Ett möte, vad är det egentligen?

Idag har jag gått och funderat över möten. Tankarna drogs igång av ett tweet. Som ni märker får jag mycket tankespjärn på Twitter! Tweeten handlade om ett möte, och frågan var om det skulle vara ett möte som var ut-, in- eller avvecklande.

Jag blev nyfiken och började ställa frågor – för det är så jag lär mig nuförtiden! – och fick till svar att det var ett ”sitta och ta emot information”-möte, med lite möjlighet att påverka som deltagare.

Och där gick min hjärna igång.

För är detta verkligen ett möte? Ordet möte måste ju komma från mötas, som handlar om relationsbyggande, på ett eller annat vis. Men ju mer jag läste desto mer tänkte jag att mötet som beskrevs inte alls handlade om att mötas, utan snarare om att matas. Varför heter det då inte mate?

20130430-194011.jpg

Att matas med information, är det ett tillräckligt värde för att hålla ett möte? Idag? När all världens teknik är tillgänglig för oss (åtminstone för en oerhört stor del av oss i detta landet), kan vi då inte utnyttja den, så att vi när vi faktiskt tar oss tid att mötas, verkligen gör det?

Vad skulle hända om vi alla tog vårt individuella ansvar här?

Vad kan man göra, tänker du?
Tja, varför inte…

  1. vägra gå på informationsmöten
  2. tacka nej till möten som saknar agenda
  3. vara tydlig med vad jag förväntar mig av mötet som deltagare (eller arrangör)
  4. testa att flippa nästa möte

Jag skickade en kallelse själv innan lunch, och eftersom jag hade dessa tankar så skrev jag så klart en agenda. Jag kan nog få anledning att flippa lite möten i det projektet, eftersom vi sitter i minst tre olika länder (Sverige, Tyskland, USA). Hm… vad roligt det ska bli att testa det på riktigt!

Vad skulle hända om du slutade gå på möten som inte ger dig möjlighet till att mötas?

6 thoughts on “Ett möte, vad är det egentligen?

  1. Vi har provat att flippa föräldramöte, dvs skicka ut all info innan och istället för att sedan informera på mötet haft tid att svara på ev frågor på det som stått. Visar också på var och ens ansvar att såväl informera, som att låta sig informeras.

    När det gäller möten i övrigt försöker jag tänka: Alla som har en hjärna, ett hjärta och två fötter har ett ansvar för att nyttja dessa.

    /Magnus Blixt, Glömstaskolan

    • Just så!
      Pernilla Tillander är bra på att vända på det också. Någon säger ”Vilket trist möte, det gav ingenting” och lägga det på jaget, så här: ”Så trist jag var på mötet, jag gav verkligen ingenting”. Lite tankespjärn det med, och helt i linje med det där med att ta mitt egenansvar!

  2. Ping: Walk and Talk | HERO – the coach

  3. Ping: Vi behöver varandra! | HERO – the coach

  4. Den tanken gillar jag; att flippa på möten. 🙂
    Ord (som möten) används ofta slarvigt, utan att vi tänker på vad de betyder.
    Möten borde rimligen, som du skriver, vara just ett möte med andra människor och resultera i något slags utbyte.

    • Om du testar att flippa ett möte så vore jag jätteglad att höra hur det går!

      Och visst är det så att vi ibland tappar bort betydelsen av ord – de förtjänar att vi tänker på dem med jämna mellanrum, orden vi använder!

Kommentera här/Please comment here

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.