Etikettarkiv: #cleanse4expansion

Min dröm om dig

Publicerad den av
Svara

Vilken vacker berättelse i bokform. Som den berörde mig. En vackert varvad historia, nutid samsas med irländska landsbygden under den stora svälten, orsakad av potatispesten, gav mig en inblick i en period som jag inser jag inte stött på mer än högst rudimentärt i historieböckerna under grundskola och (eller kanske bara?) gymnasietiden. Nu levandegjord, med ett språk som flera gånger fick mig att stanna upp, för att bara njuta av de vackert sammansatta meningarna med en högst påtaglig förnimmelse av en djupare betydelse.

min dröm om dig

En av meningarna var alldeles särskilt vacker, och ovanligt nog skrev jag inte ser sidnumret utan la in en liten lapp vid sidan. Några dagar senare berättade jag för maken om boken och gav den till honom för att han skulle få läsa baksidestexten. Då han bläddrade i den föll lappen bort… och sen har jag bläddrat och sökt efter den där vidunderligt vackra meningen men utan att lyckas. Tänker att det kanske var en sån där upplevelse som endast ska finnas kvar i minnet, lite lätt diffus, eftersom jag inte minns meningen i fråga längre.

Boken heter Min dröm om dig, av Nuala O’Faolain, och är garanterat en av böckerna jag fått med mig hem från min pocketsbokslukande mamma. Eftersom jag kör #cleanse4expansion-projektet fullt ut just nu försöker jag läsa böcker jag har hemma så jag kan skänka bort eller glömma dem (stolt medlem av Facebook-gruppen #glömenbok – bli medlem du med!) nånstans. Kanske finns det någon som läser detta som skulle vilja ha just denna boken? Jag skänker den gärna vidare till någon av er, för den var verkligen läsvärd. Och dessutom är den tydligen slutsåld och slut på förlaget.

Är det månne du som vill ta över denna fina berättelse?

 

 

Jag bär mitt Jag

Publicerad den av
1

Spinner vidare på tankarna från Robert Klåvus FB-inlägg. Jag bär mitt Jag är en strof som kom till mig redan i torsdags, då jag och finaste Charlotte Rudenstam åkte tåg till Hässleholm på morgonkvisten. Vi talade bland annat om den resa vi båda gör just nu, av totalt olika skäl, men likväl liknande, nämligen att rensa ut bland våra ägodelar. Jag håller på med omöjlighetsprojektet #cleanse4expansion som du kan följa på den bloggen, och Charlotte står i begrepp att skiljas och ta sin relation med Alexander till nya nivåer.

Under det där samtalet så landade vi båda i det faktum att vi tagit ett kliv bort från konsumtionssamhället, och då sa jag ungefär så här:

Jag bär mitt Jag, jag behöver inte prylar och ägodelar för det. Det sitter inte i några saker eller någon plats, utan är något jag alltid har med mig, i mig.

Under de senaste 15 åren har mina konsumtionsmönster förändrats enormt. Inte radikala steg dock, utan med babysteg, lite i taget. Och över 15 år så är det enorm skillnad. Chick and eggsVarorna jag fyller skafferi, kyl och frys med är inte desamma som för 15 år sedan – senaste tillskottet är våra tre hönor som just har börjat värpa ägg. Hur, när, vad och var jag handlar kläder och skor är inte desamma som för 15 år sedan. Bilarna är borta, apostlahästar, cykel och kollektivtrafik står för majoriteten av transporterna. Temperaturen i vårt boende har sänkts, och i takt med det har ullunderställ och yllesjalar blivit del av min (vinter-)vardag. Mitt användande av skönhetsprodukter, smycken och duschvanor har även de förändrats under dessa 15 år. I allt större utsträckning bär jag mitt jag, naknare, renare, friare.

Och i och med #cleanse4expansion-projektet så kommer det definitivt märkas även i min fysiska tillvaro, och prylar jag inte längre har användning för, eller inte tycker om, kommer att vandra vidare till någon annan. Och deras plats skall fyllas endast med tomrum. Med luft. Energi.

Ju bättre jag lär känna mig själv, desto mindre viktigt har konsumtion och ägodelar blivit för mig. Och det sista ordet är viktigt. För Mig. Jag kan inte tala för någon annan, och jag säger inte att mitt sätt är rätt sätt. Jag har landat här (just nu, vem vet om morgondagen), när jag landat i mig själv och alltet (som jag också är en del av). Var du landar, det vet bara du. Frågar är kanske om du har tittat dig omkring för att se var du landat?

Create something from nothing

Publicerad den av
2

As a part of the Create the impossible-project, we get a short audio in the morning 6 out of 7 days of the week. This week Michael Neill set off with a challenge to ”create something out of nothing” each day of the week. Yesterday, my creating was the necklace-hangers from the #cleanse4expansion-project that you can read about here: https://cleanse4expansion.wordpress.com

Not ”having created anything from nothing” today, except a few slides and tweaks to a class on quality and environmental management systems I’m holding Thursday, I got a wee bit stressed when evening rolled in, as I had choir practice for the first time this semester tonight. Luckily, that’s where it was. The creation. As a part of the last bit of warming up our voices, we were to no-no-no-sing in three tunes (Soprano, Second Soprano, Alto) to Twinkle twinkle little star. We did. A couple of times. And then, Jens, our choir leader, told us to break out into our own tunes, experimenting… and we did. I did.

Twinkle twinkleAnd as I sang, simultaneously listening to the myriad of notes soaring out into space, while still clearly being Twinkle twinkle little star…. it came to me:
WOW, talk about creating something out of nothing!

And when the last note faded out…. Jens voiced what I was thinking: no one will EVER hear that specific version of Twinkle twinkle little star, ever again.

Pretty amazing to create something from nothing, having it take form for a minute or two, and then fading away, back into the formless again.

Have you created something from nothing today?