka utvecklingen av samhället, medan andra med emfas trycker på alla de sätt de påverkar samhället, här och nu, i det nära och lilla såväl som i det fjärran och stora.

Tänkte på det imorse när jag hörde att Nelson Mandela dött (må han vila i frid!), denna gigant till människa, som väl mer än någon annan visat att en människa verkligen kan påverka utvecklingen av ett samhälle, och som tur är, gjorde han det på ett sätt som gagnat oss alla. 20131206-102816.jpgBlir ledsen då jag hör människor säga att de inte kan påverka samhället. Lika glad blir jag när jag ser de, vars ögon börjar gnistra när jag ställer frågan, och jag riktigt ser deras kraft! Den är fysiskt påtaglig!

Hur får vi fler att inse att En människa, i stort som smått, kan påverka samhället, och att den personen är just Du?