Att etablera, bibehålla och ifrågasätta vanor

Jag är en hejare på att etablera och bibehålla vanor. Jag har varit mindre bra på att också avveckla vanor som inte längre gagnar mig, men det har jag övat på under året som gått och är därför bra även på det numera.

För ett halvår sedan eller så trillade jag över en app vid namn Way of life, som jag började använda på riktigt när jag avvecklade min Headspace-app som meditationshjälpmedel. I Headspace kunde jag lätt hålla koll på hur många dagar i rad jag mediterat, och fast Headspace inte längre kändes rätt för mig, höll jag fast vid den ett tag just på grund av räkneverket. Till dess jag upptäckte Way of life, vill säga.

Jag började med att logga tre saker: Wim Hof-djupandning, meditation och gitarrplinkeplonk. Sen la jag till kallbad/dusch, bara för att ett tag senare lägga till ”en mil i kroppen” och Better Globe-action. Alla dessa har jag en daglig intention att genomföra, bortsett från kallbad/dusch, där jag bara vill ha koll på antalet plurr jag tagit (31 plurr, oftast kallbad, med några få undantag, sedan första veckan i september).

Ända sedan lillejulafton då vi drog upp till min mamma i Vejbystrand, har jag lyckats få till ett dagligt kallbad och har därför lyckats med bedriften att få ”full pott”, alla sex saker genomförda varje dag i en hel veckas tid. 

Vad det ger mig att logga dessa mina handlingar kanske du undrar? Jo, men alltså, jag får en underlig form av tillfredsställelse av att se dag läggas till dag och successivt bygga upp ganska imponerande ”runstreaks” som det heter på engelska. Den längsta av alla runstreaks jag har koll på är min dagliga sjua (som jag inte loggar här, utan i appen Seven av perigee) där dagens morgonsjua var nummer 1961 på raken. 

Och detta är snarast något jag låter mig själv glädjas av igen, snarare än något jag lutherskt ålägger mig själv, för det var sånt här jag ägnade mig åt som barn. Jag räknade lästa böcker och sidor, förde bok på ingående och utgående korrespondens, samlade på travhästars namn (klippte ut trav-resultaten ur tidningen och skrev noggrant in i anteckningsböcker) och bilars registreringsnummer, och allsköns påfund. Så det här är något jag plockat upp igen i vuxen ålder (ja, sedan den där dagen för 1961 dagar sedan då jag gjorde min första sjua!) och låter mig själv få leva ut till fullo.

Fast… egentligen var det än längre sedan, när jag tänker efter. Dagens andra cykeltur idag var den 7019:e loggade aktiviteten enligt min Runkeeper-app, sedan jag började använda den 15 september 2009. Jag sätter vanemässigt igång Runkeeper närhelst jag ska ut och traska eller cykla, så det kräver liksom ingenting av mig, men ger mig desto mer. Bra kombo!

Har du någon grej som du gjorde som barn, som du kanske innerst inne skulle vilja hitta ett sätt att föra in i ditt liv igen, nu när du är vuxen? Vad ägnade du dina dagar åt när du var barn? Vad fick dig att ”förlora dig” i den där tidlösheten som flow-stadier innebär?

13,79 and 275 km later – #becauseIsaidIwould

For a couple of years now I’ve set Runkeeper goals for myself, for walking, bicycling and swimming. This years I’ve switched from yearly to quarterly goals, to ensure I don’t end up like last year, having a huge backlog to deal with the last weeks of the year. Today was the last day for the goals of this quarter, and I got done with the bicycling goal a couple of weeks ago, so that’s not been an issue. The swimming hasn’t gone too well, I only went swimming once, so only 10% of that goal (1/10 km) got done. But I had a fair chance at the walking goal of 275 km, with a total of 13 km to go today to reach 100%.

runkeeper doneWhen I woke up to a beautiful blue sky and sunshine, I got my clothes and shoes on and headed out. Got almost 9 km done then, and after that I’ve been inside working all day. So it felt quite nice to get into my shoes again after dinner, to get the remaining 4+ km done. Which I did. Of course. I reached my goal #becauseIsaidIwould

Now, you might argue that I am a bit wobbly with keeping to my goals, since I totally bombed the swimming-goal of 10 km, while walking 13,79 km total today to reach the walking-goal. And yeah. You’re right. It is wobbly. #becauseIsaidIwould reach the swimming goal as well. Or at least I aimed to. But life hasn’t been such that swimming has been a large part of my days this past quarter. And that’s fine. I am not sticking to these goals solely to stick to the goals. I set them because I want to move, because I like to see the numbers stack up, percentage after percentage, and because I have some odd trait of really enjoying keeping records. Some records at least, the time tracking for work is no fun at all, actually…

So all in all, I am very happy with myself. I got two out of three goals done. Yeah me! When I reached the biking goal I decided not to start a new challenge for myself over the summer, and I feel the same about the walking. I’ll pick up on goal-setting again in the fall, I think. Or maybe not… who knows?

Goal completed!

I use Runkeeper since many years by now, and the past two (or three?) years I’ve set year long goals for walking, biking and swimming. Last year was the first time I actually managed to reach all my goals, but this year, I teamed up with my daughter on setting shorter goals, for three months in a row. If nothing else to stop me from coming to the last month of the year and having 90% of the swimming goal left to meet.

So on January 1st I set goals to swim 4 km, bike 300 km and walk 250 km by March 31st.  My daughter also set goals for the same type of activities, and the same time period, but personalized goals suiting her.

TGoal runkeeperoday I reached the first goal, as I’ve been crawling one kilometer each day for the past three days, while staying at a hotel with a wonderful 20 m pool in the basement. I’ve been in Germany for work, and as luck has it, the hotel we live in is a fancy one, so…. I’ve made the most of it, and today clocked in at 4,5 km total (as I had already a 1,5 km swim logged since earlier this year).

So now I have to set a new swimming goal for myself. Am thinking of upping the ante a bit, not because I must, or feel I need to, but because I really really enjoy swimming, and having this goal makes me get out of the house and go to a pool to swim. So it does work as a sort of a trigger. But be not mistaken, I am doing this for me, because I enjoy swimming.

What do you enjoy doing, that you sometimes don’t take the time, or effort, to ensure that you actually do?

This blog post, number 5 of 100, is a part of the #blogg100 challenge currently running in Sweden