Idag cyklade jag till Malmö central, och hoppade på ett tåg till Helsingborg. Väl där var jag först hos en befintlig kund på möte, innan jag skickade ett mess till Malin Ekberg, biträdande förskolechef samt specialpedagog, på Västra Alléskolan, som är en Pysslingen-skola. Stod och väntade i solen en stund innan hon kom körande för att hämta mig, för dagens studiebesök på Västra Allé.

Jag har gått en rundvandring, hälsat på elever och personal, både på skolan och förskolan. Och mitt hjärta sjunger av glädje. Det finns verkligen välmående verksamheter inom ramen för skol-Sverige, och det är glädjande. Västra Allé har gjort en resa senaste åren, förstår jag, men det är ingen där som slagit sig till ro där de är, utan de arbetar alla hårt – och glatt – med att upprätthålla det fantastiska klimatet och även arbeta vidare för att säkra ökande resultat.

Möts av en inbjudan till föräldramöte/workshop. Informations och diskussionsmöjligheter kring en radda intressanta och relevanta ämnen erbjuds.

Inne i skolbiblioteket satt denna skylten, och det fanns böcker och krypin för lugn och ro, i ateljen är det vackert och inbjudande. Skaparglädjen syntes i stora delar av verksamheten, inte minst har man på ett väldigt fint sätt använt väggytorna kreativt, målat och använt både färger och motiv för att förstärka och förhöja de rumsliga intrycken.

Musik- och bildrummet var oerhört mysigt, och jag älskar FAQn på dörren till rummet. Så himla smart. (Och kärleksfullt.)

I korridoren vid matsalen – som härligt nog ligger mitt i verksamheten, med ämnes- och grupprum på vardera sida – satt det uppmaningar, som ovan. Med en så pass liten skola som detta är (drygt 200 elever i F-9 samt 70-talet i förskoleverksamheten) är gemytligheten tydlig, Malin kunde alla barnens namn och det var gott om kids som glatt frågade vem jag var.

Det här var något av det mest imponerande. På whiteboarden i lärarnas personalrum finns värdegrunden utskriven. Allt för att säkra att det inte blir ett dokument som ligger och skräpar på en hylla (eller en mapp på servern), utan verkligen något som levs, dagligdags. Och utanför förskolepersonalens arbetsrum satt det systematiska kvalitetutvecklingssarbetet uppsatt. Fantastiskt! Malin berättade, jag njöt och gladdes åt det jag såg och hörde och inte minst blev jag oerhört imponerad. Det här är vad jag kallar medveten kvalitetsutveckling det!

På flera ställen i förskolelokalerna satt lappen med de öppna frågorna, och jag tänker att det där är smart. Inte minst om man också flyttar runt och byter ut de där budskapen med jämna mellanrum, precis som man ska göra med konst på väggarna. Allt för att undvika att bli hemmablind.

En av högstadieeleverna som vi stötte på under rundvandringen sa att jag måste få ta del av de negativa sidorna också, varpå Malin intresserad frågade honom vad han ansåg var de negativa sidorna med skolan. Han blev lite allvarlig, tystnade, funderade så det syntes…. och sen sa han, och lät väldigt öppen och ärlig:

”Jag tycker faktiskt inte det är något negativt med vår skola!”

Och jag måste säga att jag är böjd att hålla med honom! Så jag tackar verkligen för att jag fick komma till Västra Alléskolan idag, Malin, det var en ynnest! (Och så störtgillade jag skylten med uppmaningen om tossor! Kanske någon som inte vet att tossor heter tossor? Då vet du det nu!)

Undrar varthän jag ska styra kosan härnäst. Jag skulle gärna åka på fler studiebesök runt omkring bland skol-Sveriges alla fantastiska verksamheter, så frågan är om jag får komma till dig?