Den femte systern

Den femte systernLäste ut Den femte systern av Mårten Sandén igår på eftermiddagen, efter långfredagens konsert i Husie Kyrka (Stabat Mater av Pergolesi, vackert, men oj vilket lidande!).

Läsvärd bok. Suggestiv och väldigt spännande. En fantasyroman, som räknas som ungdomsbok. Jag plockade den faktiskt från dotterns utrensade saker, eftersom jag lockades av baksidestexten, och med stor behållning läst många ungdomsböcker, framför allt med fantasyinriktning. Så den lockade.

Har haft svårt att släppa boken om kvällarna och och därför tänkte jag förekomma mig själv (andra boken på rad som jag har svårt att släppa, börjar bli sena kvällar ska du veta!), så nu är den slut. (Får välja en tråkigare bok härnäst…)

Fastnade för ett stycke som känns väldigt relevant i dessa dagar av ändlösa diskussioner om tiggeri och EU-migranter. Jag läste dessa rader, och stannade till. Läste om dem igen. Som ett knytnävsslag i magen. Om hemlösa, om levande och döda. Vilken tragik det är att vi inte lyckats skapa en bättre värld. Att det faktiskt finns människor som inte ser någon annan utväg än att ta sig till ett kallt, främmande land, för att sitta i timmar och frysa för en klase bananer och några spänn i en pappmugg. Då har man det inte bra där man kommer från, det är ett som är säkert. Så här löd stycket jag berördes så starkt av:

Spökena i tunnelbanan var alltid flest så här i eftermiddagslugnet, men det var uteliggarna också. Och i början hade hon flera gånger tagit fel på levande och döda. Så småningom hade hon insett att det inte var så stor skillnad. Hemlösa var hemlösa, oavsett vilken värld de var vilse i. – ur Den femte systern av Mårten Sandén

Visst kan vi väl – tillsammans – göra världen till en bättre plats, för alla?

Operation Pannrumsröjning

I helgen drog jag igång Operation Pannrumsröjning. Vi bytte från gaspanna till bergvärme för ett år sedan och sedan dess är det markant kallare och mindre luftgenomströmning i pannrummet, vilket inte är helt optimalt för allt som består av organiskt material, får jag erkänna. Så tvättmaskinen har gått varm med kläder och annat av tyg, både sånt som ska bevaras och sådant som jag har för avsikt att skänka till EU-migranter i Malmö.

Men det finns en himla massa annat där nere, som också kan komma andra till gagn, allt från ett antal par urvuxna (och i flera fall knappt använda, så där som det kan bli med små pojkars snabbväxande fötter) fotbollsskor, till leksaker, köksgeråd och annat smått och gott.

Operation pannrumsröjning

Himla skönt känns det att ha påbörjat detta, även om jag vet att jag har ytterligare ett par helger räddade, vad gäller sysselsättning. Dessutom måste jag tillstå att jag närmast blir matt av tanken på alla prylar… vilket vansinnigt samhällsmönster vi skapat med detta eviga shoppande. Glad i hågen blir jag därför när jag betänker att vi i familjen Roth trots allt förändrat våra (köpe)vanor rejält de senaste tio åren. Så pass att jag faktiskt lovar att pannrummet inte kommer bli så fullt igen, som det varit till dags dato.

Har du en massa prylar undanstoppade som du inte använder i dagsläget, kanske inte använt på åratal, och troligen aldrig mer kommer använda? Som kanske, kanske, skulle kunna göra livet enklare, varmare, tryggare eller gladare för någon annan? Om svaret är ja så kanske det är läge att fundera på motsvarande Operation Röj&Skänk hemma hos dig?