Bye bye 2013!

What a year 2013 has been for me. I am so grateful for all that has happened, but more than anything I am thrilled about my part in making it all happen. Because it hasn’t ‘just happened’, it has been created in the tension that occur where being and doing meet up!

I am zooming out, looking at the year as a whole, and these thirteen instances show up. All of them have been very significant in some way during the past year:

  • Skolvision
    Just before Christmas 2012 Sanna Nova Emilia asked if I wanted to be one of thirteen school visionaries – how could I resist that? During the spring we are hosting three conferences together with other driving spirits from the Swedish school system and I can’t wait!
  • #Blogg100 challenge
    I started to blog daily thanks to this challenge, which to me is the best form of self-coaching and as such is absolutely invaluable!
  • #skolvåren aka school spring
    #skolvåren was born on Twitter at 10 pm in Friday the 15th of February in 2013 – and my life hasn’t been the same since! What a treat to be a part of this phenomenon, and thinking back I have to say that it’s been life changing.
  • Coach Rasmus
    I hired Rasmus Carlsson as my coach with the purpose of building a coach practice, which I am in the midst of. Thanks to Rasmus I have also had the pleasure of experiencing:
  • Master Mind-group
    Rasmus invited me to a master mind-group, and without a doubt this has contributed enormously to my growth as a human being this year.
  • Make a great day
    One of the things I will carry with me forever from this year is the saying Make a great day, which was introduced to me by my friend Inga-Lill.
    Try to exchange a passive word (have) for an active one (make) and experience the difference that can make!
  • SuperCoach Academy 2014
    Rasmus also introduced me to SuperCoach Academy, taking place during 2014, but already in full swing in the virtual world. It’s already affected me and my understanding of the world in a very basic way. Who knows where it will end?
  • Global summit for Transformational Presence Leaders and Coaches
    In March me and another 50 TPLCs gathered in Holland with Alan Seale and David Robinson – since then I am riding my wave of energy AND can put words to the experience!
  • Mentor Max
    In Holland I met my soon-to-be American mentor Max, whose monthly Skype talks give my thoughts something to strain against and also provides me with strength to keep on asking Why.
  • Gotland
    I tackled Almedalen together with loads of school springers and right afterwards I took a week of much-needed vacation on the island of Gotland, along with my family who joined me there.
  • India
    India played a huge part of my professional life, during the first 3-4 years as my own employer, and now, the rest of the family have also experienced this fascinating and unique country. We spent just over a week in Kerala, in the south of India.
  • Clever girl
    During the fall it became more and more clear to me that I am a great coach for Clever girls (a pattern that boys can also attach themselves to) who have come to the realization that it’s a pattern what doesn’t fully serve them.
  • Mjölby
    #skolvåren back-office gathered for 24 hours in Mjölby in December, which was unique, as all previous physical meetings have taken place during #afk:s with school spring, which means focus is on that. But during these hours we could focus on meeting each other – and what a meeting it turned out to be!

20131231-101042.jpgThanks to all the school visionaries, Rasmus, Charlotte, Inga-Lill and Wivan, super- & TPLC coaches, Alan, David, Max, Ann, Therese, Susanne, all of my old time and new found friends and especially my beloved family – you all enrich my life!

As I write this I realize how much more there is, big and small, that has contributed to the year of 2013. I truly live a rich life. A life full of mountains and valleys, highs and lows, and I learn from it all! I wouldn’t want to be without any part of that which we cal life. So from the bottom of my heart I’d like to thank you for enriching my life!

I hope you’ll accept my thanks?

Hejdå 2013!

Vilket år 2013 har varit för mig. Jag är oerhört tacksam för allt som skett, men framför allt är jag ofantligt glad i min egen delaktig i att skapa det som skett. För det har inte ”bara hänt”, utan det har skapats, i spänningen som uppstår där varande och görande möts!

