Stråla nu som bara du kan,
nu har du tvivlat färdigt.
Skrev han. Och jag drog djupt efter andan… innan jag andades ut, med ett leende på läpparna.
Ja.
Nu ska jag stråla.
Ja.
Nu har jag tvivlat färdigt.
Stråla nu som bara du kan,
nu har du tvivlat färdigt.
Skrev han. Och jag drog djupt efter andan… innan jag andades ut, med ett leende på läpparna.
Ja.
Nu ska jag stråla.
Ja.
Nu har jag tvivlat färdigt.
”Utan tvivel är man inte riktigt klok” sa väl Tage Danielsson. Jag tänker att det går att stråla, trots att en tvivlar emellanåt. Jag har inte lyckats bli immun mot tvivlet… men jag strålar mellan attackerna 😉
Yes, det gör du i sanning min vän!! ❤
Mycket vackert och tänkvärt!
I all sin enkelhet så tydligt men också så flerbottnat – tack!
Var så god.
Det gläder mig att (även) du fann något av värde i detta.
Stråla!