Ibland alltså…

Ibland så lossnar det och små surdegar blir omhändertagna. Helt utan ansträngning, utan att det tar emot, utan att det känns betungande. En sån dag har jag haft idag.

Började med att jag, när jag ändå skulle hänga en tvätt, äntligen fick tummen loss att byta ut de tio+ år gamla och väldigt slitna ”tvättlapparna” i tvättstugan – alltså, lappar på trådkorgarna där vi sorterar tvätten, som berättar om det är 40 eller 60-graders tvätt, och om det är färgat, vitt, svart eller rent ut sagt ömtålig tvätt. Tryckte ut och laminerade dessa i början av året, och sen har de legat här och väntat på att jag skulle få just tummen loss. Blev mycket prydligt!

Sen tänkte jag det var lika bra att sätta upp vecko-planeringstavlan jag och Alma införskaffade i fredags när vi var ute på vår lilla biltur. Så nu sitter den i hallen precis innanför ytterdörren – så får vi se om husets alla invånare kan fås att använda den på ett för oss alla bra sätt. Och då fick jag ju flytta på stråhatten som hängt där planeringstavlan nu sitter, dessutom.

När jag så la tillbaka hammaren och vattenpasset i pannrummet plockade jag med mig den lilla tuben emaljlack jag införskaffade på Clas Ohlsson häromdagen, och har nu lackat min tidigare trasiga såpa-burk ett par gånger. Har en vän som lyckades löda samman hålet, så nu ska såpaburken snart vara återställd (fick dock flera tips om Sugro, så det har jag införskaffat det med – kan se många användningsområden för det!). Emaljlacken är vit (avsedd till badkar, spisar och andra vitvaror tror jag bestämt) och inte gul tyvärr, men jag ser hellre en lite vitfläckig såpaburk i bruk, än en trasig som ligger oanvänd och samlar damm nånstans. 

Sen tog jag upp kökets vinterfönster, dvs innerfönsterna, som stått nere i pannrummet sedan slutet av våren/början av sommaren. Putsade ytterfönsterna (fast enkom på insidan, började med detta när vi skulle börja med maten vid sex-snåret) och innerfönsterna, bredde ut fetvadden och dekorerade med målade kastanjer och satte därefter innerfönsterna på plats.Små saker alltsammans, ingendera tog särdeles lång tid, sammanlagt har jag max lagt en halvtimme på dessa surdegar (vilket i ärlighetens namn planeringstavlan inte hunnit bli, det är lite ojuste av mig att benämna den som en surdeg när den flyttade in till oss så sent som i fredags. Men den skulle lätt kunnat b l i en surdeg tänker jag!), och trots det så känns det riktigt gôtt må jag säga!

Eftersom jag utöver detta även klarat av lite jobb-mässiga surdegar och också plockat nässlor (vattnas redan i munnen inför morgondagens gröna nässel-smoothie!) på vägen till butiken, så klappar jag mig helt enkelt på axeln för ett gott dagsverke: Bra jobbat Helena!

8 thoughts on “Ibland alltså…

  1. Vad härligt med sådana dagar! Klockan är bara 14.00 och man har fått gjort mer än hela förra veckan typ. Ljuvlig känsla. Sen tror jag att vi behöver ha lite surdegar i vårt liv, ha saker som är okej att skjuta upp. Nu får du skaffa dig några nya 😉

  2. Ja, visst känns det skönt när de är gjorda, de där surdegarna!? Det där att man ska göra de stora, svåra grejerna först har jag aldrig trott på. Man ska börja med de små, snabba sakerna, så att man blir på gott humör snabbt och sen kan ta itu med större surdegar…

  3. Ojoj, så härligt. Det är verkligen en befriande känsla att få gjort de där smågrejerna som bara är att göra men ändå inte blir gjorda. Hurra för din surdegsdag.

Kommentera här/Please comment here

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s