Kommer hem. Fortfarande fylld av den där vidunderliga känslan som slår till en stund efter att jag badat kallt – bubblan som tar över hela min värld, fyller mig med energi, en känsla av oövervinnerlighet kopplad till total förundran över det fantastiska med att leva.
Tar fram Djurens Språk av Solöga och slår upp räven, Vulpes vulpes, läser, och kan inte annat än le:
Ett kreativt sinne finner alltid en lösning. Min gåva till dig är att lita på dig själv.
Räven lärde mig att inte tvivla på mig själv, min väg eller min gåva. Den visade mig att rävar klarar sig så bra just genom att de känner full tillit till sig själva och sina förmågor.
Rävens gåva. I denna stund, fylld av tvivel, strålglans, självklarheter, osäkerhet.
Efter en vecka eller två av den vildaste bergochdalbaneresa från det djupaste tvivel till den högsta av självklarheter – att det och den jag är, är Mycket. Och det är som det ska vara – är detta i sanning en gåva.
Jag kommer igenom den pågående transformationen.
För det är vad som är. Transformation.
Jag insåg det igår. Hur jag spinner, på alla plan.
Total make-over, på många sätt.
Utmanar mig. Utforskar mig. Upptäcker mig.tillit, för
Och rävens gåva ger mig om något ännu en kick i häcken.
För… jag kan. Jag vet.
Vem jag är. Vad jag är. Att jag är.
Tillit till mina förmågor. Till strålglansen.
HERO - the coach 
Spännande! Igår såg jag en fång med gråsparvar på min altan. Hela tiden hittar jag samma budskap….
Du befinner dig nu vid ett avgörande vägval i ditt liv. Det är viktigt
att följa ditt hjärtas väg. Min gåva till dig är att hitta rätt.
Betrakta de möjligheter som dyker upp med kärlek, därefter kan du
bestämma dig för vilken väg du skall gå.
Fint!
Jag minns ett liknande möte. Det var i en djurpark och jag gick omkring med kameran. Jag stod vid gepardens hägn och väntade på en bra vinkel. Då vred den på huvudet och såg mig rakt in i ögonen. Helt paralyserad stod jag kvar och såg tillbaka. Det var som att se rakt in i en uråldrig urkraft. Vilt, starkt. Så häftigt möte med naturen, där vi människor ofta tror att vi härskar och behärskar…
Oh wow – vilken grej!
Och ja, den där känslan av ngt alldeles tidlöst…. urkraft. Mäktigt!
Wow för den räven! Och för att våga åka med i bergodalbanan – som inte alls alltid är en joyride …
Såg en räv häromdagen – tack för förklaringen 😉
Du har verkligen strålglans och ibland tänker jag på Tage Danielssons gamla citat ”Utan tvivel är man inte riktigt klok”. Så fortsätt med båda, tänker jag… men stråla mer än du tvivlar ;:
Wow. Gåvor kommer ibland från de mest oväntade håll och personer. Eller djur i detta fallet. Det var verkligen meningen att ni skulle stanna till vid räven.
Ja. Det känns verkligen så.