Stora händelser inträffar emellanåt. Såsom…
Födelse.
Död.
Giftermål.
Skilsmässa.
Det där är några av de mer uppenbara stora händelserna i livet. Men det finns fler. Händelser som gör att jorden krymper och blir väldigt liten, samtidigt som universum öppnas, redo att bli utforskat.
Mönster bryts, begränsande berättelser slutar vara sanna, ett liv levs – fullt ut.
Berättade för D som, klok som alltid, sa (parafraserat) Skriv, skriv, skriv, om allt som precis inträffat. Skriv till dig själv, och öppna brevet tidigast om ett år. Skriv, som en gåva till dig.
Så jag tände ett ljus, fyllde på med varmt vatten i min temugg, och skrev, skrev, skrev. Tre fulla sidor. Till mig. Om en händelse som krypte jorden och gjorde den liten. En händelse som öppnade universum på vid gavel, redo för fortsatt utforskande.
Av mig.
Universum.
Här kommer jag!
Ibland upptäcker jag att tiden blir cirkulär. Som när jag läser ett brev jag skrivit till mitt framtida jag. Har gjort det några gånger. Men ibland är det också som att jag får en hälsning från framtiden, Jag skrev ett helt kapitel om det i min bok 100% Charlotte – ta ditt inre ledarskap – men det är lite för långt för att dela här. Men enkelt är det som att få en upplevelse i nuet och sedan långt senare upptäcka att det blivit en vardag. I mitt fall har jag känt det i relation till rädsla.
Wow, det låter spännande! När inga praktiska eller fysiska saker hindrar en så är det ju dumt att låta tankar eller rädslor göra det 😊
Ibland måste man stanna upp och ”äga” sin begränsning. Ifrågasätta och analysera, för när man är medveten om den, kan man hitta sina verktyg och skriva nya sanningar.
Ja. Precis så. Och våga släppa taget om den, inte för evigt hålla fast vid ”en gammal definition” som inte längre gagnar…
Ny sanning skriven, som förhoppningsvis inte stannar som ”sanning” allt för länge, vill att den ska utmanas även den!
Han är klok han, D. Och du, så härligt med ett liv som levs till brädden. Livs levande ❤
Ja. Det är han.
Ett liv som levs till brädden – ja!
❤