Skolsnack lyfter Varför

Cyklade hem med Skolsnack avsnitt 32 i lurarna. Det är ett av AfterSpeech-avsnitten från Almedalen, och just detta avsnittet spelades in på Sverigedemokraternas dag.

20130823-110526.jpgLyssnar med nyfikenhet på kloka människor. Fredrik Svensson lyfter fram bristen på skolpolitik hos SD utifrån att de saknar ett perspektiv på varför vi ska ha skolan och till vad.Just det där tycker ju jag saknas från de flesta, det finns där underförstått, men jag skulle vilja se mer uttalade tankar i frågan!

Mimmi Garpebring som är ordförande i Sveriges Elevråd SVEA slår huvudet på spiken när hon säger följande:

20130823-110539.jpgSamma tanke uttalade Lou Rossling i Skolsnack-avsnittet från Learning is the shit, där hon säger något i stil med att när vi kommer in på de riktigt betydelsefulla sakerna så blir vi ofta anklagade för att vara flummiga. Snarast är det väl så att det börjar brännas, och därför dyker härskartekniker som förlöjligande upp vid sådana tillfällen. Det kan vara ett effektivt sätt att tysta någon genom att avfärda vederbörande med ett förringande svepande ord.

Jag gläds åt alla tecken jag kan snappa upp, att skoldebatten börjar förändras. Våga gå på djupet. Ifrågasätt. Antingen stärks du i dina tankar, eller så förkastar du dem till förmån för något annat. Och ibland kan det till och med vara så att du inser att du aldrig ens tänkt, utan bara gjort.

Jag föreslår att du prenumererar på Skolsnack. Jag har fått mycket tankespjärn från podcast-serien. Inte minst Ante Runnquist öppnar mitt sinne för nya tankar & insikter. Det tackar jag för, och avslutar med att fråga dig varför vi ska ha skola, och till vad?

Strategin Bådeock!

Den 19 oktober publicerade jag ett inlägg som hette Bådeock! Eftersom detta ord ständigt dyker upp, så skriver jag om inlägget lite och kör en repris:

Blir så fascinerad av tendensen att tänka antingen eller som jag stöter på lite överallt. Själv har jag mycket större fallenhet åt både ock-tänkande. Nuförtiden, märk väl. Helena för bara fem-tio år sedan var en antingen eller-typ.

För egen del ser jag behovet av både ock-tänkande på alla plan. I hemmet, skolan och på jobbet. Oavsett om det gäller datorer i skolan, kosthållning, vikten av motion och fysisk träning, jobba, spela Wordfeud på telefonen, virka, fågelskåda eller läsa böcker. Alla lockas inte av alla dessa aktiviteter, men oavsett vilket, för mycket av det goda blir alldeles för bra helt enkelt. Lagom är bäst. Det är närmast en universalregel.

Anna Kaya bloggar från #SETT2013, och hänvisar till Ante Runnquist som pratar om just detta. Ante säger:

Vi måste bli bättre på ”både och” i skoldebatten i stället för ”antingen eller”.

Och eftersom jag brinner för just skolutveckling, så håller jag mig kvar i det resonemanget. För jag håller med Ante. Det är för mycket ställningstaganden bland skoltyckare, där man utifrån sin egen ståndpunkt drar slutsatser för resten av Sveriges befolkning. En av #skolvårens grundteser är att det inte finns ett rätt sätt, det finns bara mitt sätt, som är rätt för mig, men inte nödvändigtvis för dig.

Låt oss dela våra bilder av det samhälle vi vill ha, och hur ett skolsystem kan vara utformat som leder oss dit. Låt oss lyssna till vad andra tycker och tänker i frågan. Då kommer vi, tror jag, att hitta en gemensam målbild för vad vi ska med skolan till, vilket samhälle vi vill skapa. Kanske multilogen även kan ge oss insikt och acceptans att det går att nå dit med olika färdsätt och på olika vägar?

Vore det möjligt tror du? Själv svarar jag JA på den frågan.

GreynessFör betänk följande; det handlar inte om antingen eller, utan både ock. För de allra allra flesta av oss är världen inte svart eller vit, utan består av ett myller av gråa nyanser. Grått som dessutom symboliserar vishetens färg.

Våga var lite nyfiken! Både på din egen framtidsvision, och andras. Inled en dialog med de som har en helt annan vision än du. Kanske möts ni på halva vägen och går därifrån med ökad insikt! Båda två!

Bejaka de gråa nyanserna, och vidga din egen färgskala. Ställ frågan, till dig själv eller någon annan, vad du ser i framtiden?