Uruppförande: Missa brevis av Jens Bragdell Eriksson

Du spelar väl in det?, frågade jag Jens idag, när vi övat klart inför kvällens allhelgonamässa. Och jodå, det lovade han göra.

Kyrie och Sanctus har vi haft på repertoaren under året, men för ett par veckor sedan blev resten av Jens Bragdell Erikssons Missa brevis klar. Fem stycken, alla med sin egen unikitet. Och idag var det uruppförande i Södra Sallerups kyrka.

Sitter här i soffan och lyssnar. Vis av erfarenhet, t ex från vårt Stabat Mater, så vet jag att detta verk kommer att mogna i och med oss. Vi kommer sjunga det igen, och igen, och för varje gång kommer det att sätta sig bättre.

Men det är vackert som det är. Nu. Idag. ”Trots” att vi endast övat tre måndagar innan dagens genrep föra allhelgonamässan.

Vackert.
Förmår inte riktigt sätta ord på känslan.
Tacksamhet. Glädje. Rörd. Skaparglädje.
En stark känsla av ynnest. Att jag får vara del i detta. Så fantastiskt det är!

Men orden sviker mig…
Så jag bjuder in dig, kära läsare, att bilda din egen uppfattning:

 

 

Tårar och skratt

Jag får en länk till en artikel i GP med en Majorna-lärare som gör succé på YouTube. Sitter på tåget norröver och klickar igång klippet. Tårar ansamlas i ögonvrån, samtidigt som jag skrattar högt av glädje.

Jag menar – fasiken vad skön typ, och vilken härlig avskedshälsning och tillika kärleksförklaring till eleverna!

Inspireras och laddar genast ner appen till fånen/paddan…. vem vet vad det blir av det! Men det vette hundan om jag får till något fullt lika känslosamt som Morgan lyckats med.

Blir du lätt rörd till tårar och/eller skratt?