Nu vet vi!

20140527-145340-53620124.jpgNu vet vi, var det slutade det där äventyret så påbörjades i maj 2014. Åtminstone för denna omgången. Hönsen flyttade i helgen, till större boende där de dessutom kommer avlas på (tjusig tysk linje minsann, det är något annat än den franska Faverolle-linjen, fick jag lära mig av hönsövertagaren!). Det känns bra, även om det var lite ledsamt att hjälpa dem in i transportburen.

Vi har *handen på hjärtat* inte umgåtts så mycket med dem som vi ville och önskade. Vi har inte riktigt haft ett optimalt boende för dem, varken själva hönshuset eller hönsgården. Lite för litet hus, men kanske framför allt för svårstädat, vilket vi uppmärksammades på när de fick ett rejält utbrott av kvalster i höstas. Det i sig är inte alls ovanligt, men det var ändock väldigt tråligt och arbetsamt. Så vi satte stopp på experimentet Hönsägare. Fick hjälp av hönsmamman själv att hitta nytt hem till dem, och det känns extra bra, för jag vet de kommer få det riktigt bra där.hejdå hönsen

ÄggplockningMen vi har provat på. Haft dem i drygt 19 månader och har upplevt så mycket på den tiden. Sett dem växa från små minikycklingar som första nätterna delade marsvinets bur, till stora ståtliga hönor, med den mest silkeslena fjäderdräkt du kan tänka dig. Och känslan att plocka nyvärpta ägg i egen trädgård, den är något alldeles speciellt. Att titta ut genom köksfönstret och se familjens minsting stå i hönsgården, gosande med en höna i famnen. Höra dem gladeligen kackla när det var dags för påfyllning av mat. Hjälpsamma hönsfötter som sprätter i ogräsklumpar; lika ohjälpsamma hönsfötter som sprätter i nysådda odlingsbäddar. Det förtjusta kluckandet när en uppgrävd mask från trädgårdslandet landade framför näbben på hugad spekulant.

Vilken upplevelse! Verkligen. Råder alla att pröva på. Men för stunden är det slut på vårt hönsägaräventyr. Sen får vi se vad framtiden bär med sig. Vem vet, vi kanske testar ånyo?

Invanda spår

klivutanför

Finner en skärmdump från en coachwalk jag gick i höstas. Jag påminns om hur våra tre Faverolle-hönor sakta men säkert tagit trädgården i besittning. Här frampå vårkanten har de tom vågat sig in på granntomten vid händelse av att de rymt från sin inhägnad. Busar. Men samtidigt, de väcker mina tankar kring den areal (både bildligt och faktiskt) jag själv tagit i besittning, genom olika val jag gjort i livet.

Så gör som jag, låt dig inspireras av mina hönor, som sakta erövrat trädgårdens fulla areal. När utforskade du senast okänd mark?

Tillskott i familjen!

Men inte av den mänskliga sorten, om du nu trodde det. Nej, familjen Roth har införskaffat tre stycken fyra veckor gamla kycklingar av sorten Faverolle, som vi köpt från finaste Maria i Brandkårsskogen.

20140527-145340-53620124.jpg

I måndagskväll åkte vi dit för att hämta hem nyförvärven, och inte minst lillebror var eld och lågor. De låter för härligt dessutom, det är ett kvittrande och pipande som gör det omöjligt att inte dra på smilbanden.

Bör kanske tillägga att vi har tillstånd från Malmö Stad för att hålla upp till fem hönor, ingen tupp tillåten, så vi har allt pappersarbete på plats!

Ska bli ett sant nöje att lära känna hönor bättre, har väldigt lite erfarenhet av dem, men har länge haft en dröm om att bli med höns. Maria har också fantastiskt vackra Brahma, som vi dock inte kunde införskaffa, eftersom hönshuset vi köpt är lite för litet för de majestätiska fåglarna. Men vem vet var detta slutar…

Vad är ditt bästa tips till nyblivna hönsägare?