Fördjupad kärleksrelation

Publicerad den av
4

Torkar mina tårar. Sliter av mig offerkoftan och sveper möjlighetsmanteln om mig. Tar chansen att fördjupa min kärleksrelation med mig själv. Vaknar på morgonen i ensam majestät. Slås jag av att jag gör det. Älskar mig. Har en kärleksrelation till mig själv, en relation jag inte värnat så mycket som den förtjänar. Det är nog lätt hänt att den får stå tillbaka – jag är säkert inte ensam om insikten att jag nånstans slutat visa mig själv min kärlek – men nu är det dags.

Står inför ett val. Det som varit är förbi. Att gå tillbaka finns inte.
Jag gläds åt det som varit, och möter nuet, och därmed framtiden, i nyfikenhet.kärleksrelation med migGes möjligheten att välja. Tar den. Väljer Mig.

Tar plats i mitt liv. Med nyfikenhet och värme inleder jag kurtisen, lockar, pockar, smeker varsamt, eggande. Får syn… på Mig. Vad jag vill. Tycker om. Önskar. Bejakar. Tar mig friheter. Flörtar, tittar mig djupt i ögonen och inleder djupa samtal om meningen med livet, om hur jag låter min onlyness (tack Nilofer Merchant för detta vackra ord och Sara för att du pekade mig i dess riktning!) blomma ut i full blom, och vad som faktiskt vill hända nu.

Väljer Mig. Fördjupar högst medvetet min kärleksrelation med Mig, och öppnar därmed för mer kärlek än vad som ryms inom den fysiska gräns min egen kropp utgör. Fördjupar min kärleksrelation till livet, till det som varit, det som är och det som blir. Omfamnar allt, i den varmaste djupaste omfamning jag förmår. Och jag förmår, var så säker!

Med naturen som canvas

Publicerad den av
4

Lisa Rislöw är en konstnär jag inspireras av, både för det vackra hon skapar men också för den kärlek och varma energi hon sprider. För ett tag sen la hon ut ett Instagramfoto på de mest vackert dekorerade kastanjer. Frågade henne vad hon använde för att måla på kastanjerna. Svaret: Vit akrylpenna. Så idag när jag var uppe i stan införskaffade jag mig vita akrylpennor. Och sen samlade jag kastanjer. I mängder. En hel skål full. Kom hem till ett lunchmöte via telefon och därefter satte jag mig och testade.smakprov

La upp bild av mitt testförsök på Instagram och Lisa påminde mig om att även använda löv som canvas. Så när jag gick till lilla butiken för att handla till kvällsmaten plockade jag på mig lite löv också. Och skamlöst snodde jag Lisas ordvits. Inte för inte hon går under benämningen Withlovelisa! (Och nån gång ska jag komma och Måla Mandala med dig Lisa!) Under seneftermiddagen släppte jag skaparglädjen lös.

med naturen som canvas

Vilsamt. Rogivande. Meditativt.
Förunderligt fascinerande att se hur något växer fram.
Ett mönster, ett hjärta, en rad med prickar. Färgen pärlar sig lite på kastanjens feta yta, dessa är ju alldeles nyplockade och har inte torkat ännu. Och jo, lite vit på händerna blev jag. Extra bonus.

Nu blir jag nyfiken.
Vad mer skulle jag kunna måla på? Nypon så klart, det kan bli fint, tror ni inte? Vad mer?

En hälsning från universum

Publicerad den av
4

Gick en välgörande promenad idag med en varm kärleksspridande klok kvinna. När vi vardera berättat vårt nuläge insåg vi båda att det fanns många skäl till att vi bestämde oss för att ses på en walk n talk:en just idag. Så skönt att kunna se och ses, hålla och bli omhållen och inte minst dela gemensamma – smärtsamma och lärorika – erfarenheter. När vi gick förbi busshållplatsen vid Latinskolan fick jag en hälsning från universum via Instagramkontot studio_mitkovic.Ta vad du behöverGick högtidligt in i busskuren, rev av den enda kvarvarande lappen, la den varsamt i min hand och slöt ögonen. Fylld av värme, kärlek och välbefinnande, fortsatte jag promenaden. Med lappen i bakfickan. Och där ligger den kvar.healing

Tack universum, studio_mitkovic och min fina vän! ❤

Livet är inte skapt så

Publicerad den av
7

Ibland är livet tufft. Till min hjälp i sådana stunder har jag två saker som ger stöd, värme, kärlek. Dels ofantligt fina vänner. Vänner som håller om mig – fysiskt eller virtuellt – och finns där. Sådana jag kan sträcka ut en hand till och be om stöd. Blotta mitt allra ynkligaste jag, mina rädslor, min ilska, förtvivlan och sorg.

Men också Mig själv. Jag finns här också. För mig. Jag vänder mig till Mig och den visdom jag vet finns inom Mig. Varsamt är jag tålmodig med mig själv. Låter mig vara i det ledsna. I det ensamma. Och när jag är i det så är jag det utan att skrämmas av det. Utan att vilja fly därifrån. Utan att begrava mig i det. Bara vara i det – låta det skölja över mig. I varsam samvaro med mig själv. I dessa stunder är det som att känslorna är rena. Hundraprocentiga. Äkta. De sköljer över mig och sveper vidare. Som en tsunami väller de över mig, fyller varenda cell i min kropp… Och sveper sedan förbi. Ibland är det en lång upplevelse, som stannar kvar i mig i timmar, i dagar. Ibland sveper de över mig snabbt, på en enda minut kan jag förnimma hur den närmar sig, känslan, översköljer mig, sveper vidare.sköljer över migDet spelar ingen roll. För jag vet att de aldrig blir permanenta. Känslor stannar inte för evigt. Livet är inte skapt så. De kommer – de upplevs – de passerar. Så är livet skapt.

