Tänk om det är…

Tänk om det är de små sakerna vi gör varje dag, som skapar vår framtid?

Så skrev hon, Lena Ollas Gustafsson, på Facebook och inspirerade mig till att spinna loss i tankarna, något som ledde till dagens Facebook Live:

Om du är som jag och hellre läser än genomlider ännu en video så följer ett kondensat av mina tankar här:
‘Tänk om’. Äsch. Klart det är! Vad skulle det annars vara?

”Jamen tänk om man är med om en olycka eller blir akut allvarligt sjuk eller nånting?” kanske någon invänder. Ja, det är klart att det spelar roll, men det är ändå i det lilla, det dagliga, som vi formar livet, det är där det avgörs.

Att det är att jag borstar tänderna 3 minuter morgon och kväll som gör tandbortsningen till en värdeadderande vana, snarast än att jag en gång om året ställer mig och borstar tänderna i 6 x 365 minuter, för ”då har jag borstat tänderna lika mycket i tid räknat som om jag gjorde det varje dag”. Oddsen för att det faktiskt blivit både ett och två hål i tänderna under tiden jag inte borstat tänderna är låga (dvs, hög sannolikhet) samtidigt som 6 x 365 minuters tandborstning troligen skadar mer, tänk så ömt tandköttet skulle bli…

Min upplevda livskvalitet har ökat sedan jag mer medvetet började bygga dagliga vanor av sådant som jag mår bra av. Meditation, morgonsjua, bloggande, grön smoothie och mycket annat. Tycker om vad det leder till, även om jag emellanåt tycker den enskilda aktiviteten kan vara dötrist en dag, eller alldeles för hård en annan – gårdagens två sjuor core-program som jag fått av fysioterapeut Jonas på Chiropraktikakuten till exempel. Gisses så tufft det programmet är! Och gisses så mycket jag tycker om att jag gjort det, snarast än vad jag tycker om att faktiskt göra det. Men jag får inte glädjen av att ha gjort det om jag inte gör det, så jag gör det. Så funkar jag!

Och vill du leta efter kopplingen till The Black Swan, så lyssna till Ett Samtal om tempo!

Hur besvarar du frågan:
Tänk om det är de små sakerna vi gör varje dag, som skapar vår framtid? 

Att bejaka

Tycker om. Att lära känna nya människor. Människor som berikar. Som för in nya perspektiv i mitt liv. Människor jag inte hade stött på om det inte vore för sociala medier, i en eller annan form. Det är spännande!

I #BusinessBoomUtmaning har jag hittat Lena Ollas Gustafsson, en klok och vis kvinna som utstrålar en mjuk och skön energi. Tycker om. Vi har upptäckt många gemensamma nämnare, i både tanke och tycke, och samtidigt så både ger och får vi tankespjärn av varandra. Idag pratar Lena i sin FB-live utifrån en tanke hon fick när hon läste Jag har varit låg… och jag gläds, åt att det finns så många underbara människor att upptäcka och sträcka ut en hand till.

Förra veckan gick jag kurs i Fördjupning i HACCP, och idag letade jag upp de av deltagarna som finns på LinkedIn. Skrev en liten ”hej, vill du bli del av mitt växande nätverk även här på LinkedIn” och har nu fyra nya kontakter där. Kontakter som man aldrig vet var de kan leda – eller hur? För tänk… vad kan bli möjligt, om jag går ut i världen med ett öppet sinne och en önskan att bejaka?

Igår fick jag så en fråga, som jag bemötte just så. Med öppet sinne och en önskan att bejaka (det i mig som är nyfiket, som undrar vad som månde bliva) sa jag Ja. Pirrigt och champagnebubblande känsla i kroppen, när jag bejakar mig. För märk väl – det är mig jag bejakar.

Nya upplevelser.
Nya bekantskaper.
Nya erfarenheter.
Allt det där är gåvor jag ger till mig.