Tillvänjning av värsta sorten

Så här några dagar innan jul har Sydsvenskan en tre-dagars artikelserie om romerna som de tidigare skrivit om (oerhört gripande reportage, läs dem!) som gör allt de kan för att skrapa ihop pengar till sina nära och kära som är kvar i de allra fattigaste delarna av Europa. Nu är de hemma över jul, och maken har just läst del två som rubricerades ”Där nöden är som störst” på Sydsvenskans framsida.

Jag ska läsa. Jag ska låta mig beröras. Men jag ska också agera. En av de mest fantastiska uppmaningarna att agera läste jag på Troed Troedssons FB-profil för ett tag sedan. Tror han lyssnat till en kvinna på radio som sa så här:

Jag skänker alltid en slant till tiggare som sträcker ut en bedjande hand, eftersom jag inte vill vänja mig vid att gå förbi en utsträckt hjälpsökande hand.

Det där gick rakt in i mitt hjärta, och sedan dess har jag burit det med mig. För jag öppnades för en tanke jag inte slagits av tidigare:
Jag vill inte heller vänja mig vid att gå förbi någon som ber mig om hjälp.
Kan jag hjälpa, i stort eller litet, så vill jag göra det. DET vänjer jag mig gärna vid.

Helen Keller

Helen Keller formulerar det väl, och det citatet har helt plötsligt fått en vidare mening i mitt liv. Jag ska göra det jag kan. Vad väljer du?

Jag behöver din hjälp!

Har i dagarna dragit igång ett Funded By Me-projekt för att försöka få hjälp att täcka de kostnader som #skolvåren och #skolvårare drar på sig när vi väljer att tackla Almedalen 2013.

#skolvåren är ett ideellt initiativ och alla som deltar gör det på eget bevåg och tar sina egna kostnader. Och oavsett om vi lyckas samla in några pengar eller inte så åker vi till Almedalen, så klart. Men jag kan tycka att det finns en viss poäng i att be om hjälp. Kanske tom flera poänger:

  1. Många har svårt för att be om hjälp
    Vet inte hur det är med dig, men jag stöter på många som tycker det är jobbigt att be om hjälp. Man ska klara sig själv, inte visa sig svag, osv. Jag tror inte på det där. Jag tror det är viktigare att kunna be om hjälp när det behövs, och även att hjälpa när vi kan. Så vi föregår med gott exempel här helt enkelt – vi ber om just din hjälp, så att vi kan göra det bästa av #skolvåren och Almedalen!
  2. Många bäckar små
    Ingen kan (eller bör) bidra med allt, men alla kan bidra med något. Och nu möjliggör vi för alla att bidra med något, litet eller stort, monetärt, genom att sprida ordet eller kanske göra oss sällskap under veckan på Gotland.
  3. … do good shit!
    #skolvåren fyller en viktig funktion, och består av alla de som bidrar i någon mån. Och #skolvåren är ute efter att göra gott. Be honest and do good shit, som Jocke Jardenberg säger, är helt klart i linje med min bild av #skolvåren! Så hjälp oss lyfta Varför-perspektivet även under Almedalen 2013, för fler behöver fundera över frågan ”Varför skola?”.

Funded By Me är ett sätt att använda crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering som det kan benämnas på svenska. Det handlar om att möjliggöra för allmänheten, dvs sådana som du och jag, att ge ett mycket påtagligt stöd till eldsjälar och initiativtagare.

20130613-122511.jpgDu kan bidra på olika sätt, bland annat genom att sätta in en slant, dela projektet vidare på nätet och genom att berätta om det för människor du möter. Jag och alla andra #skolvårare vill på förhand säga tack för hjälpen – för jag räknar med att du bidrar, på det sätt du kan! Vilket är ditt sätt att bidra?