Jag zoomar ut och tittar på året som helhet och då dyker dessa tretton händelser/saker/aktiviteter upp, alla har varit ofantligt betydelsefulla i en eller annan form under det gångna året:

  • Skolvision
    Precis innan jul 2012 frågade Sanna Nova Emilia om jag ville vara en av 13 skolvisionärer – kunde inte annat än säga ja. Under våren ska vi ha tre konvent tillsammans med eldsjälar från skol-Sverige och jag längtar!
  • #Blogg100-utmaningen
    Fick igång mitt dagliga bloggande, som för mig är självcoaching och därmed ovärderligt!
  • #skolvåren
    #skolvåren föddes kl 22 fredagen den 15 februari 2013 på Twitter – och sedan dess är mitt liv sig inte likt! Vilken ynnest att vara delaktig i detta fenomen, och när jag nu tänker tillbaka så kan jag inte annat än säga att det är omvälvande.
  • Coach Rasmus
    Anlitade Rasmus Carlsson som coach med syfte att bygga upp en coachpraktik, vilket jag är i full färd med. Tack vare Rasmus har jag också fått uppleva:
  • Master Mind-grupp
    Rasmus bjöd in till en master mind-grupp, och utan tvekan har detta bidragit enormt till mitt växande som människa under det gångna året.
  • Gör en bra dag
    En av de saker jag kommer ha med mig för alltid efter detta året är begreppet Gör en bra dag som min vän Inga-Lill introducerade mig till. Testa själv att byta ut ett passivt ord (ha) mot ett aktivt (gör) och se vilken skillnad det kan göra!
  • SuperCoach Academy 2014
    Dessutom introducerade Rasmus mig till SuperCoach Academy, som ska gå av stapeln 2014 men som redan dragit igång virtuellt och det har redan påverkat mig och min förståelse av världen på ett grundläggande plan. Var månde detta sluta?
  • Global summit for Transformational Presence Leaders and Coaches
    I mars samlades jag och 50 andra TPLC:er i Holland tillsammans med Alan Seale och David Robinson – sedan dess rider jag min energivåg OCH kan sätta ord på det!
  • Mentor Max
    I Holland träffade jag min blivande amerikanske mentor Max, vars månatliga Skype-samtal ger tankespjärn och styrka att forsätta fråga Varför.
  • Gotland
    Jag tacklade Almedalen tillsammans med #skolvårare och tog direkt därefter en veckas välbehövlig semester på Gotland, då familjen gjorde mig ö-sällskap.
  • Indien
    Indien spelade stor roll för mig, yrkesmässigt sett, under de första 3-4 åren som egenföretagare, och nu har även övriga familjen fått ta del av detta fascinerande och fullkomligt unika land, då vi under en dryg vecka var tillsammans i Kerala i södra Indien.
  • Duktig flicka
    Under hösten klarnade bilden för mig, och jag vet nu att jag har en särdeles stark förmåga att coacha Duktiga flickor (som likaledes kan vara pojkar) som kommit till insikt om att det är ett mönster som inte tillfullo gagnar.
  • Mjölby
    I Mjölby samlades #skolvåren back-office ett dygn i december och det var något unikt, då alla tidigare träffar enkom skett i samband med #afkSkolvåren, vilket innebutit fokus på så mycket annat. Men detta dygnet kunde vi mötas, och vilket möte sen!

20131230-152156.jpgTack skolvisionärerna, alla #skolvårare, Rasmus, Charlotte, Inga-Lill och Wivan, super- & TPLC-coacher, Alan, David, Max, Ann, Therese, Susanne, alla mina nyvunna vänner och twänner och inte minst min älskade familj – ni berikar alla mitt liv!

