Lilla jågel – en kärleksförklaring

Den dök upp i mitt Facebook-flöde i höstas. Åsa Anevik, fritidspedagog och vän från sociala media, är också konstnär, och la upp ett par skisser hon gjort under dagen.

Jag. Föll. Som. En. Fura.
Handlöst förälskad.

Jag hade just upplevt något ofantligt stort, när jag löstes upp i beståndsdelar och blev en del av alltet, och när jag såg denna grå lilla jågel, lätt suddig i konturen, så var det som att jag såg mig själv. Igenkänningen var totalt, och jag frågade om jag fick köpa den.

Det fick jag. Lycka!

Nu är lilla jågeln inramad och ska få en plats i mitt hem, nånstans där jag ser henne, ofta, dagligen, som en påminnelse om att jag finns i allt likväl som alltet finns i mig. Lilla jågel, du är värd min kärlek, du förtjänar en kärleksförklaring.

lilla jågeln

Lilla jågel – jag tittar på dig och ser mig själv.

På väg, men samtidigt just precis där du är. Lite fransig i kanten, och likväl så distinkt.
Ditt öga. Näbben som ropar ut ett kvidevitt till världen. Som säger ”Här, här är jag!”.

Vingen som anger en riktning, expansion, nya upptäckter.

Ut på huppegupptäcksfärd, lilla jågel, ut och flyg, vida omkring!

Bär mig med dig, bär mig i ditt hjärta, låt mig flyga på dina vingar, så bär jag dig i mitt hjärta här nere på jorden. På det viset får vi det bästa av två världar, du finns i mig, och jag finns i dig, och därmed finns vi i alltet, båda två. 

Tio år senare!

Tänk vad mycket som kan hända på tio år. Idag är det nämligen tio år sedan jag gifte mig med min älskade. Och det känns oerhört bra!

För tio år sedan…

  • överraskade vi omvärlden med att gifta oss. Jag ringde runt och berättade för alla i bilen på väg till Vitemölle Badhotell.
  • var dottern 3,5 år och sonen inte ens tilltänkt.
  • stod vi just i begrepp att köpa vårt hus.
  • arbetade jag på en kontraktstillverkare i läkemedelsbranschen och kunde inte tänka mig någon annan arbetsplats.

Under dessa tio år har jag..

  • blivit tvåbarnsmamma.
  • bytt arbetsgivare och startat eget.
  • utbildat mig till professionell coach och helt bytt inriktning yrkesmässigt.
  • utvecklats nått så enormt!

Tycker om att reflektera kring det här. Det är ett sätt att vila lite i vem jag var då och vem jag är nu. Vad har varit viktigt för mig under årens lopp, vilka svårigheter har dykt upp, hanterats eller ignorerats och sedan lösts upp. Vad har jag tyckt om, inte tyckt om, glatt mig åt, lärt mig av, osv. Ja, det finns mycket att minnas.20130517-153012.jpgNu ser jag med glädje fram emot kommande tio år – älskar att gå på huppegupptäcksfärd genom livet! Gör du?