Påminn mig!

Bil på lån under helgen. Skogen lockar. Drar. Pockar på min uppmärksamhet. Så jag bestämmer mig för en skogspromenad. Kanske lite svampplockning? Fyledalen kanske? Fast så var sängen lite för skön, morgonritualen fick ta sin tid, och sen hade jag ju bokat in lite D-häng under eftermiddagen.

Så jag styrde kosan till bokskogen i Torup. Parkerade bilen, tog svampkorgen på armen och knatade iväg. Ljuvligt. Vackert. Djupa inandningar genom näsan – doften! Oh vad jag älskar den. Den jordiga, fuktiga, rika doften av våt humus, löv under nedbrytning, regn- eller daggvåt mark. Alldeles, alldeles fantastiskt!

Knatade runt, njuter för fulla muggar och inser att ut hit kan jag ta mig precis när som. Behöver inte ens bil, det är inte längre att cykla hit än det är att trampa till kiropraktorn på andra sidan stan. Och svamp? Jojomen, visst finns det svamp. En massa svamp. Alldeles fantastisk även den artrikedomen. Färger, former, storlekar. Fascinerande!

Ett antal soppar och en handfull unga röksvampar fick följa med i svampkorgen, de färgglada flugsvamparna lämnade jag i skogen, orörda och vackert röda. Likaså den häxring av vad som tillsynes såg ut att vara stolt fjällskivling. För helt hundra var jag inte. Och då får det vara.

Påminn mig, om jag glömmer att jag har denna skatt inom cykelavstånd!

Livgivande regn!

Står i sonens rum och arbetar, med utsikt över vår trädgård. Det regnar och doften av blöt humus stiger från den solvarma marken, in genom det öppna fönstret. Det stilla trummandet på husets plåttak övergår i ett mer bestämt tapto, då regnet friskar i. Från grannarnas tomt hörs barnaskratt, blandat med åskans mullrande lågt borta.

Det regnar. 20130808-104206.jpgHärligt, livgivande, välbehövligt regn som kommer att ge den slokande ananassalvian en efterlängtad rotblöta. Bortanför tomtgränsen ser jag människor gå förbi på trottoaren iklädda knallgula regnkläder. Ser bort till skogsdungen på Bulltoftafältet, där kattugglans hoande gladde oss under vårvintern. Regdropparna lägger sig som diamanter på valnötsträdets vackra blad, med en doft som den ljuvligaste parfym.

De olika nyanserna av grönt som framhävs extra mycket av vätan. Luftrummet kring bolltistelns blommor stilla för en gång skull, humlorna har tillfälligt tagit sin tillflykt någon annanstans. Äppelträdets klarröda frukter, höstanemonens rosa blomsterhav svajar lite lätt när vinden tilltar. Himlen är ljusgråblå, enstaka molnformationer sveper förbi i sakta mak.

Nu friskar regnet i än mer, de olika träddungarna bort mot Bulltoftafältet antar allt mer skilda färgnyanser, där regnet lägger gråa nyanser över det gröna. Regnet kommer snett från vänster, och fönsterrutan skonas nästan helt från regndroppar. Vattentunnan fylls så sakteliga, nedanför stupröret vid uthuset, uthuset som snart ska höra kacklet från hönor.

Livgivande regn, vad härligt att du besöker oss idag!