Someone posted this in a Facebook-group for coaches, suggesting we send this to our clients. That’s a good suggestion. But I’d rather reach out and send this to the world, because it is something we can all benefit from pondering, for a minute or two.

This constant striving, constant chase to live somewhere we are not, next year in school, next position at work, finding a soul mate, having kids, getting to the top… only to realize there’s another top, further off in the distance.

Always wanting something other than that which is now. What does this do to us humans? How does it benefit? Who does it benefit? Does it benefit?

What if… you lived fully in the now, instead.

What if… you made sure to enjoy and appreciate what’s there now, instead.

What if… we all lived fully now, instead.

What might happen then?

Vi hade ätit klart och satt kvar och snackade hela familjen, och kastade in allvar och skoj i en salig blandning. Barnen berättade gåtor ur minnet och när de tröt så tog de vars en smartfån och fortsatte.

Ivrigt läste familjens yngste upp följande gåta:

Alla dåliga böcker har en god sida. Vilken?

Storasyster, mor och far kliade sig alla i huvudet och kläckte väl ur oss lite olika förslag, men lyckades inte svara rätt.

Triumferande utbrast då sagde yngling:

Visa svaret!

Och där var det kört. Oj, vilket skratt vi fick, tillsammans. Om du är nyfiken på svaret så får du kolla det själv här!

Det där var verkligen en härlig stund tillsammans. Vi äter nästan alltid middag tillsammans, men ofta så piper barnen iväg så fort de ätit klart. Men inte denna kvällen. De blev sittandes, liksom vi vuxna, och det känns så himla skönt med den typen av otvunget familjehygge. Det blir ett härligt minne för mig att bära med mig när jag far iväg på äventyr, över stora havet!

Har du för vana att tanka goda minnen?

När jag funderade över det där med att vi fortfarande bygger skolor, kontor, bostäder utan att använda den forskning och kunskap som finns om hur det görs på bästa sätt för att främja fysiska möten, så pockar Dan Pinks fantastiska tal om motivation på. Du vet, det där han förundras över att affärsvärlden inte tar till sig kunskap om hur man motiverar individer, kunskap som är beforskad och beprövad och även den femtio till hundra år gammal – men som ändock inte införs. Har du inte sett den så gör det:

Vad är det som gör oss så rädda att våga testa?

Att det krävs lite extra mod att testa något helt nytt är mer förståeligt, tycker jag, men att vi inte vågar ändra på saker som bevisligen funkar ganska kass? Jag tror det handlar om rädsla. Men samtidigt så förundras jag över att rädsla har kunnat ta ett sånt grabbatag om oss att vi närmast förlamas. En förlamning som gör att vi fortsätter göra som vi gjort i alla tider, fast vi vet bättre. Vi slösar helt enkelt med resurser, av alla former och slag. Jag förstår helt enkelt inte. Gör du?

I wrote about Phil Hansen, who realized his artistic limitations turned out not to be limitations at all. He also stated:

Since I dream big of creating a world that works, this resonated deep within me. I don’t think we need ”much more” than what we already have, to be able to transform the world. What we need is to tell ourselves an alternative story (in the words of Ivan Illich) and to realize that within the confines of what we have today, we can do so much more than we are doing. The constraints largely resides within our thoughts. We can have a different culture/society than the existing one.

So, try it out. Tell yourself an alternative story – by taking one small step, on the path of transformation. What can you do to push against an existing constraint and thereby to create something (in what ever form it wants to take on) that doesn’t exist today?

My good friend Michael Sillion sent me a link on Twitter, and boy, was I happy I watched it. It was this clip, of Tim Minchin giving a speech at his old university, before being bestowed an honorary doctorate. The first half of this clip is Tims nine life lessons, and I urge you to watch it!

The nine lessons touch upon these subjects:

1. Dream
2. Happiness
3. Luck
4. Exercise
5. Opinions
6. Teacher
7. Love
8. Respect
9. Rush

However Tim does twist some of these topics in surprising ways – so be sure to watch the first 12 minutes of this clip.

Have you ever jotted down your life lessons?

Jag ställde en fråga under en CoachTalk:

Vad är din gåva till världen?

Utifrån den hastiga inandningen på andra sidan luren förstod jag att det var en fråga som gick på djupet. Ett bra samtal uppstod där och då.

Har du ställt dig den frågan någon gång? Måste det finnas ett svar på frågan? Eller känner du som jag, att det är en fråga jag kan ställa mig för att gräva lite i vad jag vill, vad jag gör, vem jag är. Sådana där lite filosofiska frågor, som ofta får ett lätt diffust svar. Och vet du vad – det tycker jag är helt ok. Ja, kanske till och med, riktigt bra.

Jag har tidigare skrivit om meningen med mitt liv, som kom till mig för tre år sedan eller så. Just nu, och historiskt, så känner jag att det passar som hand i handske. Men jag har ju inte en susning om det imorgon dag dyker upp eller inträffar något som kullkastar alltsammans. Jag vet inte. Och jag bryr mig inte heller. Just idag har jag en tydlig mening med mitt liv (att göra ett positivt avtryck), och om det ändras imorgon så jag inte är bekväm i det längre…. Tja, so be it, som man säger på engelska. Då får jag väl gå utan ett tag – liksom jag gjorde i 38 års tid – eller så kanske det dyker upp ett nytt.Jag låter det som kommer skölja över mig, och jag njuter på livets resa. Och vad min gåva till världen är – ja, det ska jag nog fundera lite över jag med. Ska du?

När jag bestämde mig för att göra 2013 till mitt år för skolutveckling, kunde jag inte ana vad året skulle ha i beredskap för mig. En av de mer fantastiska sakerna handlar om en fråga jag fick av Sanna Nova Emilia, om jag ville vara en av en skara skolvisionärer, i ett projekt initierat av Annette Wahlgren på TCFF. spontan som jag är svarade jag JA bums.

Förutom mig själv, Sanna och Annette, deltar även Cecilia Blidö, Torgny Steen, Anna Numell, John Steinberg, Micke Gunnarsson, Pamela von Sabljar, Lou Rossling, Jonas Bygdeson, Christer Hellberg och Sofia Norberg.

Nu börjar det bli åka av, och vi kommer hålla tre konvent, i Malmö, Göteborg samt Stockholm, i november månad.

Jag lär mig ofantligt mycket av att träffa dessa människor och det är fantastiskt att samskapa något sådant här med dem. Om du lockas av att samskapa lite dynamiskt lärande i en dynamisk tid så tycker jag du ska boka din biljett helt enkelt!

Och om du undrar hur #skolvåren och Skolvision 2013 hänger ihop, så är det som vanligt med mig. Det vill säga, det är inte antingen eller som gäller, utan både ock. Jag ser det som att de är komplement. Och helheten är som bekant större än summan av delarna, så ju fler delar desto större helhet!

Får jag träffa dig på något av konventen i Malmö, Göteborg, Stockholm?

Min resa med #skolvåren förvånar och överraskar ständigt. Resan började den 15 februari 2013 kl tio på kvällen och sedan dess har det varit full spätta.

#afkVarberg avlöstes av #afkAlmedalen och nu är det dags att varva ner. Samla kraft. Ladda batteriet. Rensa hjärnan. Smälta alla intryck. Ja, du vet. Det finns många sådana där metaforer.

Just nu tänker jag varva ner och ge utrymme för mellanrum. För det är där det mest fantastiska kan ske.

Låter du mellanrummet komma till dig?