Dolt i högarna som hamnade i mangelkorgen fann jag två för-adresserade vykort till barnens fadderbarn via Barnfonden. La fram dem och minstingen nappade, ritade en tjusig teckning och skrev en kort hälsning på engelska till sitt fadderbarn, en pojke i Etiopien.
När han var klar frågade han var frimärkena var. Jag sa att han först måste ta reda på hur mycket det kostar att skicka ett vykort utanför Europa, och efter lite grumsande (Ahhhh, jaaaag vet väl inte hur mycket det kostar??!!) så trillade han in på posten.se och en härlig stunds lärande följde på det. 12 kronor är svaret förresten. Lärandet tog inte slut där, för jag frågade honom då hur mycket det kostar att skicka ett vykort inom Sverige, och raskt kom Inrikes portotabell upp på datorn. 6 kronor kostar det. Så jag tog fram frimärken och frågade hur många frimärken som skulle sättas på vykortet om de är värda 6 kronor, och det var en barnlek för honom att räkna ut.
Efter vår promenad till brevlådan så insåg jag hur mycket lärandemöjligheter det finns i vår vardag, och hur jag, och kanske du med, underlåter att låta barnen göra själva. För som jag sa till Benjamin, jag hade varit tvungen att göra samma manöver vid posten.se för jag glömmer alltid bort vad gällande inrikes porto är för tillfället, och har inte koll på utomeuropeiska portotaxan heller för den delen.
Så jag är nöjd med mig själv för att jag inte tog över och gjorde det som varit enklast för mig själv (tagit reda på det alldeles själv), utan gav Benjamin de ledtrådar han behövde för att komma på svaret.
Tänk så mycket lärande det kan gömma sig i ett vykort, det är så fascinerande tycker jag. Lägger du märke till ditt eget lärande?