När jag skriver detta inser jag hur mycket mer det finns, i det stora och det lilla, som bidragit till året 2013. Jag lever i sanning ett rikt liv. Ett rikt liv som består av berg och dalar, höjd- såväl som lågpunkter, och jag lär mig från alla dessa ögonblick, händelser och tillfällen. Skulle inte vilja vara utan någondera del av det som kallas livet. Så från djupet av mitt hjärta vill jag säga tack till dig som berikar mitt liv! Jag hoppas att du tar emot det?

Eldsjäl?

Är du en eldsjäl? Vill du ens vara en eldsjäl, eller kallas för det?
Detta begrepp har figurerat mycket på sistone, och jag, jag är definitivt en eldsjäl! Och dessutom väldigt stolt och nöjd över det!
Hamnade i en diskussion på Twitter om eldsjälar, där det påstods att det var givet att en eldsjäl brinner upp. Själv håller jag inte med. Visst, en eld kan brinna upp, men det beror ju på bränsletillförseln!

20130927-053943.jpg

20130927-053957.jpg

20130927-054008.jpgJag är en av Skolvisionärerna i projektet Skolvision, och de konventdagar vi anordnar i november riktar sig till eldsjälar i skolans värld (hela skolsystemet!). Känner du dig träffad, eller för den delen har en önskan att blåsa lite liv i en inre pyrande glöd, så föreslår jag att du anmäler dig.

Skolvisions konvent för eldsjälar 2014Jag tror på att det bor en eldsjäl i oss alla. Vi besitter alla en inre glöd. Ibland får den lufttillförsel och blommar ut i fullfjädrad passion, ibland ligger den där bara och glöder, redo om det blir läge att ta fart på riktigt. Den dör aldrig, utan finns där så länge du finns.

När elden tar fyr på riktigt och växer så du blir en eldsjäl – och då är det av absolut vikt att du själv ser till att fortsätta lägga på bränsle på brasan. Så ta hand om dig, ladda batterierna, vad observant på signaler från kropp och knopp. På det viset kan du köra fullt ös, utan att behöva ‘hålla tillbaka för att hålla ett helt arbetsliv’, som många verkar ha som strategi. Inget fel i det, om det är ett medvetet val – dock upplever jag att du då undanhåller både världen och dig själv ditt bästa jag. Och det vet jag inte om vi har råd med.

I vilket stadie befinner sig din inre glöd?

 

Inlägg uppdaterat nov 2013 med ny bild över konventen som Skolvision anordnar, framflyttade till vårvinter 2014.

Klivstenar

Har ägnat dagen åt en visionär spånskiva tillsammans med 9 av totalt 13 skolvisionärer i projektet Skolvision2013.

Dagen har väckt många tankar kring modet att våga släppa, att lita till processen, och inte gå i fällan att göra som det alltid har gjorts. Och det är tydligtvis fler än jag som upplever detsamma, Christer Hellberg summerar dagen så här:

Målet är vägen framåt – det finns inget problem att lösa eller destination utan målet är att komma i rörelse framåt i olika riktningar!

20130904-221907.jpgJag älskar möten som går på djupet, och det är verkligen vad denna dagen möjliggjort. Människor är så intressanta och ger mig möjlighet till insikt, igenkänning och lärande. Att träffa folk som genom att de delar sina tankar, funderingar, frågor och upplevelser, kan agera klivstenar för mig och mina tankar – det är ju så vi föder utveckling!

Mina tankar klättrar på andra människors tankegångar, använder dem som klivstenar, som skulle jag vara i färd med att korsa en flod. Är floden tillräckligt bred, så kommer jag inte från strandkanten kunna bestämma mig i förväg för vilka stenar jag ska kliva på. Likadant är det med ett tillräckligt stort mål/vision, något jag vill uppnå/åstadkomma. Lätt att vilja ha hela planen klar, veta exakt vilka steg som krävs, för att våga påbörja resan. Livet fungerar inte så. Jag kommer inte kunna veta exakt hur, och det behöver jag inte, för när tanken växer så visar det sig under resan var kliven behöver tas.

Vem agerar du klivsten till?