Sjua i indisk nattsärka

Publicerad den av
1

NattsärkesjuaIförd indisk nattsärka aka power nightie körde jag dagens sjua vari jag inkluderade 14 burpees, i kvinnornas omklädningsrum på Lisebergsbyns camping, inför en kvinna som fönade håret. När hon gick sa hon: ‘Vilken energi! Vilken inspirerande kvinna du är! Önskar dig en fantastisk dag!’

Jag önskade henne detsamma och fortsatte köra, efter att halvt på skämt och halvt på allvar ha bestämt med henne att vi ses imorgonbitti för att köra en sjua ihop.

Det var min sjuhundrasextioåttonde sjua på raken. 768 dagar i rad.

Och kanhända var det så enkelt att den där sjuan gav mig precis tillräckligt med energi för att mäkta med dagen idag. Har fått fantastiska kramar idag också, av fina själar, både innanför och utanför Bokmässans grindar. Kramar på BokmässanSamtidigt så kostar det på att stå på Bokmässan i dagarna två. Imorgon åker jag hem vid lunchtid, så det ska nog gå vägen. Men självfallet ska jag göra en sjua imorgonbitti också för att säkra ett energitillskott. Får se om jag får sällskap i omklädningsrummet?

Dags för möten!

Publicerad den av
Svara

Imorse packade jag samman det sista och knatade iväg till bussen för att sammanstråla med Stellan för vidare färd till Göteborg.

Precis innan jag lämnade tog jag en liten titt i Picknick – utflykter & inflykter, den vackra boken som Pia och Dennis Kammeborn gav ut tidigare i år. Jag hoppas få träffa dem i 3D för första gången under bokmässan!Vi har fått stiftelsen loveisabibliotekets monter på plats, och börjat förbereda oss för dagarna i Göteborg. Har också varit och hälsat på i Hoi förlags monter, där merparten av medförfattarna till Medvetna Val kommer hålla en inspirationsshow på fredag – kom gärna dit!

Dessutom kommer vi ha små korta pass i montern (D02:38) enligt följande schema:

Och. Icke att förglömma. Idag har jag (och Stellan så klart) träffat Klas Parknäs för första gången. Jag fann Klas kort efter #skolvåren:s första afk i juni 2013, och har med stor glädje läst och tittat på all hans skapelser sedan dess. Och idag träffades vi. Äntligen! Vi sågs i hans vackra Ateljé Stillagatan. Och mer blir det, eftersom Klas under bokmässan ska måla den tredje Gåvan som stiftelsen loveisabiblioteket kommer sätta ut på ett barnsjukhus i Sverige.Nu säger jag god natt – imorgon hoppas jag blir en dag fylld med möten. Har redan idag kramat på både Marita och Pernilla och innan jag lämnar tänker jag minst krama på både Beppe och Pernilla! 

Ser fram emot alla möten – och den nya upplevelsen som Bokmässan är för mig!

Afterglow efter mitt livs första releasefest!

Publicerad den av
1

Medvetna valMedvetna val – från offerkofta till möjlighetsmantel

Så heter den, boken jag är medförfattare till, som släpps i handeln på onsdag den 21e september. Ikväll hade vi ett hejdundrandes releaseparty i Malmö, och det var verkligen en positiv upplevelse. Massvis med folk, både för mig okända och kända. Ett myller och ett gemyt, som definitivt ger mersmak!Bäst för världen!

Nu sitter jag i soffan och försöker summera upplevelsen, och känner hur orden fallerar mig. Så jag njuter av känslan, den härliga eftervärme jag besitter, efter en kväll fylld av kramar och skratt, peppande ord och bokförsäljning.Afterglow

Nu laddar vi om ett par dagar innan vi ska se till att sätta samma goa känsla i kroppen under Bokmässan i Göteborg, då vi finns på plats både i Hoi Förlags monter B07:60 och i Stiftelsen loveisabiblioteket D02:38. Ses där va?

 

 

Sitter ni här och skickar sms till varandra?

Publicerad den av
1

‘Sitter ni här, tre kvinnor, och skickar sms till varandra?’ sa han, mannen som gick förbi oss där vi satt nedhällda i vars en solstol framför poolen. 

‘Nej, vi spelar Pokémon Go’, svarade vi och fortsatte plocka Pokémon efter Pokémon, ditlockade av lure-modulen jag satt på ett av de två tre Poke-stopp som vi nådde från vår perfekta positionering vid poolkanten.Han gick muttrande därifrån och vi tittade på varandra och konstaterade förnöjt att ibland är det väldigt skönt att befinna sig bland likasinnade. Vi fortsatte evolva Pokémons, levla upp, samla på oss bollar och potions. 

Och om du undrar, eller rent ut av oroas eller än värre, förfasas av vårt beteende, så kan jag lugna dig. Vi pratar. Också. Tar ett morgondopp i havsviken, springer en runda, dryftar viktiga saker som handledarutbildning för Läslyftet, Goda Barn, lojalitetskrav och Medvetna Val och njuter av hotellfrukost, Afternoon Tea och tre-rätters middag i fantastisk miljö på Häringe Slott. Kramas. Skrattar. Fäller en tår. 

Inget tar ut det andra, utan berikar och kompletterar. För just oss, just här och just nu.

Nu går vi och lägger oss, efter att ha tagit över Poke-gymmet för femtioelfte gången. Undrar om vi fortfarande har det i vår besittning när vi vaknar imorgonbitti?