Flyktingkrisen – en musikal

Mer Grotesco åt folket! såg jag i flödet på Facebook, så jag surfade genast in på SVTPlay för att se vad det egentligen handlade om. Månne hamnar jag i skamvrån av att erkänna detta, men jag har faktiskt aldrig tittat på något av Grotesco.

Titeln ”Flyktingkrisen – en musikal” lockade mig, så jag tryckte på Play. Och fastnade. Känslorna löpte amok – allt från ståpäls till djupaste förtvivlan – inte minst eftersom jag själv engagerade mig som God Man till ensamkommande i samma veva (ansökte i september 2015) och har fått ynnesten att följa en dryg handfull Goda Barn sedan dess.

Flyktingkrisen – en musikal. En musikal om Sverige och en period i vår nutidshistoria som markerade en kraftig kursändring i svensk politik. Grotesco har tonsatt perioden juni-november 2015, då Sverige tog emot fler asylsökande än någonsin till följd av kriget i Syrien och andra konflikter.

Grotesco förmedlar i detta det första avsnittet av åtta det svenska kappvändarögonblicket med knivskarp humor och sylvass satir, som just därför skär rakt in i mig. Jag ska definitivt se de kommande sju avsnitten av Grotescos Flyktingkrisen – en musikal, och jag uppmanar dig att göra detsamma – börja med avsnitt ett i detta nu!

Om tacksamhet

Sus bloggar om tacksamhet och det väcker något i mig. Kanske inte minst eftersom jag var en av de där väninnorna i Umeå. Läs och reflektera, och kom sedan tillbaka till mitt blogginlägg, som fortsätter nedan.

Läst än?

Om inte – gör det här: https://rektorndotcom.wordpress.com/2015/02/21/inte-tacksam-direkt/

Ok, nu förutsätter jag att du läst.

Själv landar jag i just det att vi alla lägger in olika saker i begreppet tacksamhet. Själv njuter jag av min ökande medvetenhet kring den tacksamhet jag känner – som kanske också kan kallas att njuta i stunden. Eller en lättnad över att något blev av, eller inte blev av. Många olika begrepp som jag för min del börjat samla under paraplyt tacksamhet.

Jag skrev en variant av ovanstående stycke som en kommentar till Susanne på Facebook, och fick följande kommentar tillbaka:

Åh H, bra tanke med paraply! Jag tänker mer jordankare. Olika sidor av samma mynt som sannolikt är mer av en ikosaeder än tvåsidigt mynt.

Oliver och tacksamhetsburkenTacksam för att ha Sus i mitt liv(Är det nu jag ska erkänna att jag slog upp ikosaeder för att säkra att jag hade rätt bild i sinnet? Ja, det gjorde jag. Och ja, jag tänkte mig nått sånt som det visade sig vara. *pjuh*)

Tacksamhet är inte något jag låtit ta stor del av mitt liv tidigare. Tror jag. Försöker minnas tillbaka och kan absolut se stunder då jag varit enormt tacksam. Men inte dagligdags och inte så medvetet. Kanske mer så som Sus tänker kring ordet, att det är den riktigt stora tacksamheten hon tänker sig, när hon smakar på ordet, känslan, begreppet.

Idag väljer jag nog mer det andra sättet, har sedan nyår till och med en tacksamhetsburk där jag lägger små lappar med de där små tacksamhetsglimtarna, stunderna av njutning, glädje, vidunderlighet och humor. Dagens lapp blev en lapp till just Sus, som jag verkligen uppskattar att ha i mitt liv, för allt som oftast utmanas jag i tanken i hennes sällskap. Andra stunder skrattar jag så jag nästan kissar på mig. Och jag älskar att befinna mig i båda de stämningslägena, och alla däremellan med. Så kan det vara att vara tacksam när man heter Helena och är jag. Och det e jag banne mig bra tacksam för!

Hur tänker du kring tacksamhet? Paraply eller jordankare? Tänker du på det riktigt stora, eller väver du in det lilla i begreppet? Eller befinner du dig på en helt annan sida på den där ikosaedern?

 

Grodduo

Jag skrattar så jag trillar av stolen när jag ser denna:

Just här försöker den skrämmas, säger maken. Lyckas så där, får jag väl säga. Mer än så skriver jag inte, för du måste uppleva det själv!

Jag gillar grodor. Deras skönsång om våren är underbart upplyftande. Snart dyker detta upp igen i min omedelbara omgivning och jag längtar:

Jag kan riktigt känna hur livsandarna börjar röra på sig, det spritter i kropp och själ, jag får en ännu starkare längtan efter att få vara ute, rikta ansiktet mot solen, börja gräva i trädgården, fundera över vad som ska planteras i trädgårdslandet, osv.
Vad är ditt främsta vårtecken?