När någon ser storheten i mig, och delar sin syn, sin förståelse, sin uppfattning. Då växer jag. Växer i skorna som ställts framför mig, skor jag aldrig tidigare trott jag skulle kunna växa i… men plötsligt, så sitter de där, fötterna, i skorna, som passar perfekt.
När någon ser storheten i mig, så öppnas något inom mig, om så bara en springa. Sätter jag ögat till, så kan jag se: Mig själv, min storhet, det som någon annan kan se i mig. Jag ser det, själv. Jag kan känna det, själv. Skrämmande? Kanske. Spännande. Ja, definitivt.
När någon ser storheten i mig, så kan jag inte undgå att se storheten i denne någon. Det är som en spegel – vi reflekterar varandra och där, i det ögonblicket, växer vi. Båda.
”Du kan endast se i andra vad du redan ser i dig själv.”
Vem säger det? Och är det rätt ordalydelse?
Oavsett. Det är så det känns.
När jag får denna gåva, så tar jag ömt och varsamt, med sprittande glädje och nyfikenhet, emot den, och vill ge tillbaka. Vill återgälda – vill sprida mer storhet runt omkring mig. Glädjen i delandet!
Påminns om Rättviseförmedlingens Instagram-inlägg från Internationella Kvinnodagen:
Lika rättigheter för andra betyder inte mindre rättigheter för dig. Det är inte tårta.
Just så är det. Det är inte tårta. Kärlek, värme, glädje, omsorg, generositet är inte heller tårta som tar slut om du delar dem med någon annan. Ingendera av dessa storheter förminskas när du delar med dig av dem – tvärt om. Det är som celldelning – när du delar kärlek har världen helt plötsligt fått två enheter kärlek där det tidigare enkom funnes en. Delad glädje är dubbel glädje, säger ett annat ordstäv på samma tema.
Delad glädje är dubbel glädje – illustration av Maja Säfström, vars fantastiska teckningar du finner bland annat på instagram.com/majasbok och än mer på majasbokshop.com
Tänk. Vilken förmåga vi har att göra skillnad i världen (oavsett om min värld är liten, i betydelsen att jag har en noga utvald skara familj och vänner som jag ägnar min energi åt, eller om den är stor, och du har ett världsomspännande nätverk som du sprider din varma energi åt) bara genom att inse, att det inte är tårta. Att det jag kan dela, som ger och gör gott, dubbleras, förmeras, varje gång jag gör det (innerligt! Äkta! Från hjärtat, lova mig det!).
HERO - the coach 
Så fint skrivet och beskrivet. Och tyvärr funkar det likadant med litenhet. Ser du litenheten hos andra och påtalar den, växer den och sprids.
Oh ja!
Håller utbildning för all förskolepersonal i en skånsk kommun och det är en av sakerna vi trycker på gång efter annan, dvs, om jag är ”stor” och spelar med hela mitt egna spektrum, så ger jag alla andra utrymme att vara ”stora” själva. Gör jag mig däremot väldigt liten och ovärdig är det precis det jag ger andra utrymme att vara!
Så kloka ord! Vi tänker att det är samma grund i skolans enda regel:
”Vi vill varandra väl, vi gör varandra bra”
– inte heller det är tårta!
Tack!
ExAkt som Sus skulle skrivit! ExAkt så!
Vi har lånat orden från Pia Sundhage. De tog landslaget till nivåer herrarna aldrig nått…
Fascinerande men ändå stämmer det. Ger man kärlek växer någon annan. Ger man negativitet så minskar den andras självkänsla – om man har otur så sett.
Ja. Ett annat ordstäv jag kunde haft med är ju ”Det du fokuserar på får du mer av” för det är ju precis det det handlar om.
Kontakt. För mig är det ordet som återkommer i mig när jag läser din text som är så inspirerande och full av hopp och kärlek.
Den magiska känsla som uppstår när det är Du OCH Jag. Här OCH Nu. Kontakt.
Ja! Just det är det ju – tack för den gåvan!